Jag har, som ni säkerligen redan förstått av tidigare inlägg, hittat min sommarlovslunk. I den finns något rofyllt som kommer ur att jag har någon kontrollerad spontanitet. Jag startar dagen på samma sätt, kaffe till nyhetsmorgon. Sedan följer hushållssysslor som att bädda, tömma diskmaskin och vända runt nere i tvättstugan. Den här rutinen är viktig då den hjälper min kropp att vakna till efter sömntabletterna men också att komma i gång efter nattens sömn. Jag har ofta väldigt mycket värk i rygg och leder på mornarna.

Förmiddagspromenaden med hundarna är också viktiga men den får vänta tills kroppen är med, jag är lätt muskelsvag innan tiotiden vilket inte är bra att vara när man ska kunna hålla emot om en 40-kilos hund får för sig att dra vid nåt hundmöte. Kimmo är egentigen världens finaste hund som bara vill göra rätt men Freja tar fram det sämsta i honom. Går jag bara med Kimmo så är hundmöten aldrig några problem men när lillan är med blir han som förbytt. Han vaktar, är beredd att försvara och reagerar på saker som han aldrig gör när han är själv. Dessutom är han till åldern och har blivit lite gubbig och tjurskallig. 

"Spontaniteten" är inte så mycket spontanitet mer lite av att göra det jag känner för. Vissa dagar har jag kanske en lunch eller en fika inbokad med någon vän. Det blir den lilla guldkanten. I går valde jag att ta en städdag. Egentligen var det inget val utan jag började att plantera om blommor.

Några behövde mer plats för sina rötter och några planterade jag om för att det skulle bli fint i mina nysprayade krukor. Mest nöjd är jag med reultatet med min nya blom- och kryddhylla i köket. Jag behövde göra något för att avskärma mig från grannarna som har sin altan på ett sånt sätt att de ser rakt in hos oss. Egentligen ser de inte in, bara om jag står precis vid fönstret men det blev en mental stress för mig. Nu när hyllan är uppe stannar min blick på kryddorna och växterna istället för att fortsätta över tomtgränsen och in på svärmor och svärfar som sitter på sin altan/balkong. 

I nuläget har jag murgröna, basilika och mynta på min lilla hylla. Basilika använder jag i stora mängder i både sallader och köttfärssås. Myntan har jag mest till olika sorters drickor. Det är gott och lyxigt med färsk mynta i en riktigt kall och isig sommardrink. Jag har hittat så bra recept på alkoholfri mojjito, både vanlig och en hallonvariant. 

Jag hade ju varit inne hos svärmor och plockat vinbär. I år sansade jag mig och plockade bara två liter, måttlighet ska bli mitt nya ledord. Minns inte när jag sist kokade gelé eller om jag ens har gjort det innan. Det brukar vanligtvis bli bärplockning som man kan koka sylt av, det är större åtgång på sylt här hemma. Det blev tre små gulliga burkar med gelé som ska användas när jag gör skinkstek eller annan form av stek. Elis är den i familjen som uppskattar gelé mest. Det beror nog på att han inte är en såsmänniska till skillnad från mig som lätt skulle kunna äta en gräddig brunsås med sked ur en soppskål. 

I går tog jag också tag i sådana där saker som att tvätta filtarna som ligger som skydd i soffan på altanen. Hundarna och även katten smutsar ner mer än man kan tro, även om det inte alltid syns. Efteråt, när det är klart, tänker jag som så ofta "det här borde jag göra oftare, det var ju inte alls så jobbigt". Det är ju massor av saker som man tänker så kring tex byta sängkläder, byta disktrasa, torka av skåpsluckorna i köket, dammsuga under sängen, göra hårinpackning, byta tandborsthuvud osv. Känner ni igen det, eller är det bara jag?

Torsdagsmorgonen startade med ganska mulet och svalt väder. Under eftermiddagen slog det om och blev en riktigt varm sommardag. Härligt och helt perfekt för en hundpromenad i skogen. När vi inte åker till den "riktiga skogen" promenerar jag bort till ett område med rejäl skogskänsla men det är aldrig mer än 4-500 m ut till närmaste promenadväg. Följer man bara stigarna så kan man gå kors och tvärs i "dungen" i minst en timma. Det blir en lagom koppelpromenad med massor av spännande dofter men framförallt så är vi skyddade från den värsta värmen och solljuset. 

Med en blick som gör att jag ser halvgalen ut.... Tänk så fel det kan se ut... jag är ju minst helgalen   

Jag har tränat Freja att "hoppa upp" på alltifrån betongsuggor till stubbar. Hon tycker det är så himla kul. Den tjejen skulle nog må jättebra av lite mer träning på det sättet som dog parkour. Med lite godis kan jag få henne att göra nästan vad som helst förutom att klippa klorna förstås. 

Efter en dryg timmas promenad i värmen är storhunden helt slut. Han ligger och flämtar en lång, lång stund efter hemkomst. Ibland tar jag med mig honom ner i källaren så han kan lägga sig på det kalla klinkergolvet och hitta tillbaka till normal andning. 

Även matte måste pausa efter promenaden och hämta ny kraft. 

Givetvis blev det träning i går också. Eller... det var inte givetvis i går. Jag hade himla ont i rygg och bäcken efter att ha städat och fixat så det krävdes en del beslutsamhet. Ibland är det motigt men skönt när det är gjort. 

Nu har jag öppnat upp till uterummet och altanen. Nattkatten hör det ocks kommer då tassande in för lite blötmat. Ofta tar den luringen bara såsen som de små bitarna ligger i. Jag gissar att han har käkat nån råtta eller fågel som nattamat. Ingen blir gladare än vovvarna när Ozzy lämnar det godaste kvar, hundarna älskar kattmat.  Ingen idé att spara dem till sen för han äter ändå inte upp dem senare, då har de blivit lite torra och tråkiga och Ozzy är en finlirare. Efter morgonmålet putsar Ozzy pälsen en stund och sen går han ut igen. Han har några favoritplatser på tomten som han ligger och sover på, rabatterna, under rododendronbusken eller brevid min odlingslåda är i topp. Skyddat och bra men med god uppsikt samtidigt som det är soligt och varmt. 

På tal om odlingslådan... Det har kommit upp, både sallad och spenat. Ännu är det inte tid att skörda men kanske om en vecka eller två. Jag längtar. 

Nu ska jag snart börja ta tag i den här dagen. Vädret är vackert och sommarkänslan  är på plats. Kanske blir det en dag att njuta av, sola, lyssna på bok och bara vara. Det är jag verkligen värd efter att ha gnott och stått i under gårdagen. 

Vilken bra dag jag fick i går. På så många sätt. Omigen, det behövs inga storheter för att jag ska finna glädjen. Det händer så mycket som är bra bara man riktar sin uppmärksamhet dig. 

På förmiddagen fick jag se en lastbil utanför fönstret. Hmmm, en tuff tjej vid ratten... men... det är ju M!!! En bekant, en vän från förr. Jag löpte ut och vi han ge varandra en kram och en 30 sekunders resumé av livet. Hon var så smittsamt glad över sitt nya jobb att jag själv blev alldeles uppåt. 

Vid lunch for jag in till människobyn för en lunch och shoppingtur med H. Det är så kul med henne. När hon kliver in i bilen så är det som att vi drar igång ett smatal bums. Som om vi bara trycker på play efter en paus, vi startar där vi sist slutade och bara bubblar på. Vi tog en sallad på Paus, de är förhållandevis prisvänliga med tanke på mängden mat man får. Miljön är inte den mysiga men det uppvägs av att man ser folk som går förbi och alltid känner man igen någon som man sedan kan prata om. 

Sommarrean pågår för fullt. Jag fick med mig ett par kavajer hem, de kostade bara en bråkdel av ursprungspriset. För mig var det en nygammal modell, alltså en lite längre variant. De jag har sedan tidigare är figursydda och höftlånga. De jag köpte i går är mer raka och går ner längre. Materialet och färgerna är mer avslappnade också. De kan fungera som en tunn sommarjacka men jag kan även ha dem inne i höst med en långarmad topp under. Jag blev väldigt nöjd  helt enkelt. 

På eftermiddagen blev vädret väldigt mycket bättre och promenaden med hundarna plågsamt varm. Det som gäller då är att gå i skogen så att vi får skugga. Kimmo far illa av värmen så en långsam promenad i skuggan av träden är det som är bäst. Han njuter verkligen då, svansen åker upp och dunsar så fint på ryggen när han travar brevid mig. 

Självklart blev det träning i går också. Det gick otippat bra. Somliga dagar kan det kännas som ett måste, jag gör "så lite som möjligt" men inte i går. Det var roligt, jag hittade flera nya övningar som verkar fungera bra. Jag har några låsningar i axlarna som gör ont vilket är lite lurigt att kringå. 

Det var ganska lugnt på gymmet. Det verkar som om högtycket ligger mella 16 och 18. Kanske är det många som tar gymmet på vägen hem från jobbet. Det var fint väder i går och kanske var det så att många valde att dra till badplatser istället för att svettas på gymmet. Hur som helst, andras frånvaro gagnade min egen träning. 

Jag har inga egentliga planer för dagen, bara vanliga hushållssysslor. Ni vet, tömma diskmaskinen, vända runt i tvättstugan, bädda, åka till returpunkten, hämta ut medicin på apoteket, planera lite matinköp inför helgens grillkväll och liknande. Jag tänker ta vara på min egentid och kanske läsa lite och fixa med mina blommor. 

Det är mulet ute i dag. Temperaturen ligger på runt 15 så det är ett bra hundpromenadväder. Jag tror inte jag kommer få långtråkigt i dag heller, det finns alltid saker att ta tag i av varierande art; roligheter, måsten, borden, nyttigheter och mycket mera. 

Önskar er en fin torsdag!

.... mamma är en fantastisk grej. Man kan summera det med att man ständigt bär en oro inom sig, alltid har beredskap, alltid är behövd, aldrig gör riktigt rätt, är pinsam, ständigt står i grytorna, är schaufför men allra mest känner och får gränslöst med kärlek. 

Jag är ingen bebismamma. Tyvärr hade jag väldigt svårt att "njuta" av mina bebisar. När min dotter kom drabbades jag av förlossningsdepression, och när nummer två dök upp fanns det redan ett litet monster (hon blev lite av ett sådant) som agerade kravmaskin. Ju äldre mina barn blivit desto mer har jag njutit av dem. Alla samtal, tokigheter och klokheter vi upplever tillsammans förgyller verkligen mitt liv. Båda är snart vuxna och jag kan nöjt konstatera att de båda har blivit bättre människor än jag någonsin vågat hoppas på. 

... matte är även det lite som en bergochdalbana. Vill man ständigt vara kopplad till hemmet med en radie på ca 2 timmar så ska man skaffa hund. Det kopplet uppvägs av allt annat som hundlivet ger. Promenader, närhet, frisk luft, gränslös och vilkorslös kärlek men framförallt en bättre hälsa både fysiskt och psykiskt. 

När man tar med sig hundarna ut i skogen och långsamgår då blir allt så väldigt mycket mer vackert. Om man dessutom sätter sig ner i mossan och liksom ser allt  ur ett annat perspektiv då kommer naturen närmare. Den liksom tränger sig in i själen och färgar sinnet avslappnat och rofyllt grönt. 

Naturen är fylld av mönster och perfektion. Ta en titt på en kotte, om du inte gjort det tidigare, så regelbundet och mjukt mönster. Mönster behövs för att skapa ordning i vår omgivning. Det finns ju en anledning till att man väljer en viss storlek på fönster i förhållande till fasadens yta. Nu, i modern tid, har man börjat frångå regelbundenheten i det man bygger för att "skapa ett fritt och kreativt tänkande". Det kanske är bra för många men inte för de med olika NPF-diagnoser eller andra som behöver stilla sina hjärnor. 

Även i naturen finns det oregelbundenhet, såklart. Kolla bara på bilden här nedanför. 

Tallarnas trädkronor. Men sett på håll skulle bilden lika gärna kunna företälla ett virusprov sett genom ett mikroskåp. Hur många gånger har du lagt dig på rygg och tittat upp mot trädkronorna i skogen? Inte så många va? Prova det nästa gång du är i skogen, väldigt läkande och lugnande. Kan vara bra som motvikt till allt stirrande på marken efter kantareller. 

Bara det att göra saker och placera sig själv i andra lägen än vad man vanligtvis befinner sig i är intressant och ger nya perspektiv. Själv tänker jag öva mig lite på det under den kommande tiden. Men, när jag ger mig ut i skogen nästa gång ska jag komma i håg att ta på myggmedel. Jösses vad myggen har kommit nu efter värmen och regnet. Får inte glömma att smörja in de små hundmagarna också, de blir så lätt uppätna av mygg då pälsen är så mycket tunnare där. 

Önskar er alla en finfin onsdag. Min kommer bestå av fika med en kompis, lite krukfixning och kanske även lite omplanteringar. 

I dag påminde facebook mig om att det är ett år sedan jag sa upp mig. Efter 20 år på samma skola sa jag slutligen upp mig. Då det förflutet så pass lång tid har jag börjat få perspektiv på det hela. Jag slutatde verkligen inte med flaggan i topp. Det kändes svårt att göra det när hela situationen var som att klamra sig fast vid ett sjunkande skepp. Jag borde givit upp för länge sedan. 

Vi var många som slutade samtidigt, många som liksom jag sökt nytt arbete under sommaren. Kanske var just vi den tunga barlast som höll skeppet nere?  När jag kom till min nya arbetsplats hamnade jag som i chock. Man kunde alltså vara lärare på en skola och ägna sig åt att undervisa till största del, man kunde få arbetsro både på lektioner och i sitt arbetsrum, jag kunde röra mig i korridorer utan att stoppa både fysiska och verbala konflikter. Jag hamnade i en frisk arbetsmiljö. Jag har haft en fantastisk tid på mitt nya jobb. 

Nu när jag inte längre är nyast där och sist in så känns det ännu bättre. Jag ser verkligen fram emot hösten då jag får ta emot min nya mentorsklass och ska dela den med en av de mest fantastiska, kompetenta, roliga och omtänksammma människa jag mött. Det finns, som alltid, en massa saker som jag fortfarande behöver lära mig och det känns toppen. Varje dag är en möjlighet att utvecklas. 

När jag nu kommit in i min semesterlunk lägger jag en del tid på att pyssla och dona här hemma. Senaste projektet är att förvandla alla svarta och omaka krukor till nån form av enhetlighet. Med sprayfärg från biltema är det inga problem alls. Älskar att det finns en spray som förvandlar dem från sorgligt svart till betongliknande. Bäst blev det när jag i botten la silvergår och sedan la ett tunt lager med granit över. 

Först täcka det svarta med silvergrått. 

Är man mindre vänligt inställd mot den här krukan kan man tycka att de ser ut som 70-talets stänktapeter eller en gammal trappuppgång i ett hyreskomplex. Jag däremot är väldigt välvilligt inställd. Har nu ett antal krukor till att spraya så jag får nog bege mig till Biltema igen och bunkra sprayflaskor. Det är så himla kul och det blir bra också. 

Dagen i dag kommer vara fylld av diverse små ärenden men jag ska även hinna med att övningsköra med sonen och så ska han och jag passa på att luncha inne i stan. Vädret är ganska tråkigt så det passar bra med lite inomhusaktiviteter. 

Nu har helgen farit förbi. Jag tyckte nog att den räckte ganska länge. Det hanns med mycket, både roligheter och kanske sånt som inte var måsten men välbehövligheter. 

Jag har ju snart bara vuxna barn, nummer 2 blir 18 om fyra månader. Givetvis behöver de fortfarande en hel del hjälp och stöttning och sonen bor ju fortfarande hemma och behöver därmed mat- och tvätthjälp. Han är ganska självgående men jag gillar ju både att laga mat och att sköta tvätten. Att gå med hundar, tömma diskmaskinen, gå ut med sopor och dammsuga och städa gemensamma utrymmen är sånt han gör utan att jag ber honom. Precis som det ska vara. 

Vi har börjat övningsköra i hop. Det går bra. I går var även min sambo med och jag hamnade såklart i baksätet. Då slog det mig. Det är som att cirkeln sluts. Precis innan han kastas ut i vuxenlivet så hamnar jag i baksätet igen, precis som jag gjorde när han var helt ny här i världen. Då satt han i barnstol i passagerarsätet men nu är han i förarsätet. Och givetvis med hans vanliga tur skuttade ett rådjur ut över vägen. Jösses, jag tycker det är lättare att sitta brevid honom än att vara där bak. 

I går hade jag vila från träning. Just därför tänkte jag att det var en superbra tid att röja i ordning i tvättstugan. Där samlas det lätt på hög, vanligtvis med ren tvätt som ska strykas. Det fungerar lite som förråd också. När man inte har någon annan plats ställer man eller lägger det på den långa fina bänken. Nu är det städat och fint där. Jag är väl medveten om att det kommer behövas röjningar framöver också, förmodligen under höstlovet. Det är så det funkar, lite som mina garderober. Strukturen faller efter ett par veckor. 

Röjningsarbetet fortsatte och jag letade rätt på mina spetsgardiner. De fick fungera som lätt draperie in till vår lilla garderobsdel i sovrummet. Det hade inte blivit bra med ett tjockt, tunt och tätt draperie. Man ser inte rätt igenom spetsen men och den släpper igenom ljus. Blev ganska bra och gulligt tycker jag och det är ju det viktigaste. Sambon har inte så mycket åsikter men skulle nog invända om det blev för  blommigt, rosa eller så. 

Efter middagen i går kväll for jag in till Norrköping för att hämta Tyra. Hon har jobbat hela helgen och i går hade hon ett tolvtimmarspass. Vilken kämpe! Började 7:30 i går och åkte hemifrån vid 06:00. Hon blir så tacksam över skjuts, att slippa ta buss sen tåg och därefter buss igen. Vi åkte från stan hem till mig där vi bytte bil och även slet med oss Mats. Syftet var att Tyras cykel skulle få flytta hem till henne igen så den satt fast på cykelstället bakpå BMW:n. Tösen fick också med sig en av mina jeanskjolar som jag inte trivdes så bra i. Det är kul att kunna dela kläder med sin 20-åriga dotter. Blir lite billigare också. 

På hemvägen från Linköping såg vi den här dubbla regnbågen. SÅ vacker! Först gick den ner i IKANO-huset men när vi kom ut på motorvägen syntes hela, från början till slut över östgötaslätten. 

Dagen i dag ska också ägnas åt lite övningskörning. Vi ska in till Norrköping och hämta ett paket som Elis beställt och jag ska köpa hobbyfärg på Biltema. Jag ska spraya om lite krukor här hemma. Allt det där får vänta några timmar då jag tror det dröjer innan sonen vaknar till liv. 

Det är alltså gott om tid att njuta av mitt morgonkaffe, som alltid med rejält med mjölk och en tesked socker i. Dagens absolut godaste kopp och den allra finaste starten på dagen. Till det tar jag en stund framför Nyhetsmorgon. Jag tycker att det är ett ganska trevligt program med bra innehåll. Just i dag är det väl lite torka då man fokuserar på seniorer som är på sommarkollo och kör vattengympa. 

Jag har ju ett antal vänner som är pensionärer. De är helt galet aktiva, så pass att de också tar semester på sommaren. Imponerande att de har mer utflykter, resor och liknande för sig än vad jag har. Ibland verkar det faktiskt riktigt stressigt att vara just pensionär. Eller så är det så att även de sparar alla roligheter till sommaren och vi som fortfarande arbetar känner att vi bara vill vara hemma och ta det lugt. Att resa bort längre tider kräver ju i sig en hel del arbeta. 

Nu så är det tid att gå en sväng med hundarna, önskar er därmed en fin måndag. 

  Lördagen blev en lång dag, på flera sätt. Jag hann göra väldigt mycket och var vaken ovanligt länge för att vara mig. I gengäld sov jag länge i dag, gick inte upp förrän efter nio. Så här sitter jag nu i morgonrocken, har kaffemuggen brevid mig, ser på nyhetsmorgon och allt detta ca 2-3 timmar senare än jag brukar. 

Förmiddagen startade med att jag övningskörde med sonen. Det gick finfint. Vi är precis i början så krypkörning, bromsa, ligga rätt i högerfilen och kunna växla upp och ner till och från treans växel är det vi pysslar med. Han klarade av både ett oväntat möte på ett krön i en kurva samt råddjur som sprang ut över vägen. 

Därefter drog jag och sambon över till IKEA. Jag skulle ha tag i en hylla som ska fungera som fönsterhylla. Ett alternativ för att minska insynen i vårt kök. TYvärr hade inte IKEA så långa hyllor men då åkte vi vidare till Bauhaus. De har typ allt man behöver eller nånsin kommer kunna behöva till sitt hem. 

Det blev superbra. Jag ska prova att flytta runt lite på krukorna och givetvis även plantera något i den tommat krukan. Det gäller att välja växter som inte Ozzy går på och vill käka upp, han skulle lätt kunna riva ner alltihop om han börjar tugga och dra. Hans matplats är dessutom på bänken framför fönstret. Jag vet att det är både konstigt och lite äckligt att katten ska äta på en köksbänk men han kan inte ha maten på golvet för då äter hundarna upp den. 

Vid fyratiden drog jag och sonen till gymmet. I dag stod överkroppen med fokus på axlar och biceps på programmet för min del. Det gick bra, vi var nästan ensamma på gymmet, bara en av mina gamla elever som var där. I dag har jag faktiskt en skön men grym träningsvärk. Jag kan njuta av det, då vet jag att det gjort nytta. I dag däremot har jag vila. Ingen träning alls för mig. 

Jag gillar gymmet i Skärblacka allt mer för varje gång jag är där. Inget flashigt alls, bara funktionellt och välutrustat. Att de sedan har yogapss är som en stor bonus. 

När gymmandet var klart blev det hög tid att rasta vovvar. Uppehållsvädret skapade sug efter en skogspromenad. Ibland, framförallt när vi väljer skogen, följer Husse med. Han föreslog att vi skulle ta varvet förbi våra svampställen. Och gissa lyckan jag kände när vi hittade detta. 

Sammanlagt hittade vi nån liter med kantareller. Så gott och tänk att det äär gratis, bara men är beredd att ge sig ut i skogen och bli lite myggbiten. 

Hundarna bara älskar de här koppelfria promenaderna. Kimmo tar det lugnt. Han travar på sin höjd, hans kropp säger ifrån och han blir väldigt anfådd. När vi plockade svampen så la han sig och vilade brevid oss. Freja har ju som ett 7 kilos paket med energi och emellanåt, när vi ser rådjur, behöver vi koppla henne. 

Som så många andra passar vi på att grilla åtminstone en gång på helgen. I går blev det fläskfilé. Till den hade jag sallad och stuvade kantareller. Underbart gott. 

O så lite Biggans vitlöks och kebabsås. Det finns inte många maträtter som inte lyfter sig med hjälp av Biggans. Kan tom tänka mig att ha det på pannkakor. Tänk er pannkaka med krispig isbergssallad och tomat och sedan ringla lite Biggans över. 

Nu är det dags att ta tag i söndagen övningsköring står så klart på programmet men säkert en hel del annat också. 

När man är ledig så länge som jag tappar vanligtvis dagarna betydelse men så länge sambon fortfarande jobbar raka veckor hålls det till viss del kvar. I dag är det lördag och ledigt. Vi har inga stora gemensamma planer. Sista delen av häcken ska tas ner, ett jobb som inte involverar mig. Jag ska däremot övningsköra med sonen och sedan ska han och jag träna lite också. Tråkigt nog fick han så ont i knäna i går när han tränade ben. 

Knän är luriga då det är som en mänsklig järnvägsknytpunkt. Här fäster massor av muskler och senor. När muskler tränas svullnar de och gör det trångt i senskidorna vilket kan leda till inflammationer och smärta. Ibland är det vila som är bästa medicinen andra gånger är det att träna musklernas antagonister. Hittar man inte svaret själv får man ta hjälp av ett proffs, dvs en sjukgymnast. Många gånger (de allra flesta) är sjukgymnasterna mer kunniga än läkarna när det kommer till kroppsliga smärtor. Jag går ju inte till sjukgymnasten med magont, huvudvärk , förkylningar, allergi eller liknande men nästan  allt som har med värk i kroppen lyckas de lösa på ett mycket bra sätt. 

Ozzykatten har varit ute och nattsuddat hela natten. Han dök upp här vid åttatiden på morgonen, käkade lite och drog sedan ut igen. Men han försvann inte långt. 

Han la sig till ro på en av tre favoritplatser. Mjukt underlag, lagom lutning och nu på förmiddagen når solen fram lite lagom mycket. 

Festlig liten rackare som nu ligger på laddning för att orka med ännu en natt i jägarens tecken. Ozzy är en stor katt, han var faktiskt ganska fet när vi flyttade hit. När han började vara ute så tappade han massor i vikt. Efter det började han bygga muskler genom att springa, klättra i träd och hoppa runt. Han är i sitt livs form just nu. Jag gissar att han blivit ganska duktig på att fånga råttor för han är inte lika galen i torrfodret som han var i början när han var ute. Nu kan han nöja sig med ett par munnar av hemmamaten när han kommer in på morgonen. Kanske är han mätt på råttor och andra smådjur. En annan fördel med att han lever livet som utekatt är att han i princip förbrukar noll kattsand. Pengar som jag istället lägger på lyxmat åt honom. Den finaste av katter är ju värd det bästa som finns. 

Hur skönt är det inte, när man får sova aningens längre och mer än vanligt. Det är ju ljuvligt och underbart. Jag somnade redan vid nio framför någon serie i går kväll och sov till 8:30 nu på morgonen. Det känns bra i hela kroppen. 

Vilket väder vi fick här i går. Regn i massor och åska. Det blev väldigt mörkt inomhus och då kan man alltid passa på att tända ljus. Pälsklingarna älskar att ligga i uterummet när det regnar. Både Kimmo och Ozzy somnar så gott. Freja gillar inte åskan så hon slappnar av lite dåligt så länge mullret kvartstår. 

Det händer inte ofta, kanske nån gång varannan månad, att vi tar latmasken och köper hem skräpmat. Just med tanke att det är så sällan såblir jag ganska petig med att jag vill att det blir rätt. I går beställde vi pizza från Anitas. Jag tog en kantarellpizza. Det var så konstigt. Jag brukar ha jättesvårt att få i mig en hel, den här gången bara slank den ner, inga svårigheter alls och jag blev inte ens proppmätt. 

Lök, fläskfilé, bea och kantareller! Sååå glimrande gott. 

I dag ska jag hämta hem sonen, vi ska passa på och veckohandla när vi ändå är inne i stan. Nu på morgonen har jag pysslat i hop både matlista och inköpslista. Jag är väldigt sällan "sugen på något speciellt" dessutom är jag verkligen van vid att inte ha råd att småhandla så då har jag alltid tyckt om att ha matlistor. Givetvis går det att kasta om eller ändra, inget är hugget i sten men det är så avslappnande att veta att maten är planerad och inhandlad för en vecka. Kanske måste jag handla mer bröd och mjölk under veckan men annars är det lugnt. 

Alla sätt som kan förenkla livet är bra. Har man issues så är det bra att bygga vägar runt dem. Jag skulle lätt kunna låta bli att laga mat när jag inte är sugen på nåt och käka knäcke istället. Sånt funkar inte när man har en hungrig 17-åring här hemma.  

I dag är det sol från en himmel med molntussar och temperaturen har än så länge bara orkat sig upp till 13 grader. Ett helt ok väder för mig. Då kan man göra annat än att ligga vid poolen och sola utan att få dåligt samvete åt något håll. Extra skönt är temperaturen för Kimmo som faktiskt lider så fort det närmar sig 20 grader. Då  blir han en trött gammal gubbe men dagar som denna kan även han bjuda in till lek och bus.