På andra sidan Vättern, alltså sett från oss östgötar, finns Karlsborg. En fin liten sjöstad nära Vättern och Göta Kanal. Där finns också Karlsborgs fästning som i år firar 200 år. Jag har hört så mycket gott om platsen att jag ville besöka den. Med mig på turen var sonen och sambon. Ska man åka på tur till ett museum ska man absolut ha med sig någon som uppskattar samma sak som en själv och där är Elis och jag väldigt lika. 

Karlsborgs fästning tog 90 år att bygga. Det var Karl XIV Johan och Baltzar von Platen som tog tag i det hela. Vilken tur att dessa "invandrare" kom till Sverige annars hade vi inte haft vare sig fästningen eller Göta Kanal. Fästningen var tänkt att fungera som reservhuvudstad och guldreserv i händelse av krig. 

Vid ortens inlopp, jag skriver ort då jag ingenstans kunnat finna ut att platsen ska ha fått något stadsbrev. 

Runt hela fästningen löper en vall av sand. Totalt ska det ha gått åt en miljon ton för att bygga vallen. Här är en bild uppe på västra vallen. 

Uppe på vallarna står gamla kanoner. Det slår mig att allt är så tungt, stort och otympligt. Att bara förflytta sig och all material måst ha krävt oerhört mycket energi. Bara ett järnbeklätt vagnshjul vägde multum. Föreställ er ljudet av hovar och järnbeklädda hjul mot kullerstenarna. Jag undrar om vi hade uppfattat ljudmiljön som bullrigare än i dag eller om den bara skulle vara annorlunda. 

Museumet är helt klart den största behållningen. Här hittar du skyltdockor i uniformer och kläder från olika tidsåldrar, både militärer, sjukvårdare och andra yrkesgrupper som var behövliga på ett regemente. 

Utsällningen var lite trång och rörig. Det var svårt att hitta den röda tråden. Kanske hade det varit klokt att ta en guidad tur. Nu gjorde vi inte det utan gick runt på egen hand och läste på skyltar och liknande. 

Kyrkan som egentigen bara var en stor sal på våningen över museumet var fantastiskt fin. Ljus och utan en massa mörka målningar i tak eller på väggar. Fönstrena släppte in mycket ljus och det fanns endast ett fönster med målning och den var som en altartavla. 

Om strömmen tog slut kunde man alltid lösa det med den här cykelvarianten. Med lagom pigga ben kunde man komma upp i 15W. 

Som hämtad från en skräckfilm. 

Jag har undrat över ordet FIKA många gånger. När jag googlar får jag upp många andra förklaringar, alltifrån bokstavsomkastning av ordet kaffi eller att det ska komma från Dalarna och skinntillverkningen. Jag tycker däremot att ovanstående förklaring verkar väldigt rimlig och trovärdig. 

Hästar har varit en viktig del av militär och polisiär verksamhet genom historien och är det fortfarande. Jag sprang på den här lilla bönen och tycker att den är otroligt fin. Allt liv förtjänar repekt, ändå fram till dess sista dag. 

En av portarna eller tunnlarna genom vallen. Mäktigt djup och vacker. 

Med utsikt över Vättern. 

En fin dag även om solen var gömd bakom molntäcket. Perfket väder för ett besök här. Är du intresserad av historia, gamla byggnader och framförallt militärens historia rekommenderar jag ett besök här. 

Helgen har varit lite utmattnade på flera olika sätt. Främst är det värmen som är besvärande. Den har ätit sig in och mattar både kropp och själ. Hundpromenaer får ske tidigt eller sent. 

Talande på bilden är den gamla ölburken. Folk blir galet irriterade på de hundägare som inte plockar upp hundbajsen efter sig. Det stör även mig då jag verkligen går där riksen är större att man trampar i dem. Men än värre tycker jag att alla dessa burkar är. När de slängs på gräsmattorna kommer gräsklipparen sedan och trasar sönder dem. Inte så skönt vare sig för hundaar, harar eller små bara barnfötter att trampa på. Lite hundskit tväättas lätt bort, värre är det med ett sönderskuret fotvalv. 

Toaletten på IKANO-huset. Nyrenoverad och superfräsch. Jag måste säga att tapeten verkligen föll mig i smaken. Ljust och trevligt ställe, det fanns tom en fin fåtölj i gammelrosa, kanske tänkt åt ammande mammor eller nån som bara behöver en paus. Helt klart en av de finaste toaletterna jag varit på.  

Ozzykatten hittar ständigt nya platser attligga och sova på. Antingen med skydd från hettan eller från regnet. När han började vara ute så tappade han massor i vikt. Nu har han hittat en vardagslunk som gjort att han fläskat på sig igen. Han är en rjäl bit min 7-kilos klump. 

Tyratösen kom hit i går, så även hennes bror. Hon började 7 nu på morgonen så jag var uppe med tuppen och gjorde kaffe och äggmackor för att sedan skjutsa in henne till stan. I dag är det tacksamt nog ganska mulet ute och väldigt mycket behagligare väder. Perfekt helt enkelt för att styra och ställa lite inomhus. 

Önskar er alla en fin måndag. 

  När man har superlång semester så försvinner tjusningen med helg litegrann. Jag trodde det var lördag redan i förrgår vilket innebär att jag mentalt tänkte måndag om i dag. Det kändes inte helt orimligt i morse när bonusdottern hade försovit sig och behövde skjuts in till staden vid 8:30. Sambon var i väg sedan länge då svärmor hade ögonoperation nr 2 i Motala redan vid 8-tiden i morse. HUr som helst, dagen sparkades i gång men utan mitt vanliga morgonblogginlägg. Det kommer nu, som ett kvällsinlägg. 

I går eftermiddag kom min älskade Tyra på besök. Så mysigt. Jag blev så glad när hon hörde av sig och behövde tanka lite mammakärlek. Vi fick ett par timmar tillsammans med gott att äta och dricka. Skönt att se att hon kan känna sig hemma här även om hon aldrig bott just här. Det kanske handlar en del om vår avslappnade relation också, vi kan verkligen bara vara tillsammans samtidigt som vi hittar en massa att prata om och diskutera. 

Ozzy in action. Lite hungrig efter ett par timmar ute på byn. Han kommer hem, käkar lite och drar sen igen. Lite som en tonåring. 

Kolla in den här. Som den tagit sig sista veckorna. Den liksom bubblar över av blommor. Jag blir glad varenda gång jag går ut på altanen. 

Ett av mina absolut bästa väskköp. En magväska med plats för hundbajspåsar i ett fack, hundgodis i ett fack och så mobil och snusdosa i stora facket. Perfekt för mig som så ofta har kläder utan fickor. Jag borde ha en sån till jobbet också som jag kan fylla med mobiler, sudd, pennor, saxar och allt annat man så ofta behöver. Skulle vara ett bra komplement till min varukorg som jag släpar runt på. 

I dag har det bara blivit korta hundpromenader. Det finns en kort passage på en gångbana som ligger i skuggan hela dagen. Där har  vi strosat fram och tillbaka flera gånger. 

Vi tog en lite shoppingtur på eftermiddagen. Mirum och Ingelsta. Byxor åt mig, skor åt sambon och korv på Pösemannen. 

Vi var förbi på kyrkogården och vattnade hos de våra. Den röda rosen hos mamma har blommat vackert. Nu så tog jag bort torra blommor och plockade även lite på margueriterna. Det ser ok ut men det är itne som jag önskat. Jag får skylla på den ohyresrika sommaren omvårdnaden har inget övrigt att önska. 

Vad vore en riktigt varm kväll utan prosciuttolindad melon? Bra, men inte perfekt. Kanske jag passar på att ta ett dopp innan vi tänder grillen. Det är varmt, väldigt varmtoch poolen är väl, nja inte kall men lite sval kanske. 

Kanske gör jag flamingon sällskap...  

Önskar er alla en fin fredagskväll

Torsdag den 25 juli är inte bara otroligt varm och dagen då vi får lön. Den här dagen har det hänt en massa andra spännande saker om vi tittar i backspegeln. 

1909 flög en modig man, som första människa, över engelska kanalen. Vilken grej, föga kunde man då ana att drygt 50 år senare skulle människan kunna gå på månen. Perspektiv!

1956 krockar M/S Andrea Dorea med M/S Stockholm utanför Nantucket, 50-talet människor omkom. 

1978 föds det första sk provrörsbarnet i Storbritannien, 1982 föds det första svenska provrörsbarnet.

Tänk så mycket man kan tacka Wikipedia för att man kan lära sig. Det är ganska lätt att fastna i nån form av vidareklickningar och man vet aldrig var man hamnar till slut. 

Under de två sista nätterna har jag varit utan mina sömntabletter vilket leder till en oerhörd sömnbrist. Jag sover bara 20-30 minuter i stöten. Min sömnstörning är ju av den arten att jag inte kommer ner i djupsömn på egen hand. Jag skulle ha hämtat ut pillrena i går men då visade det sig att här i Blacka har apoteket stängt på just onsdagar. Redan nu kan jag längta efter att få ta mina piller i kväll och sova som en stock. 

Eller så kommer jag inte sova pga av Kimmo. Han mår inget bra. Värmen tar på honom, han flåsar, flämtar och kommer inte till ro. Han vandrar runt, trampar omkring och är allmänt orolig. Det var exakt det här jag bekymrat mig för inför sommaren. Han är ju 8,5 år och en stor hund. Han räknas som gammal, dessutom är han lite överviktig vilket inte är till hans fördel. Jag har lovat mig själv och honom att det är ok att bli gammal och få leva pensionärsliv med kortare promenader, lyxigare mat och massor av kärlek men ser jag att han lider, har det jobbigt med andningen och så då måste jag fatta det svåra beslutet att låta honom vandra över regnbågsbron. När vädret är på vår sida, alltså regn och max 18 plusgrader då är han ok. Kryper temperaturen ner ytterliggare 10 grader är det kanon och en riktigt kall vinterdag kan han bli som en unghund. Jag hoppas han har en vinter kvar med oss. 

Jag är som vanligt först uppe. Njutbart! Till den dagliga rutinen hör att möta upp Ozzy och ge honom frukost. Han har sina platser i trädgården där han ligger och väntar på att jag ska komma och ropa på honom. I dag låg han på altanen och solade sig. 

Nu har han käkat och begett sig ut igen. Den killen är en lyxlirare som har det bästa av kattliv. Jag älskar att se hur mycket han tycker om Kimmo, stryker sig mot honom och boxas med nosen mot storhundens ben. 

I dag ska jag, förutom att åka till apoteket, sola ett par timmar. Det gäller att passa på. Jag är egentligen för rastlös för att sola men det går bra när jag lyssnar på bok eller podd. Jag tror att jag får hoppa över träningen i dag. Kroppen är fortfarande öm efter passen tidigare i veckan och när jag inte sovit blir det inget bra. Det blir som ogjort arbete. 

Önskar er alla en fin lönedag och hoppas att ni skapar något fint minne att se tillbaka på. 

I går var jag och Veronica på en riktig loppisrunda här i stan. Vi var på Erikshjälpen, Riacenter och Återvinningen. Det är som att gå på upptäcktsfärd bland fynd och minnen. Alltid hittar man nån liten skål eller prydnadsgrej som man känner igen från sin barndom. Jag tycker sånt är kul. Det ger en bra utgångspunkt till fina samtal och så hittas emellanåt ett fynd eller två. Roligt att ha någon som delar ens intresse och tycker att det är värt att fara stan runt under en halv dag för att fynda. Om man så vill kan man ju kalla detta miljövänligt och klimatsmart (förutom själva bilandet då men bilen använder jag ju även när jag far till IKEA). Istället för att köpa nya krukor och ljuslyktor eller vad det nu kan vara så köper jag något som nån annan inte längre vill ha. Överskottet går dessutom till olika hjälpverksamheter. 

Vi passade också på att köpa oss varsin fantastisk räkmacka. Ica Kvantum  i Klockaretorpet har verkligen fantastiska, helt översållade med fina handskalade räkor. 

Det är en del mygg i skogen nu. Vissa bitar av vår promenad är mindre angenäm än andra. Kimmo drabbas inte så hårt men Freja blir lätt biten på magen där hon inte har så mycket päls.

Den lilla skitungen bestämde sig däremot att ta ett rejält bad i en lerpöl. Ett riktigt äckelpäckel som luktade dynga var vad fick jag med mig hem igen istället för min lilla snövita prinsessa. Ja, ja då blev hon rejält badad efteråt även Kimmo fick duschas och schamponeras, inte för att han badat i lera utan för att han behövde det ändå. Nu är de både underbart rena och det riktigt skiner om deras blanka pälsar. 

Naturen! Bara man tar sig tid så kan man se dess perfektion och oslagbara symmetri. 

Rester av ett djur. Rester av ett liv. Det väcker frågor. Fick den ett meningsfullt liv, barn, njutning, hann den älska och bli älskad eller föll den offer för en jägare innan dess. 

Min fina fina kille. Vad gjorde jag utan honom. Jag kan inte ens hitta ord för att beskriva vilken glädje och kärlek han är för mig. 

Ängsklockor, tror jag. Vackra är de iallafall. Det är så lätt att gå förbi det som finns på marken. Jag tycker att man borde böja på knäna lite oftare och kika på världen ur ett annat perspektiv. Vem vet, kanske får man nya tankar och idéer eller bara den fantastiska känslan av att vara en del av något mycket större. 

Jag började se Julavsnittet av serien Från Lark Rise till Candleford (en serie på SVT play som jag varmt kan rekommendera) redan i går kväll men blev så löjligt rädd så jag fick fortsätta nu på morgonen. Trots att det var fullt ljust ute så skrämde det mig så mycket att jag fick gåshud över hela kroppen ända upp på kinderna. Skräckfilmer är inget för mig och det här var bara en lightversion som de flesta säkert skulle skratta åt. Övernaturligheter är bland det mest skrämmande jag vet. 

Att vara miljövänlig eller klimatsmart är viktigt i dag. Viktigt för framtiden men det har också blivit lite inne i vissa kretsar att diskutera, resonera, lyfta fram alternativ och belysa sina egna kloka val av miljösmarta lösningar. Nån äter mest vegatariskt, en annan har elcykel och en tredje ägnar sig åt långtgående återbruk. Alla saker man gör, även det minsta lilla är ju väldigt bra. Vi måste vara rädda om den enda jord vi är givna. 

Man pratar mycket om det här med flygskatten, miljökompensatoriska tillägg och så. Det får mig att fundera mycket. Det är egentligen en väldigt liten del av befolkningen som använder sig av flyg och det verkar att det är just de som flyger gör det förhållandevis ofta. Sedan kan man resonera kring vad ofta är. 

Jag är inte rätt person att ha som riktmärke för ofta eller sällan. Det är 11 år sedan jag flög sist och summerar jag antal flygningar under mitt 46-åriga liv så går de att räkna på mina fingrar. Anledningen till att jag inte flyger oftare handlar främst om ekonomi, inte miljövänligt val. Jag kan tillägga att jag inte åker nån längre sträcka överhuvudtaget, vare sig med bil eller buss så det finns heller ingen anledning för mig att välja det klimatsmartare resesättet tåg. 

Vi är nog en överhängande del av sveriges befolkning som inte har råd att flyga men som ändå åker på andra kostnader när klimatet ska kompenseras. Snart måste man väl ändå hitta på ett bättre sätt att lösa det här på. Låt alla få en viss mängd utsläpp av flygbränsle, de som aldrig nyttjar sin ska ha rätt att sälja den till de som vill flyga mera. Tänk vad bra för alla de som aldrig har möjlighet att flyga. Jag tänker på sjuka, pensionärer som inte har råd, alla ensamstående och många flera. Vilken lycka för dem att få ett tillskott i kassan. En sån här lösning kommer aldrig att ske då staten skulle förlora på det. (Och vi vet ju alla att straffet för att lura staten på pengar är högre än att skada en annan människa, tex vålda en ung kvinna.) Istället kommer de som har råd fortsätta flyga, många av dem flera gånger om året, vissa flera gånger i månaden. 

De som har råd fortsätter köpa sig fria och utsläppsmängden kommer att stadigt öka lösningen blir då att göra andra saker än dyrare för den "vanliga" människan. Bensin är tex en sådan vara som många inte kan vara utan, man höjer priset på det och omigen så drabbar det de som är mindre bemedlade som än mer får begränsa sitt liv. Att åka kommunalt blir allt svårare för de flesta. Bor du inte i en storstadsregion är det glest värre i tidtabellerna. 

Jag blir matt när jag tänker på hur de som har bara fortsätter att förbruka och de som inte har blir än mer begränsade. Nej, livet är inte rättvist och det vet väl alla men ingen gör något för att ställa det tillrätta heller. 

Man kan via sociala medier ganska snabbt se vilka som är de värsta miljöbovarna blad ens vänner. Inget som man kanske tänker på i första läget när man gillar diverse thailandsresor, weekendtrippar utomlands mm. Kanske tänker inte de som far runt heller på det, det finns ju alltid någon annan, någon annanstans som är värre. Det känns ju alltid bättre när någon annan har det värre, gör sämre ifrån sig osv. 

Lika konstigt är det att i vissa bostadsommråden är det benhård källsortering och i andra skiljer man inte ens på brännbart och komspost. Jag är kluven i det här. Å ena sida tycker jag att det är bra det minsta lilla man gör för miljön å andra sidan tycker jag inte om den orättvisa det innebär ekonomiskt och i ren fysisk insats. 

Det mesta i livet handlar om ekonomi. De som har har och det är de som klarar sig bäst. På nyhetsmorgon talade de nu om TBE-vaccinering. Får du TBE kan det påverka din hälsa och givetvis din privata ekonomi oerhört och det kostar även sjukvården massor av pengar. Varje patient som drabbas och behöver läggas in kostar tusental kronor. Min undran är varför inte vaccinering mot TBE ingår i vårt nationella vaccinationsprogram. Det kostar ca 1000 kronor per person att vaccinera sig privat. Hur många ensamstående, pensionärer eller redan sjukskrivna har de pengarna "över". 

I dag går mina funderingar kring de orättvisor som finns och de är många fler än de jag nämnt i mitt inlägg. Kontentan är väl att de som är bättre bemedlade är de som ständigt klarar ut det hela bäst och de som hör till de fattiga i landet är de som ständigt lever med vetskapen om att det bara kan bli värre. 

Inga muntra tankar men de måste också tänkas ibland. 

Under de senaste 14 timmarna har jag haft nervrycknigar i höger skinka. Otroligt irriterande. Det kom efter mitt benpass i går så jag har satt det i samband med det. Jag gjorde ganska många "nya" övningar och tänkte väl att det kanske hänger i hop med det. Nu börjar jag bli ordentligt störd av detta pulserande fenomen, kan det bero på något annat? Har jag någon brist av något slag? Behövs det mer zink, selen eller nån annan mineral? Vet ju att jag dricker för mycket, jag kan utan problem dra i mig 3-4 liter vatten under en dag. Risken då är att viktiga ämnen inte hinner tas upp av kroppen utan bara spolas ut ur kroppen. Får ta och stoppa i mig lite kosttillskott och hoppas att det går över. 

I går var det varmt och kvalmigt ute. Inte så värst soligt men väldigt varmt. Jag var en tur inne i stan och gjorde ärenden. Att gå i köpcentrum är tämligen behagligt. Deras AC känns uppiggande och fräscht. 

Självklart var en av dagens höjdpunkter min eftermiddagspromenad med hundarna. Då det var så otroligt varmt gick jag med ddem till strömmen. Det är så roligt att se att båda hundarna utan att tveka beger sig ut i vattnet. Freja simmmar omkring och jagar bubblor, Kimmo väljer att bara gå i så att magen blir våt. 

Nybadad kille, inte så rent vatten men det piggar alltid upp så att resten av promenaden blir lite lättare. Hans päls är massiv och vinter med pulversnö att rulla sig i är det bästa för honom. 

En gammal byggnad som doftar på ett sådant sätt att en massa minnen kommer till liv. Varmt virke, olja, falu rödfärg och damm. En typsik järnvägsbyggnadsdoft. 

De här små torra videliknande små blommorna brukade mormor ha i en vas på landet. Jag har ingen aning om vad det är för växt men de stod där i en vas utan vatten och var lika fina och gulliga när vi kom tillbaka till landet en vecka senare. 

Nästan hemma igen. Det finns ganska många vackra promenadstråk häromkring där vi kan gå utan allt för många hundmöten. Det gäller bara att lyfta blicken och ta ett helikopterperspektiv för att se det vackra i det som omger oss. 

Äta bör man och äter det gör man. Det blir lätt lite tröttsamt att fundera ut vad vi ska äta dag efter dag. I går blev det korv, räksallad och sallad gjord på min egen plcosallad och spenat. En helt ok middag. Nu återstår det att tänka ut vad vi ska ha till middag i kväll. Kanske är det dags för soppa. Vädret talar för det. Det är mulet med ett lätt duggregn och bara runt 17 grader ute. Mysväder helt enkelt och då passar soppa bra. 

I helgen har jag fått min så högt efterlängtade egentid. Jag har varit ensam hemma från fredag kväll till söndag eftermiddag. Vad passade jag på att göra då? absolut ingenting, precis som jag planerat. Jo, jag har tvättat, sytt in en klänning, lagat ett par byxor, tränat, ätit skräpmat, promenerat hundarna men till största del har jag bara varit. Superskönt. 

Jag laddade upp fredagen på bästa sätt genom att träffa Tyra för lite shopping. Hon behövde lite kläder och jag behövde ingenting. Trots det så kom jag ändå hem med ett par höstskor och en skjorta. Det var sådan rea att jag bara betalade 160 kronor sammanlagt för dem. Som tre dosor snus eller så... Även om jag inte behövde vare sig skor eller skjorta var det för billigt för att lämna dem kvar i butikerna. 

Rea, rea, rea! Det är lätt att göra som jag gjorde, handla fast man inte behöver något. Efter shopping skulle vi luncha. Valet föll på Basilica och en pasta med räkor och lax. 

Jag skulle vilja skriva att det smakade underbart. Men nej, det var vidrigt. Parmesanosten förstörde allt. Det var för mycket och den smakade inte bra. Jag har ätit det här förr och då har det inte smakat så här. Jag tror jag kunde ta 4 tuggor, Tyra kanske åt lite till men sedan lämnade vi. Kanske borde vi sagt till men nu gjorde vi inte det utan bara gick därifrån. Tråkigt då själva lunchandet är det vi tycker är extra mysigt. Nu har vi lärt oss detta och kommer välja annan restauring och annan mat nästa gång. 

På fredagskvällen satt jag ute på altanen och njöt av värmen. Ett glas fanta, lite nötmix och ett dopp i poolen kändes som en fantastisk vardagsllyx. 

Jag skulle vattna på kvällen. Det gick sisådär som synes. Turligt nog har nu sambon varit på GekÅs i helgen och köpt med sig två nya slangar hem i går. 

Jag har misstänkt att storhunden snor kattens mat trots att den serveras på en bänk. I början hittade jag kattens skål på golvet men nu är Kimmo förfinad. Han lycas äta upp maten utan att välta ner skålen. Inte konstigt att han tjockat till sig så. 

Nu är det måndag och min lugna, avslappnade egentidssemester är över. Nu är det trängsel i soffan på morgonen. Nej vars men sambon har nu gått på sin ledighet. Skönt att jag har min älskade mysfåtölj att dra mig tillbaka till när jag känner att jag behöver det. 

I dag har jag inga egentliga planer vilket känns ganska lugnt och bra. Jag måste iofs till apoteket och hämta ut medicin. Säkrast är att inte ta det här i Skärblacka. Inte en enda gång har jag varit där och kunnat hämta ut allt jag ska. Det saknas alltid något och saker delexpidieras eller måste beställas. Det konstiga är att det är inga specialmediciner jag går på. Därför får det nog bli en tur in till stan i dag. 

Önskar er en fin måndag, i mitt närområde ser det ut att bli både regn och åska men det är ju mysigt det med.