Älskar samhörighet. Alla kategorier. Jag menar känslan när man enas, hittar gemensamt mål och intresse.

Jag har långledigt. 4 dagar. I första rummet hamnar Freja och Kimmo. Skogen är vårt sikte. Där ska de få löpa fritt. Så glädjande och inspirerande att se deras energi.

Sniffande, sökande och totalt laddade med energi. Underbart.


Min eftermiddag var mindre skön. Dags att besikta Lilla Blå. Det gick fint. Blankt papper.

Så nu i kväll, efter gymträning, har vi grillfixat. Så underbart o gött.

Bra natt. Sov som en stock. Så skönt då jag bara sov 5 timmar natten innan. Jag vaknade utvilad. Med ryggont men ändå utvilad. Inte så konstigt att det blir så där. När jag sover hårt rör jag mig så lite och min säng är oduglig. Därav det onda.

Jag kände direkt att jag måste få träna i eftermiddag. Träningen hjälper. Med tanke på min fallskada och hjärnskakning så var det egentligen två veckor för tidigt.

Efter en bra dag på jobbet var jag ändå taggad (som Tyra skulle sagt). In med en maskin tvätt, i med lite spenatsoppa och sen i väg. Tog omvägen kring Mirum. Behövde köpa kattmat, fick även med ett paket jordgubbar hem.

De var inte svenska men de var underbara. Söta och saftiga. En fin belöning efter ett försktigt men bra och starkt benpass.

Även i år har jag sått basilika. Jag är väldigt förundrad. Jag sådde i två plastkrukor och i två lerkrukor. Skillnaden är markant. Kan nån förklara varför?!?

I plastkrukorna ser det ut så här...

Å i lerkrukorna...

Mycket konstigt!

Efter träningen tog jag en svängig promenad med hundarna. Det känns som att storhunden Kimmo hanterar det bäst. Freja blir som en radar. Sniffar och plöjer runt (sån var Kimmo när han var ny hos mig). Efteråt somnade lilla fröken mitt i steget.

Önskar er nu en fin tisdagskväll.

Jag har blivit en riktig latmask när det gäller bloggandet. Kan inte skylla på dåligt med tid, jag har lika mycket tid som förr och som alla andra. Kanske är det mer som så att jag hellre gör andra saker. Den här veckan har jag på det stora hela haft det bra. Träffat älskade släktingar, tränat, träffat fina vänner, varit i fina natursköna miljöer och tyvärr även varit med om en tråkig olycka som demolerat mitt ansikte en del. Jag tänker dock inte lägga fokus på det sistnämnda. Somligt i livet är till att njutas av, annat ska man bara ta sig igenom. Då tar jag en gammal kollega på orden, "man får vila sig i tanken att det mesta gå över".

I dag, under en mysig promenad runt marmorbrottet i Kolmården, såg jag så många härliga vårtecken. Blåsippor, knoppar på sälgen, tussilago och snödroppar. Solen värmde fint där vinden inte kom åt och jag tror mina pälsklingar njöt lika mycket som jag. För mig är det helt avgörande att mina finingar får åtminstone en rejälare promenad i veckan utan att behöva trampa på asfalt. På vardagarna får det bli kortare men tätare promenader här påfinna söder.

I morgon blir det ännu en vilodag, måndag är vikt åt tandläkaren. Hoppas bara att det ska gå bra. Bra tänder är viktigt och mina har varit fantastiska. Mycket hänger på huruvida svullnaden gått ner, om de ens kan lyfta på min överläpp. Men det är ju 36 timmar dit så hoppet finns.

Nu önskar jag er en fortsatt fin lördagskväll.

Påsk, påsklov, långledigt och allt detta medan våren försöker tränga sig på. Kan det bli bättre? Knappast!

Själva påskhelgen betyder inte så mycket för mig längre. Mina barn är stora och hälsosamma så godisägg kan man helt glömma. Istället får jag tänka i form av en "godispeng" eller doftljus och rökelser. Lite okonventionellt men funkar fint i den här konstellationen. Trots det har även jag fått en liten dos av påskmat. Jag blev bjuden hem till kusin Gittan på en härlig lunch.

Övriga påskdagar har jag ägnat åt träning, både på egen hand och med Tyra som nu avancerat och blivit den kunniga av oss två. Det är ju också en ny känsla, när barnen går om en i kunskap i ett ämne som jag själv tyckte jag var bra i. Det är roligt att se hur hon lär sig, prövar och utvecklas i modellerandet av sin kropp. Jag möter en ny sorts dotter, en som älskar att träna, som är envis och kämpar som faan. Efter gårdagens rumppass är jag skapligt fylld av träningsvärk och detsamma lär jag känna i morgon men då i axlar och armar.

Förutom att träna i hop har vi mat som ett gemensamt intresse. Skillnaden mellan oss är att jag fortfarande äter både fläsk och nöt. Tyra drar sig mer och mer mot det veganska hållet. Gemensamt är att vi undviker potatis, ris, pasta och bröd. Vi gör det av olika men ändå lika anledningar. Hon pga av magen och jag då jag ser att antalet inflammationer i min kropp minskat till 0 sen nyåret.

Våren är min tid. Jag mår bättre på alla plan, kroppen själen och sinnet kommer liksom i harmoni med varandra. Egentligen blir inget lättare men jag hanterar livet bättre. Å nu är det dags för en riktig Miakväll. Här ska det sås basilika och planteras om, dammsugas och strykas. En massa hemmafix helt enkelt och allt till en massa goa poddradio som ska lyssnas i fatt.