Sista dagen i juli är här. Som en sista suck efter en lång ledighet. Jag vet att augusti räknas som sommarmånad också och att både september och oktober kan vara superhärliga. Nu är jag dock redo att komma in i vardagen, träffa kollegorna (både de stora och små). Jag ser fram emot att börja att nytt läsår där jag är med från start. Vara med när hjulet snurrar ett helt varv.

Tyras flytt är över och jag andas ut. Nu är hon på ett tryggare ställe där de kan få lugn och ro. De har jobbat hårt med packande, bärande, städning och allt det där. Min egen insats var minimal, jag servade med mat, var stöd när det behövdes och drog av fönstren lite snabbt.

Tyvärr har min kropp varit ur gängorna i veckan. Jag ska inte gå in på detaljer men jag känner mig fortfarande svag. Jag sover jättedåligt, blir orkeslös på dagarna och så rullar det på. Jag ska göra mitt bästa för bryta det dåliga mönstret. Första dagarna är värst då man ska gå emot allt som ens kropp säger och vill. Då får man lite på sin egen envishet.

Äntligen har regnet kommit och dragit ner temperaturen rejält. Underbart!!! Kimmo var så pigg i går kväll och hade hög svansföring och stuns i stegen. Han gick brevid mig, sökte ögonkontakt och hela tiden med ett leende på läpparna. När Kimmo är nöjd blir även Freja som en ny hund. Så härligt!

Jag önskar er alla en finfin lördag vad än ni tänker ha för er.

Nämen vilken trött o hängig dag jag har. I helgen flyttade dottern med sambo. Jag varken var eller lyfte då kroppen i allmänhet och knäet i synnerhet inte håller. Jag blev istället mat, dryck o fika-ansvarig.

Sömnbrist o kroppsvärk gör mig till den sämsta versionen av mig själv. Den här jäkla solbrännskadan jag drog på mig för en dryg vecka sedan kliar, svider, såsar och stör. Så ovärt det. Det gör jag aldrig mer om. 8 trevliga timmar mot 240 kliande o febriga timmar. Blir liksom arg på mig själv.

Ja, ja. Försöker göra det bästa ändå.

God morgon alla sköningar!

I dag är det 9 år sedan jag adopterade min öländska pälskling. Total vilkorslös kärlek! Med facit i hand kan jag konstatera att jag borde läst på mer om just så stora hundar. Det har ändå gått väldigt bra. Han är en trygg, lugn och harmonisk hund. Han har varit nålen i min ända när jag haft mina svagare stunder. Ibland tänker jag att det är han som hållt mig på rätt sida av vägen här  i livet. Med det menar jag att han alltid sett till att jag måste ut, flera gånger om dagen trots kronisk smärta.  Han tröstar mig när jag är ledsen och gör mig lugn. En riktig terapihund. 

10,5 år gammal och det börjar verkligen märkas att det är en pensionär jag har att göra med. Kimmo tål inte värmen så bra så därför har jag fått anpassa mig och Freja till hans behov. När väderprognosen berättar om värmerekord så har jag satt väckarklockan på 5-6 för att vi ska hinna med vår långpromenad innan temperaturen blir för hög. Under resten av dagen blir det små kissrundor men med kortare intervaller. 

I går träffade jag Elis för en lunch på Pizza Hut. Superhärligt att ses, det var ett tag sedan sist. Jag tog tåget till Norrköping och han hämtade mig på stationen. Maten var väl sisådär. Jag mindes den som godare... Givetvis tog jag en mjukglass. Kallare mjukglass får man nog leta efter.

Efter lunchen åkte vi ut till Kullerstads skogskyrkogård. Jag vattnade lite hos mamma och mormor och morfar. Det var fint. Eftersom jag inte är där så ofta lät jag bli att sätta någon blombukett. Min moster hade planterat fint hos mamma så det kändes ändå ok. Just den här kyrkogården är en av de finaste platser jag vet. Lummig, välplanerad och runt minneslunden är det som ren magi. Att sitta på bänken där och blicka ut över dammen ger ett skönt lugn inombords. 

Titta här! Jag hade totalt missat att monstrean skickat ut ännu ett blad. Det här bladet är av den mindre varianten och kommer nog inte bli vare sig flikigt eller håligt. Jag är glad ändå för plantan kommer bli ännu tätare. Jag ser nu, när jag laddat upp bilden att jag måste duscha av den, mycket damm och hundhår ligger på bladen. 

I dag får Tyra och Peter nycklarna till sin nya lägenhet. Jag är ju som sagt inte rätt människa att lyfta, bära och gå upp och ner tre våningar. Min kropp håller inte för det. Istället ska jag lägga fokus på att tvätta fönster, måste komma i håg att sätta min fönstertvättare på laddning. Jag är så glad för deras skull, de kommer nu bo i ett tryggare område. Säkert kommer de trivas mycket bra och mammmahjärtat kommer känna sig lugnare. 

Det är lite svalare ute i dag. Hoppas det kommer hålla sig så. När jag tittar i väderappen ser det ut som att det ska vara fint över helgen men under början av nästa vecka ska det både regna och åska. Det ser jag fram emot. 

Jag önskar er alla en fin fredag!

God morgon alla!

Det händer så mycket i världen just nu. Kanske har det alltid hänt mycket men informationsflödet är så tätt. Själv är jag nästintill filterlös, som att sakna hud. Allt går rätt in och skapar reaktioner. 

Översvämningar i  Europa med massor av döda människor. Nytt för den här delen av världen och då reagerar vi förstås starkare. I Asien är detta snarare en vardag. I Kina har det kommit 600mm regn under tre dagar. Samma mängd som vi i Sverige får under ett år. Helt galet! Galet varmt är det också i östra Europa med rekordtemperaturer. 40 grader i Georgien och 49 uppmättes i Turkiet. 

Den första manliga NHL spelaren har kommit ut som gay. Bra men alltid lika sorgligt att människor känner att de måste komma ut och att mänskligheten inte bara kan glädjas åt att personer blir kära och har förmåga att älska. 

I går nåddes vi av nyheten att Tommy Engstrand gått bort. Han var 81 år så det är väl i sig inte så konstigt. Vi får aldrig behålla någon för evigt. Jag gissar att han haft ett fantastiskt liv men massor av resor och sportupplevelser. Själv minns jag nog honom bäst från underhållningsprogrammet Razzel. 

Gårdagens Monstreablad. SOm ett konstverk tack vare persiennerna. 

I går fick jag umgås en stund med min äldsta storebror och hans fästmö. Så himla kul och supertrevligt. Vi gick till Trädgårdsföreningen och fikade på Tropikariet. Första gången som jag fikar där trots att jag bott i staden i 7 månader nu. Vi valde alla den underbart goda äppelkakan med vaniljsås. 

Vi har lite svalare luft här nu med härliga små molntussar. Jätteskönt att slippa svettas bara av att röra sig. När det varit som varmast har jag tagit en sväng på stan och njutit av affärernas AC

Det här kallar jag en rejäl potatissticka, den tappar man inte bort i första taget. Vilken bra flyttpresent, jag hade ingen sedan tidigare. 

Den andra inflyttningspresenten från Stefan och Suzanne. Ett grytunderlägg. Otroligt vackert och det bär minnen från barndomen då min morfar brukade tillverka just sådana här. Och doften, den är ljuvlig. Det kommer bli ett sant nöje att använda den eller så kanske jag sätter upp den på väggen i köket. 

I dag får det bli en fixardag. Jag har även en del litteratur att läsa. Jag kommer nog hålla mig inne då pannan flagar som aldrig förr. Näsan är djupare brännskadad och nu känns den som en skrynkligt russin som spruckit sönder och nu är fyllt av små blödande sår. I uringningen döljer sig hundratals blåsor och det kliar något enormt. Solen kan verkligen göra både gott och ont.

Det får mig att tänka på  sagan om när solen skulle tävla mot vinden.  De skulle se vem som kunde få en man att ta av sig sina kläder. (tur man valde en man, sagan hade känts sisådär om det rört en kvinna)  Minns ni den historian från skolan? Jag tror sensmoralen var att man kommer längre med godhet. 

  Bild lånad från Unga Fakta

God morgon!

Nu är det måndag igen och vi har passerat längre än halva sommaren. Bitterljuvt men ändå ok. Den värmen som varit har slitit en del på både mig och hundarna. Helt medvetet har jag hållit mig i skuggan. Jag har ju uppnått den åldern att jag verkligen måste vara rädd om min hud. Just därför var det oerhört dumt att vistas 8 timmar i skärgårdens gassande sol utan vare sig solhatt eller solkräm. Måste erkänna att det var många år sedan som jag blev så här bränd. Hela pannan svullnade upp, den är fortfarande svullen så här 1,5 dygn senare och fylld av små blåsor. 

Bortser man från den brännande huden efteråt så känner jag en tacksamhet att ha fått en dag då jag fick njuta av paradiset på jorden. Vågornas brus, surr av båtar och humlor och att bara vila sina ögon mot horisonten gör gott för själen. 

Ni som känner mig vet ju att jag älskar skaldjur i allmänhet och räkor i synnerhet. En favorit är rökta räkor med aioli. Nu har jag fått en ny favorit, räkor med en soya/chilli-majonäs. Underbart! Storleken på räkorna var dock minst sagt varierande. 

Här i innerstan har man (vilka de nu är, kanske kommunen eller nån annan) bytt ut hälften av alla "Herrgårman-skyltar" mor "Fru/Fröken-Gårman". Första gången jag såg en mer feminin variant var för kanske 18 år sedan på barnens förskola. I dag vet jag inte riktigt vad jag tycker. Då var det jämnlikt att man skulle ha en klänningsklädd figur men i dag har vi väl kommit längre eller borde ha gjort det. Kan man inte ha en skylt med en könsneutral person som går över, konstigt att det ska sitta i kläderna. 

Steckperson kanske kan bli det nya. Eller så får det vara som det är. Det berättar ju också en historia precis som vissa ordval i böcker och tidningar ger oss en inblick i hur det var och att vi kan glädjas åt förändringen. 

Här har vi måndagens Monstreablad. I mina ögon totalt fulländat och perfekt. 

Nu önskar jag er en fin måndag och en härlig ny vecka. 

Go morron!

Så fantastiskt skönt att det är mulet i dag. Det är ändå väldigt varmt men det kommer nog bli svalare än i går. Jag led verkligen då. Kanske har det med åldern att göra men detta svettiga tillstånd klarar jag mig förutan. 

Kan man annat än älska Early Bird? Perfekt start på morgonen med en leverans från SB. Den lämnades utanför dörren, enkare än så kan det knappast bli. 

Mindre kul var att ett stort glas med kaffe hamnade över hela soffbordet. SUCK! En världslig sak men så himla trist och onödigt. Jag får väl glädja mig åt att det inte hamnade på mattan. 

Dagens Monstrearapport! Nu är det nära. Bladrullen håller på att veckla ut sig och bladet har den där ljuvliga, ljusgröna nyansen som jag tycker så mycket om. Det är nära nog samma färg som björkbladen har vid lövsprickning. En ton som ger framtidshopp, gör mig glad och är otroligt dekorativt. 

I dag står handling och städning på schemat. Perfekt om det är mulet ute. I mina öron ska jag ha en bra ljusbok. Just nu lyssnar jag på Anna Lönnqvists "När kärleken skiljer oss". Det är en feelgood roman. Vanligtvis läser jag mest kriminalromaner. 

Jag hoppas ni får en fin dag utan vare sig värmeslag eller solskador. 

God morgon!

Det är varmt även här i Linköping trots att det är en tidig morgon. I södra Europa utvarnas klass 3-varningar då temperaturen förmodas gå upp över 35 grader.

Annars kan den här dagen ses som en absolut mainstream-dag men tittar man i backspegeln kan vi konstatera att det är 460 år sedan Vasilijkatedralen i Moskva invigdes efter en rekordkort byggtid på bara sex år. Det var den berömda "Ivan den förskräcklige" som hade lat in beställning på den katedralen. Kanske därför det gick så fort, alla var superrädda för honom och jobbade skitfort. 

Det är 400 år sedan Luleå inrättas som stad. 

Det är 113 år sedan Amaltheadådet. En person avlider och 23 skadas när bomben detonerar på skeppet Amalthea. 

Det är 6 år sedan Bosse Larsson, programledaren som i många år höll i Allsång på Skansen avled. Vart tar tiden vägen?

Ja, det där var dagens tillbakablick men lite mer allmänhistorisktperspektiv. Tittar vi tillbaka vad som hänt mig sedan sist så har det inte hänt så mycket. Jag har tränat, tittat på hela serien Mordkomissionen, läst lite i boken Särbegåvade barn, tvättat och lite sånt. I går eftermiddag var jag på en mysig utflykt till Bergs slussar. Där har jag varit många gånger. Jag har till och med varit ombord på en båt och slussats ner alla 28,8 meter. I går var det typ Bakluckeloppis där så det var mycket folk. Om man bara tar sig bort från komersen så är det otroligt fina promenad- och cykelvägar utmed kanalen. 

Förr hörde man ofta uttrycket "Skiljsmässodiket" om Göta Kanal. Det skojades om att det krävdes ett otroligt bra äktenskap om det skulle hålla för att slussa sig tvärs igenom Sverige. Jag tror inte jag har nån dragning alls till att åka på kanalen. Jag dras mer till det öppna sjö- och havslandskapet. Att vila blicken långt bort i horisonten och känna doften av bräckt vatten. 

Om man ägnar en stunds tanke åt att den ca 190 km långa kanal har en sträcka på 87,3 km som är handgrävd eller sprängd så är det ett glimrande byggnadsverk. Hela vattenvägens längd är ca 390 km. Många kilometer att bli osams på. 

Cykelvägarna utmed kanalen är superfina och jag måste erkänna att jag blev ganska sugen på att ta en tur utmed kanalen. I går nöjda vi oss dock med en kortare promenad. Vattnet var oväntat klart och när man kom bara några hundra meter bort från caféer och restauranger var det väldigt lugnt och fint. Det fanns till och med personer som picknickade, solade och badade. Undrar vilken temperatur vattnet hade? 

Här har vi dagens monsteabladsrulle. Den är verkligen på gång. Nu gäller det att hålla plantan lagom otörstig så att det inte blir några torra kanter på bladet. Vid bladsprickning är växten extra känslig. 

Nu hoppas jag att ni får en fin dag. Jag ska ta och dammsuga lite innan det blir för varmt. Kylskåpet gapar tomt så en tur till Willys står på programmet. 

Ha det bäst nu!

Go morron!

I dag lyckades jag sova till strax innan sju. Bra jobbat med tanke på att jag gick och la mig  strax efter 22 och somnade ganska omedelbart. Det vanliga är annars att jag vaknar till vid fyra, är ute med hundarna vid sex. Jag är verkligen en morgonmänniska. Jag njuter av att sätta på kaffet, öppna upp till balkongen och få in en massa sval luft och sedan zappa runt bland tv-kanalerna eller se en serie. Att jag öppnar på morgonen tror jag är ganska avgörande för att det ska vara svalt innne under resten av dagen. 

Som vanligt så var vi helt ensamma ute på morgonpromenaden trots att den inte blev av förrän vid sjusnåret. 

Nu undrar ni säkert vad det är för något som jag fotat. Jo, det kan jag berätta. Jag skickade efter två flaskor i metall, en till mig och   en till Tyra. I går var jag och lämnade Tyras. Hon visade då hur man kan öppna den typ mitt på, perfekt så att man kan få i stora isbitar. I hennes flaska låg en "papperlapp" men information om flaskan. Hon frågar då mig, om jag har tagit bort min lapp eftersom jag inte visste hur man kunde öppna flaskan. Jag svarade att det nog inte fanns nån lapp i min flaska. Men det gjorde det så klart. Jag har alltså haft papper i mitt vatten under 5-6 dagar. Så himla typiskt mig och inte alls konstigt att jag klagade på att vattnet smakade lite konstigt...

Jag börjar bli en fena på att åka buss och pendeltåg. Här en bild från undergången vid Linköpings resecentrum. Jag tycker fortfarande att det är smidigt och jag har aldrig blivit drabbad av vare sig förseningar eller att jag behöver stå och vänta på anslutningar. 

I onsdags åkte jag in till Norrköping för lunch och häng med en vän. Hon hämtade mig vid stationen och sedan åkte vi till Färgargården för en lunchvåffla. Jag valde en Skagenvåffla och den var himmelsk. Därefter gick vi en runda på stan inne i city. Så sorgligt att se hur många lokaler som stod tomma. Ett shoppingcentra på utdöende. SÅ blir det med tanke på att man vill ha bort personbilstrafiken genom att ha sinnesjukt dyra parkeringshus och betaltoaletter. Barnfamiljer väljer hellre att åka till shoppingcentran i utkanten av städer där man både parkerar och kissar gratis. Det är ju ändå samma utbud av affärer. Det här vet jag diskuteras ofta på sociala medier. Lite då och då kommer uppmaningar om att man ska stödja handlarna i centrum men alla gör väl val utifrån sin egen plånbok och hur enkelt och bekvämt man vill att livet ska vara. 

I går blev det lunch på stan med Systeryster. Jag var nog inte helnöjd med maten, den var inte varm nog för min smak. Den frusna klicken med kryddsmör smälte inte ens när jag la den på köttet. Kaffet tog vi sedan på min balkong. Mysigt!

Ännu ett glädjeämne. Det kommer ett nytt monstreablad på min planta. Det skjuter ut från det blad som kom sist. Kul, jag hoppas på att det blir ännu ett sånt där stort och perfekt blad. Om nån vecka vet jag. Jag skulle behöva inhandla en större kruka både med tanke på att rötterna ska ha växtutrymme men också för att undvika att hela härligheten välter omkull. 

Annars har veckan varit fylld av olika tragedier om man följt nyheterna. En familj som gått på tågspåren och blivit påkörda, en flygplansolycka med nio döda, skjutning på  restaurang här i stan och en massa andra tråkigheter. Det får mig att tänka efter. Man måste påminna sig själv om att livet pågår under en begränsad tid och att man aldrig vet när det tar slut. 

Kanske en deppig slutkläm men också en uppmaning till mig själv att inte fastna i det negativa tänkandet. Jag kan inte förändra det som varit men jag kan göra mitt bästa för att hantera det som kommer i en bättre anda. Nu önskar jag er en fin söndag. Vädret skvallrar iallafall om att det kommer bli en kanonskön dag.