God morgon alla sköningar!

I dag är det 9 år sedan jag adopterade min öländska pälskling. Total vilkorslös kärlek! Med facit i hand kan jag konstatera att jag borde läst på mer om just så stora hundar. Det har ändå gått väldigt bra. Han är en trygg, lugn och harmonisk hund. Han har varit nålen i min ända när jag haft mina svagare stunder. Ibland tänker jag att det är han som hållt mig på rätt sida av vägen här  i livet. Med det menar jag att han alltid sett till att jag måste ut, flera gånger om dagen trots kronisk smärta.  Han tröstar mig när jag är ledsen och gör mig lugn. En riktig terapihund. 

10,5 år gammal och det börjar verkligen märkas att det är en pensionär jag har att göra med. Kimmo tål inte värmen så bra så därför har jag fått anpassa mig och Freja till hans behov. När väderprognosen berättar om värmerekord så har jag satt väckarklockan på 5-6 för att vi ska hinna med vår långpromenad innan temperaturen blir för hög. Under resten av dagen blir det små kissrundor men med kortare intervaller. 

I går träffade jag Elis för en lunch på Pizza Hut. Superhärligt att ses, det var ett tag sedan sist. Jag tog tåget till Norrköping och han hämtade mig på stationen. Maten var väl sisådär. Jag mindes den som godare... Givetvis tog jag en mjukglass. Kallare mjukglass får man nog leta efter.

Efter lunchen åkte vi ut till Kullerstads skogskyrkogård. Jag vattnade lite hos mamma och mormor och morfar. Det var fint. Eftersom jag inte är där så ofta lät jag bli att sätta någon blombukett. Min moster hade planterat fint hos mamma så det kändes ändå ok. Just den här kyrkogården är en av de finaste platser jag vet. Lummig, välplanerad och runt minneslunden är det som ren magi. Att sitta på bänken där och blicka ut över dammen ger ett skönt lugn inombords. 

Titta här! Jag hade totalt missat att monstrean skickat ut ännu ett blad. Det här bladet är av den mindre varianten och kommer nog inte bli vare sig flikigt eller håligt. Jag är glad ändå för plantan kommer bli ännu tätare. Jag ser nu, när jag laddat upp bilden att jag måste duscha av den, mycket damm och hundhår ligger på bladen. 

I dag får Tyra och Peter nycklarna till sin nya lägenhet. Jag är ju som sagt inte rätt människa att lyfta, bära och gå upp och ner tre våningar. Min kropp håller inte för det. Istället ska jag lägga fokus på att tvätta fönster, måste komma i håg att sätta min fönstertvättare på laddning. Jag är så glad för deras skull, de kommer nu bo i ett tryggare område. Säkert kommer de trivas mycket bra och mammmahjärtat kommer känna sig lugnare. 

Det är lite svalare ute i dag. Hoppas det kommer hålla sig så. När jag tittar i väderappen ser det ut som att det ska vara fint över helgen men under början av nästa vecka ska det både regna och åska. Det ser jag fram emot. 

Jag önskar er alla en fin fredag!