Nu, så här efter två tredjedelar av september kan man verkligen känna att hösten är här. Somliga dagar vaknar man upp till molnfri himmel med hög och klar luft och andra dagar, som i dag, är det regn och rusk. 

Första storstädningen varje månad inebär alltid att byta månadsbild. Den här tycker jag är härlig och jag blir så sugen på att plocka svamp. 

Mina växter här hemma har fått lite extra kärlek genom jordbyte och större krukor. Kanske är det fel tid att plantera om så här på hösten men det bryr jag mig inte om. 

I fredags hade vi skoljoggen i Rydskogen. Den dagen fick jag ca 13 km i benen helt utan att springa en meter. Dessvärre innebar det också en helg inomhus med serier. Min höft vill verkligen inte vara med. Turligt nog har jag en läkartid till nästa vecka. 

I lördags var det studentkortege genom staden. Blåsorkester och massor av glad ungdomar som tågade mot Trädgårdsföreningen. 

Hemtex fyller 50 år och har jättebra priser på tex påslakanset. Dessa fick följa med mig hem. 

Jag har haft en liten svacka vad det gäller matlagning. Ofta blir det nån form av omelett eller äggröra. 

I söndags lyxade jag till det med en beställning från Espresso house. Varm macka och iskaffe. Så gott och en bra start på dagen. 

Jag har just avslutat Emelie Schepps senaste bok. SÅ gött att då sätta tänderna i den andra delen om de sju systrarna. Det blir läsning under bussturerna men även hemma på kvällarna. Jag är så glad att min hjärna äntligen klarar att fokusera på egen läsning. Under flera år har jag annars mest lyssnat på bok när jag har gjort andra saker såsom att städa eller laga mat. 

Nu önskar jag er alla en fortsatt fin vecka. 

Nja, jag kan inte påstå att jag fylls av någon fredagsfeeling men det är väl det som är semester. När dagarna flyter i hop, man har inte koll på om det är tisdag eller torsdag, ja då vet man att man gått in i ledighetsbubblan. I förrgår fick jag ta det mycket lugnt och bara gå kortare svängar med hundarna, jag värmde några av mina matlådor och bara var. Det gav resultat. Tack vare det kunde jag på kvällen ta en kortare fika med en vän och ladda batterierna inför torsdagen. 

I går fick jag en liten sovmorgon till sjusnåret innan jag tog ut pälsklingarna. Morgonen spenderades med småplock och jag gick även och hämtade ut ett paket från Lyko och handlade förbrukningsvaror på Ö&B. Vid 15-tiden tog jag buss, tåg och spårvagn in till Norrköping för fika med en vän. Det gick riktigt bra. Jag tror att det till stor del beror på att själva sittmomenten blir ganska kortvariga när jag använder kollektivtrafiken. På tåget går det dessutom utmärkt att ställa sig upp, byta sittplats och därigenom få sig en promenad mellan vagnarna. 

När jag satt på spårvagnen och åkte över strömmen njöt jag av hur vackert det var. Jag försökte tänka att "i den här staden har jag bott i nästan 40 år av mitt liv, längtar jag tillbaka?". Svaret? Nej, inte just nu. Det finns inget i Norrköping som jag saknar förutom min son. Jag tror inte jag är speciellt beroende av en viss plats för att känna mig hemma. Jag kan bli hemma lite överallt. Är jag rotlös då? Eller är det bara som så att jag är väldigt flexibel? Den enda plats som jag verkligen saknar, längtar tillbaka till och drömmer om är Falun. Det beror nog på att det var en lycklig tid, en tid då jag fick bli vuxen och lära mig klara mig själv. Att man då, för 30 år sedan, även var ung och stark väger nog in en hel del med. 

I Norrköping mötte jag en vän som även är föredetta kollega. Jag hade så trevligt och jag inser varje gång vilken stor del våra lärarroller har i våra liv. Det blir galet mycket jobbprat. Vi passade på att ta en tur genom city och givetvis fikade vi på Nelins. Alltid lika gott. 

Därefter kom sonen och hämtade upp mig. Vi åkte till Spicy Hot för lite middag men allra mest för att prata ifatt den tid som gått sedan sist. Man får mycket mat och gott är det. Jag tog som vanligt samma rätt som vanligt, biff med champinjoner och bambuskott. 

Efter det blev det en snabbsväng in till Plantagen för att handla kompletterande växter till mammas grav. Brorsan hade sdan tidigare planterat gula tagetes. Jag valde lila petunior då jag tycker gult och lila är en uppiggande komination. Skylten om att Kyrkogårdsförvaltningen sköter graven var redan på plats så den beställningen gick igenom snabbare än jag trott. Det var ändå ganska torrt både hos mamma och Mormor/morfar så det var bra att vi kom och hållde på ett par kannor. 

Nästan obegripligt att jag varit utan min mamma i 18 år. Vart tar tiden vägen?

För att bespara Elis en massa tid bakom ratten fick han skjutsa mig till Kimstad station. Därifrån tar det bara 40 min tills jag kan kliva in genom min egen ytterdörr. Älskar det! Gårdagen innehöll väldigt växlande väder. När jag var ute med hundarna på eftermiddagen hamnade vi mitt i ett skyfall precis när vi kommit fram till Trädgårdsföreningen. Det blev samma sak när jag var på hemväg på kvällen. Turligt nog hade jag regnjackan med mig. Jag måste verkligen komma i håg att köpa mig ett paraply. 

På det stora hela var gårdagen en glimrande dag och jag hann även göra upp lite planer, ifall kroppen tillåter, inför resterande semesterdagar. Det blir inga stora grejor men saker som kommer ge både kraft och energi. 

I dag står lite handling på schemat men jag hoppas att energin och kraften därefter hänger i så att jag ska orka med lite fikande igen. Mycket kaffe ute blir det. Nu hoppas jag att ni alla får en fin fredag.  Så här på morgonen skiner solen från en klarblå himmel men det kan ju växla fort. Temperaturen är sval och skön så därför tänker jag strax ta ut hundarna på dagens lite längre promenad. 

Allt gott till er!

So far so good!, på många plan men även vädermässigt. Naturen har exploderat sedan senaste blogginlägget, vilket är 16 dagar sedan. Mycket roligt, intressant, gott, härligt, besvärligt, spännande och lärorikt har hunnits med sedan dess. 

Min prickblad har fått för sig att blomma. Både roligt och tråkigt för tydligen dör just den stängeln som blommar när blomningen är över. Faktasidor på nätet lovar att jag i gengäld ska få nya stammar som kommer nerifrån. 

Favoritfiket börjar kläs i grönt. Jag ser fram emot ett återbesök när syrenen står i full blom. 

Blomstersängen i Trädgårdsföreningen bjuder på sin prakt. Alltid lika kul att promenera här både med och utan hundar. Det finns alltid något nytt att upptäcka. Jag såg att de har guidade turer i parken med fokus på de konstverk och installationer som finns utplacerade lite här och där. Den tänker jag tvinga med mig en lämpad person på. 

Våren övergår snart i sommar och i fredags passade jag på att ta "tunna klänningen" på mig till jobbet. Jag är dock glad att jag valde stövlarna för det var nog i svalaste laget för tunna ballerinaskor. 

Förra årets pandemitider fick mig att missa den härliga stämningen inne i city under de ljumma kvällarna. För att använda en klyscha; det känns som utomlands. Med mina turistögon är det en helt fantastisk känsla som infinner sig. Massor av folk och fullt med uteserveringar och mysiga restauranger. 

På Aioli kan man äta tapas. Jag valde bläckfisk och kronärtskocka. Himmelskt gott. 

Tidig måndagsmorgon på väg till Konsert och Kongress för utbildning. Här är Hospitalstorget. Det vilar ännu i sin linda men snart så sätts fontänen på och allt blommar vackrare än någonsin. 

Mindre än en månad sedan jag gick här sist men nu är det underbart grön i portalen. 

Jaa, vad kan man säga? Inget annat än att våren är magisk och helt underbar med alla sina blommande träd, buska och  rabatter.

Förr i tiden kunde man verkligen konsten att skapa entréer värda namnet. 

Snart så...

I parken utanför Konsert och kongress finns detta vackra träd. 

Det är inte ofta som jag kan äta lunch ute på stan en vanlig vardag. Den här lyxiga salladen med räkor, kräftor, avokado och ägg kan man få på Mocca Deli. 

I morse, fontänen i Trädgårdsföreningen. 

Lusthuset...

En ljuvlig födelsedagsbukett! Jag älskar rosa. 

När barnen var här och firade mig fick jag en present av Tyra och Peter som jag suktat efter ett tag och kanske hoppats på att få nästa år när jag firar jämt. De överraskade mig rejält med den svenskt designade Stumpastaken. Det roliga med den är att det finns en massa tillbehör i form av vaser, glaskupor, underlägg, pedistal mm att "önska vidare". Även i helgen som kommer dyker barnen upp för klassisk söndagsmiddag. Det kommer att bli så mysigt. 

Nu önskar jag er en fortsatt fin vecka. 

Go morron alla fina! Här blev det en tidig start på dagen. Kimmo har varit oroligare på efternatten än på länge. Jag har tänkt att han kanske har ont i sina leder och inte hittar någon skön sovställning men det var inte det som var problemet. Vid femtiden kastade vi oss ut och tur var det. Han är inte bra i sin mage för att uttrycka sig milt. Efter en halvtimmas vallande runt i Trädgårdsföreningen och runt Birgittaskolan verkade det som att det hade lugnat sig lite. Han käkade massor av gräs så jag gissar att han även mådde illa. Nu är vi hemma igen och jag är tillbaka i sängen med datorn i knäet och kaffekoppen på sängbordet. 

Det var ljust redan när vi gick ut och måsarna skriker sina kärleks-, eller om det är,  krigsserenader till varandra. Helt galet vilka oljud de gör. Oljud var det även i går kväll. Det vackra vädret och ledigheten lockar fram både motorcyklar och sportbilar som är allt annat än tystgående. Min gata verkar vara en sådan som lockar till att trycka gasen i botten. Det är ju en fin raksträcka mellan Drottninggatan och Lasarettsgatan. Så himla skönt att Elis och Peter kunde hjälpa mig att stänga fönstret när de var här. De isolerar ljuden väldigt bra. Ja, alltså fönstrena, det är inte grabbarna som är ljudisolerande. När jag hade putsat fönstret i början av veckan så gick det inte att sänga helt. Kom i det ögonblicket på att jag hade samma problem sist. Jag tror jag får ringa fastighetsskötaren om det. 

Under långfredagen var mina ungdomar hos mig. Tyra och Peter kom tidigare och vi fixade maten tillsammans. Så otoligt mysigt, vi har väldigt roligt tillsammans. Total oförmåga att hålla nån form av röd tråd, vi påbörjar saker som inte avslutas förrän en halvtimma senare då vi kommer på att vi aldrig gjorde eller pratade klart. Det blev ingen påskmat utan istället stektes det kycklingfärs till en tacogratäng. Till den hade vi grönsaker men också friterade tortillabröd. Det var första gången jag använde fritösen sen jag flyttade till Linköping. Jag tänkte så klart, så som man alltid gör "den ska jag använda oftare". 

E+T dök upp lite senare och jag fick en superfin påskbukett av fina T. En  ny bekanskap för mig men väldigt angenämn sådan. Jag hade nog inte tvivlat på att det skulle kännas bra. Mina barn har vuxit upp till fantastiska unga vuxna som jag är otroligt stolt över så det skulle vara märkligt om de hittade pojk- och flickvänner som var helt uppåt väggarna. Här har vi en jordnära tjej med ett fantastiskt driv som inte bara är smart utan också ödmjuk och omtänksam. 

Det där med påskpynt hoppade jag i princip över i år. Ett köpt påskris och en liten kruka med påskliljor är det enda jag fixat med. Just därför blev jag extra glad över buketten. Det blev inga påskägg heller, jag hade en stor skål godis, after eight och ungdomarna fick presentkort på bio istället. En gåva som räcker lite längre än ett påskägg. Hoppas jag iallafall. Kvällen blev sen och jag kom inte i säng förrän långfredagen blivit påskafton. Årets rekord för mig. Ni känner ju till mina tidiga kvällar och att jag vanligtvis går upp med tuppen. 

Linköpings stad, som så många andra städer, pyntar väldigt fint vid olika storhelger och under säsonger. Dessa två påskharar står på Trädgårdstorget och är gjorda med hjälp av motorsåg. Imponerande och tulpanbädden är helt gudomlig. Extra bra är det att stan helt bojkottat det här med fjädrar. Jag har även sett i mitt IG-flöde att nästan ingen av mina vänner pyntat sitt ris med just fjädrar. Ge det några år så är vi nere på noll. Många har gamla fjädrar kvar och använder dem, det vet jag inte vad jag har för åsikt om. Det ör lite som med äkta päls, vad ska man göra med dem om man redan har dem. Det känns dumt att bara slänga iväg dem också men det är ett ställningstagande att låta bli att använda dem.

Min alldeles egna påskpresent. Några anteckningsblock och ett dussin perfekta pennor. Jag är väldigt analog av mig, älskar att skriva för hand med "perfekta pennor" i ett block med lagom tjocka blad i en gräddgul ton. Pennorna ska vara av gelvarianten och helst med 0,5 strl eller tunnare. Biltema sålde förr de bästa pennor jag någonsin stött på. 12 st för ca 60 spänn, tyvärr har de slutat att sälja dem. Dessa var det närmaste jag kommit, kanske är själva pennan lite väl tunn men jag vänjer mig nog. Att jag tycker så mycket om att skriva för hand beror nog på att det jag antecknar fastnar i mitt minne väldigt mycket bättre. Skriver jag på datorn kan jag skriva hur mycket som helst men minns säkert bara 25% av det hela. Stämmer ganska så väl in på den forskning som jag läst angående just användandet av dator i skolan. 

Det påskigaste jag ätit under den här helgen är dessa godingar. Men jag måste nog säga att jag hellre byter ut chipsen mot crustader. 

Det ser ut att bli en underbart vacker vårdag även i dag. Jag får se lite vad dagen ska användas till. Jag har tyvärr otrolig smärta i höger axel som strålar ner i hela armen och liksom briserar i handleden och handen. Jag tror att det kommer från en knöl vid höger skulderblad. Kanske kan "bolltricket" fungera. Alltså att jag använder en massageboll och masserar mig själv genom att antingen lägga mig på bollen eller om man vill a en mildare variant, ha bollen mot en vägg och trycka ryggen mot bollen. 

Jag tror det är veckans fönstertvätt och storstädning som ställt till det. När jag strök in mina städhanddukar så var de 14 (!!!) stycken så jag har tydligen städat lite utöver det vanliga. Ångmoppen har dessutom varit framme i princip varje dag och den kan vara lite tungkörd. Den ska fram även i dag då en mindre olycka skedde på vardagsrumsgolvet. Inget som Kimmo kunde rå för och jag skäller aldrig på hundarna om något sånt skulle hända. Det är inte deras fel att matte inte vaknat i tid eller om jag inte lyckats läsa av deras signaler. 

Nu hör jag dock att Kimmo ligger och snarkar vilket borde betyda att det lugnat sig i magen och att han somnat ifrån det onda. Jag tänker ändå att jag behöver ta en tur till affären och köpa fiskblock. Det får bli ett par dagar med skonkost för honom. Ris, fisk, morötter och lite buljong brukar fungera fint i sådana här lägen. Bra att jag är ledig både i dag och i morron. Säkerligen är han stabil till på tisdag när jag återgår till jobbet. 

Det blir en kortvecka vilket är ganska så skönt. På onsdag har vi i EHT en hel fortbildningsdag. Den är digital men man ska sitta tillsammans i sitt team. Min rektor är klok och har bokat in oss på annan plats, Scandic hotell. Att jag tycker det är smart är för att sitter vi på skolan så kommer vi att bli störda flera gånger om. Det händer så mycket under en dag med eleverna som man känner att man måste ta med sin chef, kurator eller skolsköterska. Är vi på annan plats så löser personalen oftast problemen på egen hand. Och vi är ändå bara ett sms eller mail bort om något större skulle inträffa.

I torsdags anordnades en demonstation i Skäggetorp. Medier har skrivit spaltmeter om det och privatpersoner har skrivit än mer. Det finns så många åsikter och tankar om det inträffade. Jag försöker vara försiktig i mitt tyckande kring det som skett då det handlar om området jag arbetar i. Jag har nog aldrig varit rädd där och det är otroligt fint, välplanerat och grönt område och de människor jag träffar är helt fantastiska, stora som små. Det är obegripligt för mig att en dansk person ska färdas genom Sverige och bränna koranen. Herregud! När jag skriver det så ser jag hur fullständigt dumt det är. Det skapar aggressioner och motstånd, vilket är exakt det syftet han har. Tyvärr blir det på den nivå att polis attackeras av motdemonstranter och sen så kommer socialamedierdrevet mot polisen. Skadegörelse för miljoner och illa tilltygade blåljuspersonal. Jag är tacksam för att det finns de som vill bli poliser, att de som redan är poliser väljer att fortsätta jobba som det. 

Nu så har krasslighunden vaknat till, han vankar och går runt och sväljer så jag tror det är dags för oss att ta en extra sväng. För säkerhetsskull. 

Hoppas ni alla får en fin dag med sol, sill, ägg eller vad ni nu önskar. 

Trevlig fredagskväll på er!

Så tog vi då klivet in i november alldeles precis till Läslovet. Ledigheten kom efterlängtat. Jag var lagom trött och sliten och sugen och beredd på ledighetsaktiviteter. 

Cyklamen. Denna drottning av höstväxter med underbart graciösa blommor. Den är exakt lika svår att sköta som den är vacker. Jag har nu lyckats hålla liv i den i 14 dagar men de yttersta kransbladen börjar gulna. Kan någon tipsa mig om hur jag ska få den att klara sig lite till? Jag vattnar den genom att sätta den i vatten, vattnet når bara till halva innerkrukan och den står så cirka en halvtimma. Rotknölen får alltså ingen direkt fukt på sig. 

På mina lov har jag tagit till vana att åtminstone få till ett besök i grannstaden. Jag bara älskar hur enkelt det är för mig att ta bussen till stationen och sedan är jag i Norrköping 40 minuter senare. Det är så vilsamt att färdas med tådet. Tyst och lugnt. 

Min mamma och jag delade kärleken till räkmackan. Vi valde alltid en sådan när vi fikade ihop. Jag fortsätter att älska denna skaldjursgoding. Kanske är det som nån mental hyllning till henne att jag helst äter räkmacka. När hon skulle lyxa till det och äta bakelse ville hon ha Napaleonbakelse och där tog vi olika vägar. Jag gillar inte den alls. 

Så efterlängtad!!! Vi har väntat många veckor på att lilla Odin skulle bli stor nog att flytta hem till Tyra, Peter och Ozzykatten. Så kom han äntligen. Vilken stjärna, tuff och säker och älskad från första stund. Ozzykatten var lite tveksam först men det tog mindre än två veckor innan de gosade och Ozzy putsade på sin lillebror. Trots att jag är en genomsyrad hundmänniska blir jag sugen på en egen liten kattunge. 

Under lovet fyllde den här tjejen år, hela 6 år har hon blivit. 

Det är inte bara Freja som firat födelsedag. Min yngsta har fyllt 20 år. Kan ni fatta att lillkillen är vuxen och jag inte längre har en tonåring här hemma? Helt galet.

Klockan har ställts om men det är ändå ganska så mörkt när jag åker hemifrån. Än så länge lider jag inte ett dugg av det. Hade jag kört bil hade det nog varit på ett annat sätt. Men just nu njuter jag och tycker det är mysigt. När man bor i stan får man dessutom njuta av fantastisk ljussättning. 

Den här veckan har jag till största del ägnat mig åt att genomföra DLS-tester på år 4 och 5. Min vanliga specialundervisning har fått stå tillbaka. Dagarna blir långa och det är mycket att rätta sen. I dag kom jag dock hem och ut med hundarna medan novemberljuset var som ljuvligast. Vi tog en promenad i Trädgårdsföreningen i långsamt mak. Parken är egentligen inte så stor men om jag låter hundarna bestämma takten kan vi hållas minst en timma där. Det finns så många "pee-mail" att läsa och lämna. 

Ni har sett motivet förr men då i vinter-, vår-, och sommarskrud. Här har ni den i senhöstmundering. Är den inte makalöst vacker?

Belvederen i skymningsljus. 

Trädgårdsföreningen i förgrunden, HotellEkoxen och Birgittaskolan skymtar fram. Vackra vyer en vacker dag. 

Nu är jag hemma och har krupit i mina nya myssbrallor. Fläskfilén ligger på tining. Den ska serveras med wokgrönsaker och vitlöksbröd. Det här blir en finfin kväll. Precis som jag tror att hela helgen kommer bli. 

Nu önskar jag er alla en fin kväll och att ni får njuta av vår vackra höst. 

Jösses vad dagarna bara rusar fram. Den här hösten tar nog priset. Nu är det mörkt större delen av den jobbfria dagen. Ingen fara alls, jag mår inte dåligt eller blir deppig när hösten kommer. Snarare tvärtom. Däremot tycker jag att det är svårstädat när man bara har inomhusbelysningen att förlita sig på. Det är också trist att veckodagspromenaderna med hundarna till största del sker i mörker. Jag vet inte om hundarna egentligen bryr sig men jag önskar att de fick lite fler timmar med dagsljus på sig. 

Det är mycket jobb nu men här kommer lite blandade bilder sedan sist. 

Då jag slutar tidigt på fredagarna passar jag ibland på att göra stor- och långkok. Senast blev det en 3-4 liter med köttfärssås. Alltid bra att ha hemma. 

En skum kvällspromenad i Trädgårdsföreningen. Nu har jag lovat mina kollegor att inte gå där efter mörkrets inbrott trots att jag har hundarna med mig. En våldtäktsförsök i veckan som var gör att det känns onödigt att utmana ödet. 

Ny favorit som faktiskt slår Troccadero Zero. 

Tidig lördagsmorgon med kaffe i sängen och tända ljus i lägenheten. Hur mysigt som helst. Just i dessa lägen omfamnar jag den mörka årstiden. 

Äntligen, som jag längtat. Nu säljs de vaniljfyllda saffransmunkarna igen. Himmelskt gott till 11-kaffet. 

Man kan inte alltid lyckas. Jag tänkte testa palettblad igen, men det gick sisådär...

I helgen som var hade Freja och jag egnetid då Kimmo var hos Elis. Helt plötsligt kan den här lilla damen både lyssna på matte och gå fint i kopplet. 

Söndag kan ibland bli pizzakväll. En helt godkänd pizza, men inte mer än så. 

Det blir en del fika och jag inser när jag tittar på bilderna att olika sorters bullar och munkar fyllda med nån form av vaniljcreme verkar vara mitt förstaval. Dessa är från Café Gyllen och jag rekommenderar dem varmt. 

Nu kör vi tre dagar till innan jag tar lov. Jag har planerat in en del men det ska givetvis även bli tid till att bara ligga i soffan och kolla på serier och filmer. Precis så där lagom chill som det ska vara när man är ledig. 

Ha det bäst!

Jag vaknade kvart i fem i dag och var utsövd och pigg. Det är en känsla som slår mycket annat. Jag värdesätter att ha gott om tid på morgonen och att få vakna till i lugn takt. Kaffe i sängen, tända ljus och morgonmys med hundarna lägger grunden till en bra dag. 

Trädgårdsföreningen är magiskt fin i gryningen men sin ljuvliga ljussättning. Trots den mörkare tiden på året stöttar naturen upp genom att lysa upp tillvaron med ett lövverk som går i sprakande färger. 

Oktober månad är den "rosa månaden". Vi uppmärksammar och lyfter fram det faktum att många drabbas av bröstcancer, både män och kvinnor. Här i stan är stora delar av belysningen färgsatt med ljust rosa toner under den här tiden. Vackert, vemodigt men också hoppingivande. 

När det är klart väder kan jag få njuta av vackra soluppgångar "trots" att jag bor i stan. Staden har sina fördelar, precis som förorter och landsbygd har. Jag blir dock lite irriterad över att människor på landet ofta uttrycker att "det är synd om de som bor i stan" och menar på att vi inte får uppleva stjärnklara kvällar eller fina soluppgångar. Precis som de kan ta sig in till stan för att njuta av kulturliv, shopping och vackra parker kan vi stadsbor ta oss ut på landsbygden för att ta del av dess sceneri. 

Jag har egentligen inte saknat min bil någonting sedan jag sålde den. Jo, kanske lite i somras då jag inte tog mig ut i skogen eller till någon sjö så lätt men inte annars. Jag har kommit att uppskatta bussturerna till och från jobbet väldigt mycket. Under 20 minuter kan jag sitta och bara tänka, drömma, kolla av sociala medier, läsa nyheterna eller bara vara utan att behöva vara på allerten och ha koll på trafiken. Jätteskönt och miljövänligare. 

När jag kommer tidigt till jobbet ligger den långa korridoren öde och jag känner ett lugn inom mig. I dag mötte jag däremot fritidshemsbarnen och det gjorde mig så glad. Två härliga barn mötte mig med varma kramar och då känner jag ännu mera att jag är på rätt plats i livet. Det finns inte mycket mer att önska. 

Nu hoppas jag att ni får en fin torsdag. Jag har långdag med föreläsning och seminarie fram till 17. Det sker digitalt så jag tänker åka hem på min lunch så att jag kan delta i lugn och ro. Eftersom det är torsdag kommer jag sedan ägna kvällen åt att tvätta, gå med hundar och kanske dra ihop ett storkok med köttfärssås och pasta. Matlådorna i frysen är snart slut så lite påfyllning behövs. 

Allt väl till er alla!

Eller hur? Så min drake måste vara på väldigt hög höjd. 

Kort summering; 11 månader senare har jag äntligen fått rätt sänggavel, men den felaktiga står kvar då man har ett bolag för leverans och ett annat för upphämtning. Hur sjukt är det? Dessutom måste man "sitta på pass" i 4 timmar då fraktbolagen inte kan säga en exakt tid. Om det här löser sig vid nästa bokning har jag suttit på pass 5x4 timmar. Alltså 2,5 arbetsdagar. Jag inser nu att det är en mycket dyr säng med gavel jag köpt från Trademax. 

Annat trassel den sista tiden är ett borttappat körkört, medicin som inte kan hämtas ut då det krävs legitimation, mamografi jag inte kunnat gå på av samma anledning. O så en del annat men nu släpper jag det. I alla fall för nu. Nu är det fredag. Jag har stuvat sänggaveln på plats och det blev ok. Tror jag måste köpa en sängkappa för att känna mig helnöjd. 

När jag ändå skulle ut och slänga kartongen och en massa plast så passade jag på att hiva solstolar, en golvlampa, balkonglådor och blommor över balkongräcket för att sedan gå med det till returrummet. Bättre sent än aldrig men nu är balkongen till viss del som jag vill ha den. 

September har ju alltid varit en händelsrik månad. Många fyller år, svåra saker har hänt, både personliga och värdsliga. För mig är den här dagen den dagen jag miste min andra mamma. Finaste faster Stina. Jag har berättat om henne förr och kommer göra det igen. Hon har gjort sådana avtryck att tom min dotter har en tatuering i hennes ära och om hon får en dotter nån gång ska hon heta Stina. 

Just i dag tänker jag tänka på allt fint kring Stina, inte något annat. Jag har tänt hennes "Välkomstlykta" som hon tyckte så mycket om. Jag borde köpt hem räkor eller kräftor som hon älskade så mycket men jag var nog både för trött och för mätt för att tänka så långt. Det kanske får bli i morron. 

Ute är det magiskt varmt och Freja och jag har intagit balkongen. Det kan vara så att vi sover räv här en liten stund innan det är dags för nästa hundpromenad. Det har varit så livat på min baksida, alla dagar i veckan, sen i april, så jag har inte nyttjat min balkong så mycket. Nu tänker jag att vi ska passa på. 

Jag önskar er en fin fredagskväll och en härlig helg.