Mitt i livet... hoppas jag... eller knappt vore bättre. 

Jag är så himla glad och tacksam. Vädret är underbart, jobbet flyter på, barnen har börjat skola och även det verkar ok, jag mår bra, jag känner mig fylld av energi och har lust till livet. Men precis som rubriken säger, jag är mitt i livet, så jag vet att sinnesstämningar kan ändras fort. Ibland krävs det inte så mycket. 

Men är det inte så att när man har det bra och mår bra så ska man lägga den känslan på minnet. Verkligen gotta in sig i hur bra det känns. Då blir det lättare att hitta tillbaka dit när man nästa gång ramlat ner på botten.Eller, det behöver inte ens vara i botten utan det kan vara en liten svacka bara. De kommer ju lite då och då. 

Jag har en mårklig lust till att fylla dagarna med en massa bra och härliga saker samtidigt som jag vill framåt i tiden. Jag vill till skogen och plocka svamp. Jag vill till helgen, till julen, till påsken men framförallt vill jag till nästa sommar. Tror det beror på att det inte var något bra semesterväder i år, det började när vi alla återgått till arbetet. Kanske var jag för en gångs skulle inte färdigsemestrad. 

När jag kommer hem på eftermiddagarna så vill jag liksom bara njuta. Äta god mat, umgås och slappa av... utan en tanke på att behöva sätta klockan till morgondagen. Jag tror att det är fler som känner det som jag.