Känslor. Logiska eller ologiska. De kommer. Hur som haver. Jag kan inte göra som mormor sa. "Nu lägger vi allt i kappsäcken och knyter ihop" undrar vad hon lagt i sin säck under åren.

Jag har varit arg i kväll. Jättearg. Arg på mig själv. Arg på mina föräldrar som lämnat mig innan jag var redo. Arg på alla som svikit, arg på mig själv, för alla jag svikit. Arg för att jag inte blir förstådd och för att jag inte förstår. Så där jättearg att tårarna kommer. Samtidigt så blir jag så liten. Jag blir den lilla lilla Mia. Hon som kryper i hop och måste bli hållen om.

Det känns avskalat och naket. Jag är liksom bar. Som att stå i provhytten en marsdag. Huden är blåvit. Varje ven lyser starkt. Och det finns inga snälla tankar om en själv. Var är jag, var är min kraft? Var är min styrka, var är jag?

Jaa, var är jag? Vem är jag? Jag är här. Hela jag. Varje bit. Jag är både ont och gott, stark och svag, arg och glad, engagerad och likgiltig. Jag har många sidor, färger, vinklar. Jag är inte unik på något sätt. Alla har hela spektrat inom och utom sig. Vissa bitar är starkare och andra syns svagare. Somliga egenskaper försöker jag medvetet framhålla medan jag försöker dölja andra.

Man behöver inte älska hela mig, alla mina sidor. Men för att respektera mig behöver hela jag accepteras. Meningar som börjar med "ta inte det här som kritik" eller "Inte för att klaga men" är vare sig respekt eller något annat än just kritik och klagomål. Sänkningar, manipulation och förtäckta krav klarar vi oss alla utan. Eller hur?

När solen nu strålar ännu en dag så ska jag mata den goda vargen lite grann. Säga snälla saker till mig själv för det behöver jag. Det behöver vi alla så finn ditt eget positiva, uppmuntrande mantra och säg det så många gånger att det slutligen är den absoluta sanningen.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Så kom då det efterlängtade påsklovet. Skönt för jag var ganska så trött och det hade varit svårt att gå upp på morgonen. Lite typsikt så hade jag glömt stänga av larmet på mobilen så jag väcktes abrupt i morse. Då var jag lite veckovill tills jag sa...

  Sedan sist så har ljuset verkligen återkommit. Redan strax innan sex så känns det som mitt på dagen. Jag gillar det lika mycket som när mörkret återkommer på hösten. Jag är nog född på rätt plats då jag  älskar dessa växlingar i både ljus, väder...

    Under ett par dagar har jag haft som vårkänslor inom mig. Ljuset kommer tidigare och lämnar senare om dagarna. Småfåglarna kvittrar i parken under våra morgonpromenader. Det har känts ljuvligt. Ändå vet jag ju att vintern inte är över på lå...

       Jösses vilken trött vecka jag har haft så här långt. Den startade med världens huvudvärk i måndags, den satt i lite grann även under tisdagen. Onsdagen var helt ok. Men i dag, vid tio-tiden slog störa tröttheten till. Jag hade lätt kunnat...

Jag brukar ju alltid göra ett bokslut här i bloggen men valde bort det för år 2023. I stora drag var det ganska pissigt år. Disbråck, två hundar som lämnade mig, brutna händer, slemsäcksinflammation i höften och en massa annat elände. Inget kul att l...