Måndag morgon och jag är uppe och redo för en ny arbetsvecka. Jag kan säga att det är med blandade känslor. Det känns som om jag ligger lite bak efter gällande planering och så. Måndagar är en av de dagar då jag har ok med planeringstid. Det som förmodligen kommer hända är att jag lyfts bort från planeringen och in i frånvarande kollegas undervisning. Det i sin tur kommer leda till sämre kvalité på mina egna lektioner. Vi är mitt i en kris, jag vet det, men det är så väldigt svårt att acceptera att jag måste sänka min ribba. 

Det skolan de sista veckorna till stor del ägnat sig åt är barnvaktning så att de med viktiga samhällsfunktioner kan gå till jobbet. Det är ok med mig men i det långa loppet kommer vi få kunskapsluckor bland Sveriges unga. Hur gärna man än vill tro så fungerar inte den digitala undervisningen lika bra som med en livs levande lärare. Vi är inte ersättnignsbara. Hade vi varit det så tror jag att det funnits nån form av app som föräldrarna skulle kunna välja istället för att skicka sina barn till skolan. Lite som Kry... Kanske skulle det kunna vara ett alternativ för alla elever som hamnar i hemmasittande. 

Den här veckan kommer också att bli spännande och jag känner viss oro inför viktiga beslut som ska fattas, eller redan har fattats. Omigen, den där vägen mot livets slut går inte alltid på ett enkelt, fint rakt spår utan omkopplingar och byten. Det var nog vanligare på mina föräldrars tid och ännu mera på mina mor-, och farföräldrars tid. Säkerligen hade de möjlighet att byta spår emellanåt men samhället krävde och valde mer eller mindre åt dem att stanna kvar i den riktning som de valde som mycket unga. 

Det är inte utan en viss portion pirr som jag i dag går till jobbet. Det är väldigt mycket som spelar in men jag vilar mig i tanken att även denna dagen här ett slut. 

Med den här vackra bilden från gårdagens promenad önskar jag er en fin måndag. Och vem vet, kanske hörs vi igen, lite senare i dag. 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Upptäcker att det är 10 månader sen sist. Vad beror det på? Jag har väl helt enkelt inte haft någon skrivlust, eller snarare energi över till det. Livet är lite som en berg-och dalbana. Mest pga av fysiska problem.    2,5 år med bursit i höften. ...

Det är högsommar nu, men även jag måste erkänna att vädret inte varit något vidare. Många dagar med skyfall och översvämningar. De sista dagarn har dock varit kanonbra, lite för bra i min smak. När temperaturen går över 22 tycker både jag och Tjejen ...

Så kom då det efterlängtade påsklovet. Skönt för jag var ganska så trött och det hade varit svårt att gå upp på morgonen. Lite typsikt så hade jag glömt stänga av larmet på mobilen så jag väcktes abrupt i morse. Då var jag lite veckovill tills jag sa...

  Sedan sist så har ljuset verkligen återkommit. Redan strax innan sex så känns det som mitt på dagen. Jag gillar det lika mycket som när mörkret återkommer på hösten. Jag är nog född på rätt plats då jag  älskar dessa växlingar i både ljus, väder...

    Under ett par dagar har jag haft som vårkänslor inom mig. Ljuset kommer tidigare och lämnar senare om dagarna. Småfåglarna kvittrar i parken under våra morgonpromenader. Det har känts ljuvligt. Ändå vet jag ju att vintern inte är över på lå...