Jag känner lycka. Total och oföreställd. Det är nästan som ett rus inom mig. Det är helt underbart. En tanke dyker upp, tänk om jag fick må så här jämt... Men som jag skrivit förr så behöver livet ha alla färgerna för att visa helta spektrat. Jag vet det, men just nu är jag så tillfreds att jag bara vill njuta. 

Barnen har sommarlov, snart har jag semester och alla krav mer än halveras. När barnen mår bra så mår vi föräldrar det också. Jag vet också att det snabbt kan ändras men det vill jag inte tänka på just nu. Jag vill bara vila mig i här och nu. Kanske kan jag tänka så långt fram som till i kväll eller i morgon. 

Jag ska grilla med min Mats och det ser jag verkligen fram emot. God mat, vackert väder och bara lugn och ro. Så himla efterlängtat. De sista två veckorna har varit något i hästväg. 11 timmars arbetsdagar flera gånger om och en stress som varit helt galen. Jag har utmattad och slutkörd hoppat i säng innan nio flera kvällar. 

I dag känner jag mig utvilad och piggare än på länge. Orosknuten i magen har löst upp sig, för nu iallafall. Kvar är en avslappnad och varm känsla och längtan efter att dela den med älsklingen. Jag är som lite lätt utarmad på närhet efter den här veckan. Det ska bli så skönt att få krypa intill, hålla om och bli hållen om. Sova tillsammans och framförallt, att vakna i hop. 

Närhet är det bästa kittet i en relation, det och kommunikation. Det sistnämnda är nog mitt svåraste men jag blir bättre på det för varje dag. Och ingen är ju fullkomlig, vi har alla saker att förbättra och utveckla. För det är ju det som kallas livet. 

Med lite tur kommer helgen också innebära en träff med bror, hans underbara flickvän och en söt liten hundtjej. Inte undra på att alls känns bra. till och med vädret är på min sida. 

Yes!!!