Så är den här igen, den långa fredagen. Jag tycker nog inte att den är värre än andra fredagar. Eller dagar över huvudtaget. Det är ju avskyvärda barnlämnardagen så för att kompensera har jag bokat upp mig på en del grejor. Att fira påsk är inget för mig. Att fira högtider är inget för mig alls, såvida jag inte har barnen hos mig. När jag inte längre har någon att "bry mig och pyssla om" blir de högtidliga dagarna bara dagar i mängden av dagar. Då känns det bättre och festligare att mysa till det en vanlig vardag.

Jag gissar att det är min allmänna sinnesstämning som får mig att rycka på axlarna åt alla kycklingar, tuppar, fjädrar och ägg. Jag ser verkligen fram emot när det vänder. När det känns lätt igen. När orken och inspirationen kommer tillbaka. Jag saknar gamla Mia. I går var känslan så stor att jag var tvungen att ställa frågan rakt ut i luften, för mig själv. "Var är jag, var är Mia?"

Jösses så snurrigt mitt 40-åriga liv kan vara. Som jag trasslat till det. Men nu är det gjort så då får jag lägga kraften på att reda ut och ställa till rätta. Energikrävande, såklart. Nu så får jag börja pussla om mitt livspussel och hitta nya bitar. Ramen är lite trasad men grunden finns. Jag behöver inte ha tokbråttom heller. Att lägga livspussel tar ju tid.... Och tilldelad tid är tillräcklig tid, som min gamla chef brukade säga.

Nu ska jag sätta på kaffe och plocka fram lite fika... Precis som om det vore en alldeles vanlig dag.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Så kom då det efterlängtade påsklovet. Skönt för jag var ganska så trött och det hade varit svårt att gå upp på morgonen. Lite typsikt så hade jag glömt stänga av larmet på mobilen så jag väcktes abrupt i morse. Då var jag lite veckovill tills jag sa...

  Sedan sist så har ljuset verkligen återkommit. Redan strax innan sex så känns det som mitt på dagen. Jag gillar det lika mycket som när mörkret återkommer på hösten. Jag är nog född på rätt plats då jag  älskar dessa växlingar i både ljus, väder...

    Under ett par dagar har jag haft som vårkänslor inom mig. Ljuset kommer tidigare och lämnar senare om dagarna. Småfåglarna kvittrar i parken under våra morgonpromenader. Det har känts ljuvligt. Ändå vet jag ju att vintern inte är över på lå...

       Jösses vilken trött vecka jag har haft så här långt. Den startade med världens huvudvärk i måndags, den satt i lite grann även under tisdagen. Onsdagen var helt ok. Men i dag, vid tio-tiden slog störa tröttheten till. Jag hade lätt kunnat...

Jag brukar ju alltid göra ett bokslut här i bloggen men valde bort det för år 2023. I stora drag var det ganska pissigt år. Disbråck, två hundar som lämnade mig, brutna händer, slemsäcksinflammation i höften och en massa annat elände. Inget kul att l...