God morgon alla fina!

Vilken härlig dag att vakna upp till. Även denna lördagsmorgon visar sig från sin bästa sida. 

Solen vräker sig ner från en klarblå himmel. Staden var tyst och lugn när jag och hundarna tog vår morgonpromenad. Stor skillnad från i går kväll. Då var det fullt av studenter och andra ungdomar som firade sina avslutanade studier i både Trädgårdsföreningen och på gatorna runt om i de centrala delarna av stan. Jag mötte massor av "gula västar" som strosade runt. Det visade de sig vara medlemmar i svenska kyrkan som frivilligt kvälls/nattvandrade för att fånga upp eventuella ungdomar som kanske var i behov av lite extra stöttning. Polisen var också väldigt aktiv och synlig under kvällen. Bra uppslutning av samhället helt enkelt, sånt gläder mig. 

Nätet över byggställningarna matchar den blåa himlen, alltid något. 

Jag sprang på den här skulpturen av Stig Blomberg. Den heter Vågspel och är i brons, från 1967. Den väckte barndomsminnen till liv och när jag kom hem var jag tvungen att googla. Det visade sig att samma konstnär gjort skulpturen Dimman som finns i närheten av där jag växte upp i Ektorp i Norrköping. Jag hamnade på en jättebra webbplats där jag kunde läsa om de allra flesta skulpturer i Linköping och Norrköping. Jätteintressant och jag imponeras av att man under 60-90-talen la så pass mycket pengar och tanke på att smycka de bostadsområden som växte fram i städerna. 

Ett felklick gjorde att jag inte hade någon registrerad provtagningstid under torsdagen. Jag åkte alltså i den berömda onödan. Men på fredagsmorgonen blev det av och det gick hur smidigt som helst. Från det jag klev ut ur min dörr till det att jag var hemma igen så gick det bara 30 minuter. Jag har supernära till bussarna och 2:an stannade bara 15 meter från testboden. Dessutom så fick jag komma in 10 minuter innan min bokade tid. Inte dumt alls heller att svaret kom redan efter 10 timmar. Det var negativt. Skönt på ett sätt men på ett annat hade det inte varit helt fel om det varit Covid-19. Det hade i så fall varit en mycket lindrig variant och därefter hade jag känt mig "safe". Nu så är det bara en vanlig förkylning med feber och den tar ju också tid att bli bra ifrån. 

Nu är det nära, jag tror att det är det perfekta bladet som håller på att rulla ut sig. Jag är där och observerar och inspekterar flera gånger om dagen. Tänk att denna Monstrea som jag fick för ett år sedan har blivit så stor. Jag måste verkligen köpa en större kruka för risken är stor att den snart blir för tung i "kronan" och riskerar att tippa omkull och det skulle vara katastrof. 

Nytvättade kuddar och överkast men det varar sällan länge. Jag tror faktiskt att Kimmo redan varit där och rivit runt. Jag älskar ju den här turkosa färgen men den skulle gjort sig bättre om jag hade fått rätt sänggavel levererad (lång historia och jag skulle fått en ny men det strulade och jag orkade inte strida efter typ 10 mail, 5 telefonsamtal och en halvdag väntande på ersättningsgavel som aldrig kom). Det skulle också varit finare om målarna kommit som vi bestämt och målat mina väggar vita. Nu är jag lovad att få ommålning i sommar och då tänker jag köpa den rätta gaveln, den här som är för mörk tänker jag sälja eller kanske ge bort. Allt kommer lösa sig även om det tar lite tid och kräver tålamod. Dessvärre är tålamod ibland en bristvara hos mig men jag får öva. 

Nu har Nyhetsmorgon dragit i gång och jag ska ta min andra kopp kaffe. Jag önskar er alla en fortsatt fin lördag.