Nu har även de vita syrenerna i kvarteret slagit ut, de var någon vecka senare än de som är blå och lila. Gissa om det doftar underbart på mina promenader. Trots att jag bor mitt i stan. 

Vilket underbart väder att vakna till. Jag blir glad i hela mig av solen  som letar sig in mellan gardinerna. När jag sedan drar ifrån dem och möts av en klarblå himmel mellan husen så glimrar lyckokänslan till. Jag är nog som så många andra, väderkänslig. Absolut att jag kan njuta av alltifrån snöfall till mulet och regn. Att anpassa sina aktiviteter till vädret har jag heller inga problem med men när det är hög, klar luft och strålande sol är det liksom oslagbart. Finns det någon nackdel är det väl att soligt väder är allt annat än förlåtande mot smutsiga fönster, fläckiga golv och pälstussar i hörnen. Jag städade i går men behöver nog efterstäda i dag. 

Jag gick hundpromenaden lite senare än vanligt i går kväll och därför kunde vi ta en liten sovmorgon. Vi kom nog inte förrän vid halv åtta. Härligt! Nu har jag hunnit se ännu ett avsnitt av Världens Historia på SVT som i dag handlade om "Den motvilliga monarken" samt druckit mitt morgonkaffe.

Nu står Nyhetsmorgon på och en av mina favoriter, Jenny Strömstedt, lotsar oss genom morgonen och en bit in på förmiddagen. När man som jag bor ensam blir dessa tv-värdar som goda vänner. Det är något bekant och tryggt äver att höra dem prata om alltifrån klimatet till dagens förmodade grillningar. 

Jag berättade i ett tidigare inlägg att mitt paket kommit på avvägar, till grannen i porten brevid, men det kom ju snabbt tillrätta igen. Jag är så nöjd. Att bära ryggsäck är väldigt praktiskt men med min ledsjukdom brukar jag få väldigt ont i axlarna fort. Jag har sedan tidigare ett par sportigare varianter av ryggsäckar men behövde en ryggsäck  som ser bättre ut till mina kappor och trenchcoats. Kravet var att min jobbdator skulle gå ner. Och se så bra det blev. I går testkörde jag den till jobbet och jag hade även med min shoppingvagn då jag skulle "storhandla". Det var supersmidigt och lätthanterligt. I och med att jag sålde bilen så behöver jag hitta nya lösningar och det gör jag. Hela tiden väldigt nöjd över att jag sparar både pengar och miljö men man får inte vara bekväm eller rent ut sagt lat. Enda gången jag egentligen saknar bilen är när jag behöver köpa hem en stor säck hundmat eller när jag vill ta en sväng till mammas grav. 

I går upptäckte jag att i parken brevid bowlinghallen finns det en minigolfbana. Den ser otroligt svår ut men så vackert utformad. Jag mötte ett par grabbar där som var i gymnasieålder. De höll på att träna och när jag kom med hundarna ville de klappa lite. Hundar är verkligen en bra isbrytare. De berättade att de brukar gå dit och köra lite golf ett sätt för dem att umgås. Vi pratade hemstudier och Covid-19, de väldigt väldigt trötta på den isolering som det inneburit för dem. Det kändes som om det varat i evighet för dem. Det kan jag förstå. För mig är det ju bara 2/48-dedlar av mitt liv, för dem nästan 2/16-delar. Och ni som liksom jag tänker i bråk- och procentform förstår ju direkt hur stor andel av deras liv som Covid förmörkat. Turligt nog kommer de också leva vidare och i backspegeln kommer detta förhoppningsvis bara vara som en liten, problematisk "bump on the road". 

Linnégatan med vy in mot Trädgårdsföreningen, tagen sent i går kväll. 

I dag kommer barnen på lunch. Jag ser verkligen fram emot det. Det är så härligt att få förbereda,fixa och göra i ordning. Den här pandemin har varit mer än lite tråkig med tanke på att det sociala umgänget tagit stryk. Jag är ändå glad över att jag haft jobbet att gå till varje dag och att vi inte gått över till hemmastudier för eleverna. Att vara på jobbet ger näring till den psykiska hälsan men jag måste erkänna att jag ibland känt oro över att det absolut inte går att hålla folkhälsommyndighetens riktlinjer. Jag rör mig i trånga korridorer där jag ständigt stöter till eller krockar med både elever och kollegor. Matsal och arbetsrum är också svåra platser att hålla avstånd i då de är trångt möblerade. Jag har det dock bättre än de flesta då jag har ett eget rum både att undervisa i samt att sköta planering och annat i. Jag träffar max 3-4 elever i taget och kan torka av bord och annat som de vidrört mellan varje "kund". Det som jag glömmer av är att sprita pennor och sudd. Dumt, det är nog där som den största smittrisken finns. Jag använder egna pennor men eleverna... Jag kanske får skapa en ny rutin i veckan som kommer, nu är det bara 9 elevdagar kvar men det är bättre sent än aldrig. 

Nu ska jag strax ta tag i dagen. Jag hoppas ni kan njuta av det vackra vädret och kanske få till en god grillning i kväll eller som jag, njuta lite på balkongen.