Jorå, visst händer det att man känner så emellanåt. Escape! Var finns de här knapparna i verkliga livet. Spola framåt och spola bakåt vore också fint att kunna.

Just nu så funderar jag en del på om det inte vore en bra idé att återuppta min kontakt med vårdcentralens kurator. Tyckte inte att jag hade så mycket att säga den sista svängen jag gick där men... Nu tänker jag på ett annat sätt. Hon kanske skulle kunna lyssna på mina tankar om vaxdukar, sofföverdrag, krassliga barn, gulliga djur och sånt. Känner att jag har så mycket som trängs i mitt inre som vill ut. Det funkar inte att sitta på kalhygget och mala på utan jag behöver en mottagare. Just nu har jag inte det.

I går träffade jag Karro för första gången på allt för lång tid. Det märktes. Jag lät orden flöda likt Tännforsen. Undrar om hon hängde med alls? Det är lite jobbigt att vara ute i ingenstans och känna sig så ensam som jag stundom gör. När jag tänker på det fattar jag inte hur jag överlevde psykiskt under den tid jag var sjukskriven. Kanske kan jag tacka mitt dagboksskrivande och mitt bloggande för det. Nu har jag iallafall mitt jobb med arbetskamrater och så.

Att vara själv är men att vara ensam när man är mer än en är jäkligt skrämmande. Jag är ju en kvinna som gillar ord. Jag älskar Skäringers konstruerande av nya uttryck. Hon säger mycket av det jag känner.

Just i kväll känner jag ett behov av att höra att jag betyder något. Att min närvaro och insats väger tungt. Mitt i ensamheten behöver jag få känna att det hela har en mening, att min insats är värd något. Att det är viktigt att det är just jag som är här. Att jag inta bara stoppats in i någon annans sammanhang. Som mamman har man en oerhörd mening och är totalt obytbar var man än är eller befinner sig. Men det är också ett av naturens odiskutabla under.

Det är nog det värsta... Känslan av att bara fyllt ett hålrum. Jag har dessutom givits en rejäl portion "det är ditt fel" så därigenom blir livet lite extra tungt. Mitt mål inför morrondagen är att prat och lyssna. Jag ska ventilera mig så jag kan klara mig på retur kommande vecka. Återvinning är bra.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Så kom då det efterlängtade påsklovet. Skönt för jag var ganska så trött och det hade varit svårt att gå upp på morgonen. Lite typsikt så hade jag glömt stänga av larmet på mobilen så jag väcktes abrupt i morse. Då var jag lite veckovill tills jag sa...

  Sedan sist så har ljuset verkligen återkommit. Redan strax innan sex så känns det som mitt på dagen. Jag gillar det lika mycket som när mörkret återkommer på hösten. Jag är nog född på rätt plats då jag  älskar dessa växlingar i både ljus, väder...

    Under ett par dagar har jag haft som vårkänslor inom mig. Ljuset kommer tidigare och lämnar senare om dagarna. Småfåglarna kvittrar i parken under våra morgonpromenader. Det har känts ljuvligt. Ändå vet jag ju att vintern inte är över på lå...

       Jösses vilken trött vecka jag har haft så här långt. Den startade med världens huvudvärk i måndags, den satt i lite grann även under tisdagen. Onsdagen var helt ok. Men i dag, vid tio-tiden slog störa tröttheten till. Jag hade lätt kunnat...

Jag brukar ju alltid göra ett bokslut här i bloggen men valde bort det för år 2023. I stora drag var det ganska pissigt år. Disbråck, två hundar som lämnade mig, brutna händer, slemsäcksinflammation i höften och en massa annat elände. Inget kul att l...