Vilken underbar dag. Lagom varmt, vindstilla, en glad hund och naturen som bjuder på en färgprakt utöver det vanliga. Alla färger liksom bedövar, både själ och hjärta blir som berusade av det vackra.

På min morgonpromenad tog jag in och bara njöt. En halvtimma av total närvaro. Nåja, nästan. Ett par ögonblick genom kameralinsen. Men bara för att nu kunna dela med mig av allt det vackra.

Som en koja!

Ur ett annat perspektiv.

En magisk passage mellan två gigantiska pilträd.

Kimmo hittade en god pinne att tugga på.


O när jag kom in efter promenixen så doftade lägenheten underbart av liljorna som jag fick av gårdagens lunchsällskap.