En inre frustration frigjordes under en lektion i dag. Under rastvärden eskalerade den. Jag hatar snöbollskastningsförbudet.

Sedan dess har ilskan huserat i mig. Den liksom bubblar där och gör mig kort i tonen, om jag ens säger nåt.

Det kommer gå över, jag vet det men inte i kväll. Det är jobbigt och det ger mig huvudvärk men inget i världen kan blåsa bort mitt dåliga humör.