Hur glimrande och förtrollande är det inte att i stilla mak vandra bland kronhjortsflockar som låter oss komma nära. De stod blickstilla, bara tiotalet meter från oss. Trots att hunden var med.

Naturen har skapat de mest vackra fenomen.

Att vatten kan ta så underbara skepnader.

Roxen i en frusen solnedgång. Hund och hjärtat med mig. Det kan knappast bli bättre.

Vi valde att ha Kimmo kopplad. Även om han inte brydde dig så mycket om hjortarna. De var för många och lite för likgiltiga för att han skulle trimmas i gång.

En underbar promenad i en liten bit av paradiset.