... älsklingen förbereder maten i köket så sitter Kimmo och jag framför brasan.

Mysigt och varmt.

Jag sippar på ett glas bubbel.

Fruktigt och underbart. Så skönt att bara ta det lugnt och vara. Älskar dessa kvällar. Om en stund ska vi gå ner till spat och bubbla lite rejält. Såna här kvällar är verkligen "guld" värda. En rejäl, fet guldkant på tillvaron. För att jag är värd det.

Det måste nog vara Mats och Kimmo slukandes pepparsalamin. Samhörighet och girighet!!! Gosiga killar jag har.

Jag är glad. Jag är avslappnad. Jag
är trygg, så trygg som jag nu kan vara och bli. Just nu.

Det har varit en underbar kväll. Mitt hjärtats man har spenderat kvällen tillsammans med mig och min "storasyster" med man. Det är inte alla som är välkomna dit, det är inte alla jag tar med mig dit...

Därför blev jag så jäkla full i fniss och glad. Vi hade så trevligt. Jag skrattade så tårarna rann och magmusklerna värkte. Aj! Vad ont jag ska ha i morron. Men bäckenbotten har fått sitt. Det kan ingen säga nåt om. Och en vältränad bäckenbotten vill väl alla ha.

Väl hemma i våningen igen fick hunden landa och katten gos. Kimmohunden har genomgått nån form av förvandling. Han är såå präglad på mig. Lyhörd, villig att lyda, tacksam och tillgiven. All träning ger resultat. Lite kul är det att se hur glad han blir när Alex kommer hem. Han liksom vallar in o har koll. När Borggrensbarnen dyker upp, ja då är det jackpott. Han har fullt styr att sova lite lagom länge hos oss alla.

Kvällen har varit glimrande. En ädelsten att spara. Men det finaste och mest värdefulla har jag framför mig. (Och, vi har ju lärt oss massor av S, eller hur syster Gittan? Men en del har vi klurat ut själva ?).