Hela Norrköping är inbäddat i en dagenefterkänsla. Snön som så vackert bäddat in gator och torg har dragit sig tillbaka av värmen och blåsten. Kvar finns bara små smutsiga högar och allt som av hösten dött undan tittar åter fram. Men det är inte dags ännu. Även om ljuset sakta vänder åter så får våren allt dröja ett tag.

Jag är av naturen en person som längtar framåt så mitt nyårslöfte får bli att jag ska njuta av nuet. På plats och utan att försöka fånga det på bild. Tyra och jag pratade om det i går. Hon vet precis vad jag pratar om.

I dag är den stora pizzadagen. För många i allafall. Men hemma hos mig får det nog bli rester från gårdagen. Rotfuktsgratängen ser nästan helt orörd ut. Det blir så när förrätten är för mastig och godisskålen är för full. I dag är det också treårsjubeleum för min ständiga följeslagare, kronisk ryggsmärta. Inget jag kommer fira men så är det i allafall.

Tv sänder en massa gamla klassiker i dag. Sound of music går just nu på trean. Jag bara älskar den filmen. Skulle vilja gå och se den live, just nu går den här i Norrköping. Alla som varit och sett är jättenöjda. I eftermiddag är det dags för Ivanhoe. Måste nog erkänna att jag är lite trött på den. Tycker snyggingen väljer fel tjej. Eller så tycker jag nog att judinnan skulle hängt med tempelriddaren in i solnedgången. Ha, ha det speglar verkligen vilken omoralisk person jag är.

Hur som helst har den här dagen alla möjligheter att bli en underbar slappardag. Kidsen har inte vaknat än.... undrar hur länge tonåringar kan sova?