Just nu känns det som om jag står i en korsning med två vägar att välja. Väg ett handlar om att fortsätt försöka hitta vad som är fel i min rygg. Smärtan är ju väldigt specifik och lokaliserad till ett antal punkter. Vissa rörelser förvärrat det hela.

Andra vägen att gå handlar om att acceptera smärtan, den är kronisk och beror på en Wind Up. Pga långvarig smärta har hjärnan fastnat och signalerar smärta och kommer förmodligen aldrig sluta med det. Andra vägen handlar också om att vara utbränd. Systemet är överbelastat sedan många år och har nu "gått sönder".

Jag har svårt att acceptera att jag skulle vara utbränd. I somras fick jag äta kortison och efter 3 dagar var jag helt smärtfri. Inte försvinner väl utbrändhetssymtomen av kortison?

Min arbetsterapeut verkar helt vara inne på väg 2. Själv vacklar jag men börjar inse att jag måste bestämma mig för ett hållbart förhållningssätt till min kropp och själ.

Jag längtar så efter att jobba. Hela tiden har jag trott att jag ska bli bättre och sen ladda om och börja jobba frisk och stark. Tyvärr handlar det nog om att försöka jobba och klara hus, man och barn TROTS att jag har jätteont och blir trött av smärtan.

Livet är inte enkelt, det kräver jag inte heller men det hade varit skönt med en liten lättnad.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Upptäcker att det är 10 månader sen sist. Vad beror det på? Jag har väl helt enkelt inte haft någon skrivlust, eller snarare energi över till det. Livet är lite som en berg-och dalbana. Mest pga av fysiska problem.    2,5 år med bursit i höften. ...

Det är högsommar nu, men även jag måste erkänna att vädret inte varit något vidare. Många dagar med skyfall och översvämningar. De sista dagarn har dock varit kanonbra, lite för bra i min smak. När temperaturen går över 22 tycker både jag och Tjejen ...

Så kom då det efterlängtade påsklovet. Skönt för jag var ganska så trött och det hade varit svårt att gå upp på morgonen. Lite typsikt så hade jag glömt stänga av larmet på mobilen så jag väcktes abrupt i morse. Då var jag lite veckovill tills jag sa...

  Sedan sist så har ljuset verkligen återkommit. Redan strax innan sex så känns det som mitt på dagen. Jag gillar det lika mycket som när mörkret återkommer på hösten. Jag är nog född på rätt plats då jag  älskar dessa växlingar i både ljus, väder...

    Under ett par dagar har jag haft som vårkänslor inom mig. Ljuset kommer tidigare och lämnar senare om dagarna. Småfåglarna kvittrar i parken under våra morgonpromenader. Det har känts ljuvligt. Ändå vet jag ju att vintern inte är över på lå...