I dag är mina tankar, känslor och hormoner lite "all over the place", för att citera Prins Daniel. Han sa ju så straxt efter sin dotters födelse för drygt ett år sedan. Att få barn är ju något av det största man kan vara med om så jag förstår hans ordval.

Min anledning har inte alls med någon lyckad förlossning att göra. Snarare "många bäckar små..." Jag känner mig sliten i kroppen efter gårdagen, huvudet luddigt efter en natt med dåligt med sömn och orolig inför dagens besök hos sjukgymnast och arbetsterapeut. Nu ska jag lära mig leva resten av mitt liv med konstant värk och starka smärtlindringspiller. Jag vill inte det. Min önskan är att bli helt frisk.

En annan känsla jag har är att jag bär en förbannelse. Nåt har jag gjort tidigare i mitt liv som jag nu får betala priset för. Det är på tok för mycket som går galet i mitt liv för att det bara ska vara slumpen eller ödet. Jag prövas ständigt, snart är min gräns nådd.

Man får det man förtjänar...

Eller så borde jag lära mig bättre av mina misstag. Ungefär som om jag skulle vara rädd för tandläkaren. Ni vet, man undviker och gå dit när man kallas. Åren går och till slut kommer tandvärken. Det går inte att bita i hop längre, bokstavligt talat. När man sen måste uppsöka tandläkaren akut visar det sig att man har ett gigantiskt hål som måste rotfyllas. Visst hade det då varit bättre att gå redan vid första kallelsen? Problemet hade varit mindre då. Än värre blir det om man sen gör om samma misstag.

Men nu handlar inte mitt liv om tandläkarskräck och trasiga tänder. Det var bara en liknelse för att förklara känslan jag har.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Upptäcker att det är 10 månader sen sist. Vad beror det på? Jag har väl helt enkelt inte haft någon skrivlust, eller snarare energi över till det. Livet är lite som en berg-och dalbana. Mest pga av fysiska problem.    2,5 år med bursit i höften. ...

Det är högsommar nu, men även jag måste erkänna att vädret inte varit något vidare. Många dagar med skyfall och översvämningar. De sista dagarn har dock varit kanonbra, lite för bra i min smak. När temperaturen går över 22 tycker både jag och Tjejen ...

Så kom då det efterlängtade påsklovet. Skönt för jag var ganska så trött och det hade varit svårt att gå upp på morgonen. Lite typsikt så hade jag glömt stänga av larmet på mobilen så jag väcktes abrupt i morse. Då var jag lite veckovill tills jag sa...

  Sedan sist så har ljuset verkligen återkommit. Redan strax innan sex så känns det som mitt på dagen. Jag gillar det lika mycket som när mörkret återkommer på hösten. Jag är nog född på rätt plats då jag  älskar dessa växlingar i både ljus, väder...

    Under ett par dagar har jag haft som vårkänslor inom mig. Ljuset kommer tidigare och lämnar senare om dagarna. Småfåglarna kvittrar i parken under våra morgonpromenader. Det har känts ljuvligt. Ändå vet jag ju att vintern inte är över på lå...