Direktlänk till inlägg 2 januari 2013
Har du försökt att svälja en ko nån gång? Inte jag heller. Lite småbitar har jag mumsat i mig. Lite i taget. Kanske skulle det sammanlagt bli till fler än en ko.
Att bli besviken är ungefär samma sak. Lite i taget går fint men när det stockar sig i halsen är det för mycket. Jag har ett liv fyllt av besvikelser, det har vi nog alla. Både små och stora.
Redan som liten lärde jag mig den hårda vägen lite olika strategier hur jag skulle hantera besvikelserna. Det som aldrig funkade var ersättningarna. Ni vet, man önskade en speciell tröja och fick en nästan likadan (billigare eller hemstickad) eller när man ville klippa håret i en ny frisyr och mamma tog med mig till herrfrisören (mer bestående trauma, typ gallskrik varje gång jag såg mig själv i spegeln).
I dag, om jag blir besviken, går liksom hela jag ner på lågvarv. Iallafall om det gäller saker som varit viktigt för mig. Jag blir tyst, tankfull, ledsen givetvis. Samtidigt så ringer mantrat inom mig "Förvänta dig ALDRIG något". Utan förväntan kan jag ju aldrig bli ledsen, arg,sårad och besviken.
Och varje gång det ändå händer så far tankarna igenom "Att jag aldrig lär mig". Tydligen är det som att försöka svälja en ko.
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 | 3 | 4 |
5 | 6 | ||||
7 | 8 |
9 |
10 |
11 |
12 |
13 |
|||
14 | 15 | 16 | 17 | 18 |
19 |
20 |
|||
21 |
22 | 23 |
24 |
25 |
26 |
27 |
|||
28 | 29 |
30 |
31 |
||||||
|