Nattens plats verkar vara soffan. Med en filt under mig och en över mig försöker jag komma till ro. Det är svårt, det går faktiskt inte ledsenheten äter uppsug sömnlösheten stressar

Hur ska jag orka, hur ska det gå? Bläddrar på blocket, blundar och fantiserar. Känner mig så ensam och sorgsen. Saknar omtänksamhet och omhändertagande. Vem är rädd om mig?

Att vara ensam är tungt. Att vara själv funkar fint när man valt det. Mina tankar slirar. Och längtan är stor. Undran hänger i luften.

Jag är trött.