Är det redan torsdag? Helt galet så fort veckorna går. Torsdag är en fantastisk arbetsdag. Jag bryter nu specialundervisningen för år 6 för nya arbetsuppgifter from måndag. Eleverna är så fina och gulliga. De reagerar med kommentarer som"Va? ska inte vi ses varje morgon?" "Ska du sluta?"  "Vad ska jag göra nu då?" och många flera. Så fantastiska reaktioner som man delat med mig. 

Torsdag är ju annars tvätt- och- städdag. Nytt liv ger nya vanor. Mina vanor. De jag vill ha. Nu har jag dammat, dammsugit och vättorkat. Sängkläder byts och det blir ett RENT nöje att lägga sig i kväll. 

Våren knackar på dörren. Stackars alla de som är pollenallergiker. Själv njuter jag. Ljuset, det är så underbart. Knoppar i buskar och på träd. Det gör mig glad. Sen kan annat släpa efter. Som den här ljusslingade streckgubbe i Trägårn. 

Fint pyntat, när kom den ens upp? HAr jag missat den hela vintern?

Sen kan man ju börja fundera på vad det här ens är. Från en annan vinkel så ser det ut som en kvinna som sitter med benen i kors...

Det prunkar inte direkt men är ändå ganska fint... 

Hemma hos mig lyser dessa gulingar upp. Härligt, speciellt efter ett storstäd då alla köksluckor, badrumskaklet, elkontakter och lister torkats. Så skönt det känns och så perfekt att det görs lagom till helgen. 

Livet liksom... som en bergochdalbana. På riktigt. Funderar lite på om de som jagar adrenalinkickar i form av fallskärmshopp och liknande  gör det för att de saknar livets kickar. Följ med en vecka i mitt liv så...

I morgon är det fredag. DÅ kommer ni glädjad åt helgen. Grattis till er...

Ibland blir det

Men som tur är blir det oftare rätt. Är visst i flow. Kan inte berätta så mycket mer om det nu utan får återkomma.

Önskar er en fin mittiveckankväll!

  God kväll på er!

Måndag, en ganska bra dag rent jobbmässigt. Jag har hittat en ruljangs och vet vad jag pysslar med. Rutin och struktur börjar sätta sig men jag lär mig ändå nya saker varje dag. Alla skolor har sin egen kultur på något sätt.

Det hände en sådan märklig sak i morse. En kvinnan som åkte med samma buss som mig gick i fatt mig och pratade till mig. Bara en sån sak, folk som tilltalar en okänd! Hon tyckte att det var så förfärligt, nu hade ännu ett barn försvunnit från Skäggetorp. För ett tag sedan försvann en 12-årig flicka och nu en 4-årig pojke. Ja, hon kände inte till området så bra då hon inte var härifrån. Hon jobbade med media, på tv. Ja, sen gick hon mot huset där pojken enligt henne skulle bo och började fota/filma.  Jag tänkte omedelbart att är det en 4-åring borta så lär vi ju ha en massa elever som kan känna honom, hans familj eller kanske tom är syskon. Väl på plats på jobbet så googlar jag och letar men hittar inget. Absolut inget. Var hon helt fel ute, var hon kanske galen på riktigt? Det verkar turligt nog som ingen liten pojke har försvunnit. 

Men det har ju passerat en helg som inneburit lite röj i ett källarförråd. Det blev inte klart men jag måste verkligen packa om saker och framför allt rensa. Att röja där är precis lika tråkigt som att tvätta bilen. 

Jag är ju som sagt lite sisådär med att laga mat. I dag lagade jag en pasta i tomatsås. Den blev allt annat än bra. Faktiskt så illa så att jag hällde ut den och tog en nödlösning i form av måltidserättning. Jag dricker den inte för att gå ner i vikt men det är bra att ta till när tiden är knapp eller om blodsockret dippar. Freja verkar också gilla den. 

Häromdagen passade jag på att köpa en murgröna. Har velat ha en hängväxt i vardagsrumsfönstret men velat lite fram och tillbaka ifråga om sort. Jag gillar murgröna men lyckas alltid ta död på dem, vanligtvis genom att få spinn eller liknande på dem. 

På vår promenad i dag hittade jag ett spännande träd eller om det mer ska ses som en buske. Jag kan inte minnas att jag sett ett sådant tidigare. Nån som vet vad dessa gula små fluffingar är för något?

I kvarteret brevid mig finns Kunskapsgallerian. Där huserar alltifrån gymnasieklasser, KomVux och Dansakademien. Jag tror det kan vara studiefrämjandet som har lokaler där också för konstnärer. De har varit så generösa att de pyntat ett helt fönster med sina alster, en del av tavlorna är magiskt vackra. Gött att få sig lite kultur till livs när jag står och huttrar för att hundarna vill nosa jättelängei buskarna.

Nu har jag bott i min lägenhet i exakt tre månader. I dag insåg jag en sak. När jag badar i mitt badrum har jag badrumsdörren öppen för att hundarna gärna kommer och tittar till mig. Det får jag sluta med. I en speciell vinkel kan man se in genom köksfönstret. Främst är det väl de som åker buss som eventuellt fått se en nakenmia...

Ja, ja... Shit happens. Jag glömmer mig ibland även på morgonen när jag svassar omkring och gör mig i ordning. De som kommer på bussarna har full insyn, tror jag iallafall. En gång messade jag med Tyra och då satt hon på bussen på väg hem. Hon var kanske en minut ifrån mig så jag kunde glatt vinka till henne. Helt galet! 

Det blev en snabbträning på gymmet för mig i dag. Körde armar och axlar. Jag har vridit till  mitt ena knä så det var helt orimligt att ens tänka sig att träna ben. Jag har ju lite sladdriga leder så det händer lite då och då. 

Nu önskar jag er en fortsatt bra vecka så hörs vi lite längre fram. 

I dag klär jag mig i grönt. Älskar det faktum att varje dag finns det något att fira. Irlands skyddshelgon Sankt Patrick är dagen vikt åt. Mannen som enligt legenden såg till att Irland blev fritt från ormar. PÅ den gröna ön har denna dag firats sedan 1903. Precis som att Irländarna spridit ut sig över världen har även firandet gjort det. PÅ nyheterna i morse kunde jag se många kända landmärken och byggnader runt om i världen som lystes upp i grönt dagen till ära. 

Vilken underbar morgon det var i dag. Ljuset smyger sig in redan vid sextiden och på hundpromenaden är det det ljust som mitt på dagen. Vädret var fantastiskt, alldeles lagom i temperatur och helt vindstilla. Det här ökade antal ljustimmar gör underverk på mina växter. De for ganska illa av att flyttas precis innan vintersolståndet. Nu berättar de för mig hur väl de trivs genom att skicka ut nya blad, skott och ränna i väg på höjden. Sånt gör mig så otroligt glad. En annan rolig sak är att jag tror min dotter ärvt mitt intresse för växter. Det startade med att hon fick skott av mig från olika pallettblad. Nu tar hon skott och planterar om. Jättekul att vi har ännu en sak gemensamt att prata om. 

Nu när jag dragit igång min träning efter ett långt uppehåll är jag extra noga med att ta mina vitaminer. Visst är det så för er med, att när ni precis kommit i gång med en aktivitet och hållt på i 2-3 veckor så kommer förkylningen? Jag har börjat väldigt försiktigt, jag får galen bäcken och ryggsmärta efter varje pass men det vet jag ger med sig efter ett par månader. För att "mota Olle i grind" har jag börjat ta ingefärsshot, magnesium och omega3-kapslar tillsammans med en multivitamin både morgon och kväll. Om det hjälper får vi se. Magnesiumet vet jag hjälper, jag får mindre kramp, mer sällan myrkrypningar och sover mycket bättre. 

Det här med kost och träning är intressant tycker jag. Jag kan vara lite dålig med kosten och äter periodvis väldigt ensidigt. Inte så att det är bara skräpmat men jag kan snöa in på tex spetskål och äta det till middag fem dagar i veckan i en hel månad. 

I dag när jag åkte till jobbet så reflekterade jag över hur bra jag har det. Jag kände mig faktiskt lycklig. Lycka är ingen konstant känsla men bara man får ha den en liten stund då och då så kan iallafall jag hantera motgångar och tristess mycket lättare. Den är mäktig den där känslan som bara kommer till en, utan nån yttre påverkan. Plötsligt känns det bara härligt för en liten stund. Jag hoppas jag får fortsätta att må så här bra i själen. Under ett par vårar tillbaka har jag känt mig väldigt nedstämt och tänkt att jag nog är en av alla de som drabbas av vårdepression. Tänk om så inte är fallet? Tänk om det har berott på andra omständligheter. Inte en enda gång när jag åkt hem från jobbet har jag känt vare sig stress, tryck över bröstet eller irritation. Det är väl ett gott tecken om något. 

Nu drar strax min arbetsdag i gång och det känns toppen. Jag önskar att även ni får en njutbar, grön, lill-lördag!

Att starta söndagsmorgonen med äggröra och plommontomater är aldrig fel. Supergott och jag håller mig mätt länge. 

Vid lunchtid tog jag en långprommis med hundarna. Kanske visade trädgårdsföreningen inte upp sig från sin bästa sida men vädret var perfekt. Vi var ute närmare en timma, vi kom inte så många kilometer på den tiden men hundarna använde sina nosar väldigt flitigt. Det är bra hjärngympa för dem. 

Genom en stor del av trädgårdsföreningen, som är en underbar oas mitt i stan, rinner en bäck som böljar ut och blir små dammar här och där. Hur mysigt som helst. 

Det här trädet!!! Vilken gigantiskt stor stam. Mycket imponerande. 

Tydligen är just det här trädet ett sk Evighetsträd med nummer 82. 200 träd i Linköping är utsedda till Evighetsträd. Det är ett projekt med syftet att förmedla  kunskap om och öka intresset för stadens många vackra, gamla och ståtliga träd. De här träden är spridda över stadens alla stadsdelar. 

Ta en titt på de här fantastiska dörrar. De är dessutom i min absoluta favoritfärg. SÅ snyggt!

Utanför samma hus stod den här gamla bänken som har nån form av silverturkos färg. Jag gillart!

Ännu en vacker port. Även de två stora urnorna med tujja i går i en sliten turkos färg. 

Balanserar upp det här med vackra hus och portar med ett av de fulaste husen jag stött på så här långt. Det tråkigaste med det är ju att jag bor mitt emot och har alltså åbäket som utsikt från tre av mina rum. Men man vänjer sig, det som är bra är att det inte är bostäder utan kontor på plan två. Dessutom så står nämnda kontor tomt nu. Tidigare hade skandiamäklarna de här lokalerna.. Nu har jag sett att det pågår renovering på bottenplan och jag är supernyfiken på vem som ska flytta in där. För övrigt så huserar två frisersalonger och en pizzeria där. 

Snabbmat för latmaskar. Koka vatten, släng i en bit falukorv och 2 dl snabbmakaroner. 3 minuter senare är det bara att börja äta. Alla dagar betyder inte lyxmat, inte ens på helgen. Jag pratade med min bror om det i går. Jag sa "fördelen med att bo själv är att man kan öppna en burk fickbullar i hummersås, värma den och sedan äta bara det. Utan något som helst tillbehör". Han kontrade med att fördelen kan vara att man kan öppna burken och äta den som den är, kall, och sedan dricka upp såsen direkt ur burken. Han vann helt enkelt matchen om lataste måltid. 

Freja är en fryslort som helst av allt ska ligga under filtarna. Här var hon supertrött efter vår promenad. Hon är så söt så jag vill liksom ta en liten tugga av henne. Varför känner man så? Att man vill äta upp sådant som är gulligt. Jag vet att jag var lite småsugen att ta ett bett av barnens fötter när de var så där yttepyttesmå. Eller är det bara jag som vill äta lite på gulligheter? 

Det blev ännu en långpromenad i dag och jag kan så klart inte låta bli att fota vassruggen som står vid en damm. Jag tycker den är så vacket. 

Det här huset har man gått all-in för att det ska lysa upp i mörkret. Om jag inte minns fel så är det biodlarnas föreningshus. 

Nu slår det snart om till en ny arbetsvecka. Jag ser fram emot den och  tror mig ha landat lite i min nya arbetssituation. Det känns bra och jag får mer uträttat nu än under den första månaden. Ingen söndagsångest här inte. 

Jag hoppas att ni också har haft en fin helg och att er vecka blir bra.

Kan vi bara ta och prata lite om hur goda och varierande våfflor kan vara. Själv tycker jag bäst om de lite matigare våfflorna. De som man lassar på sallad, gurka, tomat, skagenröra, dill, rödlök och räkor. En fullvärdig motståndare till planksteken. Så himmelskt gott. Och tillsammans med någon som delar samma passion är det fantastiskt.   

Efter en matvåffla alá plankstek ska man ju ha efterrätt. Å då funkar ju en vanlig sötvåffla fint. 

Aningens blurrigt, jag vet. Jag ber om ursäkt för det. Men hur fint är inte detta?

Ån, promenaden, träden, husen, ljusen... det är så vackert. Så där fint att man bara vill krypa in i famnen och njuta. 

Denna gigantiska rododendron ser jag verkligen fram emot att möta i blommning. 

På hemmapplan vill jag mörka damm, fläckigt golv o allt det där. Jag tänder ljus. Tack o lov för den mörka årstiden, ibland. Å tack o lov att jag blir okejad...

Fina faster Stinas lykta. Den hänger med. Lyser nästan varje kväll. Stina hade så många berättelser om varför hon lät den lysa, både goda och onda. 

Min lilla "öppna spis". Älskar den. Tänkte först att jag skulle bli jätteirriterad på att den "åt utrymme" men inte då. 

För mindre än ett år sedan fick jag en ung Monstrea av mina kollegor. I dag visar den sig magiskt stolt och pompös. Själv känner jag mig stolt och glad över att fått en liten plutt att bli typ monstuös. 

Billigt skit som lyser vackert. IKEA är inte enkom dåligt. Jag älskar dessa lyktor och har flera hemma hos mig. 

I hallen lyser "Gittan och Nicke". Jag tänder den varje kväll och och minns och blir glad. 

Dessa finingar har en annan historia. Egentligen en ganska sorglig sådan, så det tar vi en annan gång. 

Att Linköping är en ful stad vill jag faktiskt argumentera emot. Se bara på den vackra trappuppgångslampa (o se vilket långt ord det blev, som inte ska särskrivas) 

Ja, ni kan bo i villa, eller i arkitektritat eller i annan hyresrätt men hur många har en sån här fin målning vid er entré  

Så måste vi ändå ta lite tid att prata om vackra hus. Det här innehas av ett företag. Men det spelar ingen roll. Det är väldigt vackert. 

På min topp femlista av drömboende finns just detta hus. Färgen, formen, mjukheten och historien ger mig så mycket energi. Den här staden är full av vackra och glimrande saker. Och det krockar galet med de som bemötte mig med "villa är bättre än lägenhet". Min följdfråga blir: mmm i vilken stad då? Å menar du stad eller menar du förort till mindre stad... Eller menar du ...

Men nu så, nu önskar jag er en finfin fredag. 

  Det var ju ett tag sedan jag skrev något vettigt. Eller, gör jag nånsin det? Hur som helst här kommer en liten tillbakablick. 

Sist det var fullmåne tog jag en fantastisk promenad med hundarna. 

Himlen var magisk, det var vindstilla och luften var vårlikt ljum. 

Jag bor ju centralt, på många sätt påminner området mig om när jag bodde på söder i Norrköping. Jag älskar variationen av huskroppar som sammanlänkas och bildar fyrkanter med väldigt speciella innergårdar. Min egen är dessvärre bara parkering men jag tror ändå att det blir lite mysigare när träden får löv och buskarna blommar. 

Jag lyssnar ju på en hel del ljudböcker. Den här är en av de senaste. Sådant som man tagit för total sanning omkullkastas och händelsen kommer i ett helt annat ljus. Korta avsnitt som passar att lyssna till även om tiden är knapp. Kanske när man sitter på bussen eller går vändan i tvättstugan. 

I torsdags fick jag sällskap av Tyra både på hundpromenaden efter jobbet men också vid storhandlingen. Som tack för det blev det semmelfika. Jättebra att jag hann storhandla innan helgen för då kunde jag utan problem låna ut min bil på obestämd tid. 

Jag startar numera dagen men en ingefärsshot och till den två magnesiumtabletter, två Omegakapslar och en multivitamintablett. Jag har slarvat med kosten en del men nu när träningen har tagit fart behöver jag vara noggrann. Utan magnesiumtabletterna får jag lätt kramp samt sover sämre. 

I fredags, efter träningen så lagade jag något riktigt gott. Fläskfilé, stekt squash och ugnsgratinerade rödbetor med fetaost. En riktig festmåltid som var galet god. 

Det som däremot aldrig blir gott hemma hos mig är kaffet. Jag fattar inte varför, jag har kalkat ur bryggaren, har Gevalia som jag alltid haft och vita filter (nån sa att de bruna kan ge en besk smak). Så på hemmaplan blir det oftast té istället men nån gång då och då behöver kropp och knopp lite påfyllnad av koffein. Men det är bara att "beska med" det beska. 

När man får beröm och boost av sina kollegor. Supergulligt och jag blev jätteglad. Som ny på jobbet är det lite gungigt den första tiden. Man kan inte namnen på eleverna, knappt på kollegorna heller och man har ingen "förtrogen" som man vet alltid backar upp en. När man under ett par månader rört sig i osäkerhetensland är det väldigt göttigt att få lite cred. Att veta att det man gör ändå spelar roll. 

Jag signade upp mig på nytt gym i början av förra veckan. Det ligger 200 meter från mig så det är ju toppen. Det betyder att jag kan gå dit nästan varje dag och att det är ok att köra korta pass. Det fungerar bäst för mig då jag är i uppstart. Redan efter första passet märkte jag att jag sov mycket bättre.  Första gången jag vaknade var kl 04.00 Stor vinst. De senaste månaderna har jag annars vaknat nästan en gång i timmen. Helt ohållbart. 

Efter träning blir det godis. Det är sen gammalt. Jag ska dock inte handla det på min lilla Coop-butik i fortsättningen för godiset var allt annat än färskt. 

I dag påminde Facebook mig om att storhunden Kimmo fyller 10 år, jag trodde på allvar att det var 11. Den här bilden är från hans tvåårsdag. 

8 år senare och 10 extra kilo hänger han fortfarande med. Han älskar våra promenader och kan bjuda in till både lek och bus, speciellt när det är kallt ute. Han fungerar bäst när temperaturen ligger mellan +5 - -20 grader. Jag kan bäva lite för sommaren som är en jobbig tid för honom. Kanske borde jag också försöka få ner honom lite i vikt. 

Strax efter klockan 7 i dag vid busshållplatsen vid Trädgårdstorget. Så otroligt skönt att det är ljust både när jag ska till jobbet och när jag åker hem. Det var ändå chockerande kallt ute. På vädret på Nyhetsmorgon visade de en karta där det stod -1 vid Linköping, appen visade -6 men jag tyckte det kändes som -10. Det är ganska blåsigt ute och det kyler ju en del. Jag måste verkligen köpa en termometer att ha i köket så jag verkligen vet vad som gäller. Ni vet, kläder efter väder osv. 

Nu hoppas jag att ni får en fin vecka. 

Jag har haft en bra vecka, bästa på  länge men så tränger sig livet inpå. 

Jag måste i dag välja att vänta, invänta svar från flera håll innan jag kan berätta hur läget är. 

Ni är många som frågat vad som händer men ni får helt enkelt tåla er...

I kväll sänder jag all min kärlek till de som bäst behöver det. 

Och till er som vet... Vi ses i morron!