Ja, det var jag i dag. Eller innan tuppen kanske. Jag hade under en kort period i mitt liv en liten flock höns med två tuppar. Att det var två tuppar var inget bra men det är en annan historia. Alla varnade mig för att tupparna skulle börja gala så himla tidigt. Jag måste haft den tröttaste flocken någonsin. De var frigående och gick fritt över gården de dagar vi var hemma. Jag släppte ut dem någonstan mellan 7 och 9. Sedan gick de självmant in och la sig vid 17-18-tiden. Jag tror inte tupparna väckte mig en enda gång. Så därför kan jag i dag säga att jag var uppe innan tuppen. 

Utan stress tog jag mitt morronkaffe, såg lite på tv och sedan var det dags för morgonpromenaden. 

Ingen som kommer hem till mig kan missa min favoritfärg. Den finns i alla rum och i många nyanser. Turkost, som havet, finns i gardiner, dukar, kuddar, spegelramar, överkast, filtar och porslin. Den färgen gör mig både glad och lugn. Men det är en balansgång. Det får inte bli för mycket. 

I går visade väderkartan mulet och regn hela fredagdagen och även kommande helg och vecka. En titt genom fönstret på morgonen visade att det än så länge inte stämde. Klarblå himmel och strålande sol var det väder som bjöds. Nyheternas väder sa att ovädret var på gång så då tänkte jag att det var lika så gott att ta en lång morgonpromenad. Precis som igår snirklade jag mig genom min vackra stad. I dag var det lite mer rörelse runt busstorget. Alla är ju inte lediga så här på klämdagen. 

Fontänen på Trädgårdstorget. Det var just här som Freja hoppade upp och plumsade i i söndags. Vi tränar lite med att hon ska hoppa upp på bänkar, betongsuggor och murar. Hon tycker det är kul och tar ofta egna initiativ. Så gjorde hon i söndags. Då hon är så liten såg hon bara en mur, inte att det var vatten på andra sidan, därav plumset. 

Kullersten är så mysigt och pittoreskt. Tyvärr är det ganska svårpromenerat för många. På vintern blir det också väldigt halt. 

Hospitalstorget. Kanske ett av mina favorittorg i Linköping. Det är litet och ligger mycket skyddat. Vad jag förstår så är det ganska nyrestuarerat. Här har det legat ett Franciskanerkloster, en kyrka  och ett hospital. Jag älskar de vackra bromsstatyerna. 

Spontant ville jag skriva att det här är en gullig bäver. Sen började jag tänka att det kanske är en utter. De är väldigt lika men svansen och storleken skiljer sig åt en del så jag satsar ändå på bäver. Någon som vet? Eller någon som tror?

En bäver i vardera ände av denna mycket annorlunda fontän. Hundarna gillar den massor och Kimmo försöker fånga vattenstrålarna med munnen. 

Här kan man läsa mer om just Hospitalstorget. 

Vy från Hospitalstorget mot Stortorget. Det senare är inte lika mysigt utan mera av en social samlingsplats. Många av restaurangerna och hotellet som ligger där har nu byggt upp sina uteserveringar. Jättetrevligt och det påminner mig en hel del om torget i Tallinn. 

Efter morronpromenaden bytte jag om och tog en sväng till gymmet. Det var inte många där och vi var väl utspridda på två plan. I "tjejrummet" var vi bara tre stycken så ingen risk att vi gick in i varandra eller på något annat sätt kom för nära. Jag körde ett milt pass armar, axlar och bröst. Mitt knä gör galet ont så det blev inte ens en försiktig träning av ben. Det kan vara så att jag dragit på mig en inflammation i knäet efter att jag skadade det. Det gör ondare för varje vecka. 

Inget lyxgym men det är rent och fräscht, lättillgängligt då jag kan checka in när som helst på dygnet. Det bästa av allt är att det ligger bara 200 meter från min bostad. När man som jag har löpande månadskort slipper man pressen att träna i timmar när man väl är där för att få ut så mycket som möjligt. Jag kan gå dit varje dag och bara träna en muskelgrupp per gång. Nu har jag inte gjort det och kommer nog inte göra det men 3 pass i veckan tycker jag känns bra och rimligt. 

Jag ska snart ta tag i dagen här hemma. Städning står först på schemat. Om apoteket messar så ska jag åka och hämta min nya medicin. Jag måste även kompletteringshandla ett par saker jag glömde i går. Jag var på Biltema under gårdagen och köpte mig en shoppingvagn, en "Dra-maten". Jag vet att det är pensionärsvarning på den men jösses så behändigt och bra. Men en sån kan jag nästan storhandla. Perfekt! Den svalde hur mycket som helst. Det här betyder att jag kan ta med den till jobbet och sedan gå till Willys innan jag åker hem på eftermiddagarna. Töntigt i mångas ögon men själv tänker jag att då jag inte har någon bil och på så vis både sparar pengar och är miljövänlig är detta ett bra alternativ. Dessutom kommer jag inte behöva köpa vare sig plastpåsar eller pappkassar att bära hem varorna i. Win-Win- situation. Och som min bror sa: Vi har nåt den åldern att vi faktiskt inte behöver skämmas för saker vi gör för att livet ska fungera smidigare. 

Nu önskar jag er en fin Klämdag. 

God morgon!

Torsdag, jag är ledig så här i slutet av veckan tack vare den kristna högtiden Kristihimmelsfärd. Jag fick i går frågan om hur jag som "kristen" skulle fira. Det blev ju lite platt fall, för jag firar inte. Jag känner ingen som firar högtiden för den rätta sakens skull. För mig är det mer två sköna vårdagar då man är ledig. Ett par dagar att återhämta sig på, att komma i fatt på hemmaplan med sånt som jag vill göra i ordning. Den här helgen blir det också en träff med familjen, träffa en kompis och lite sånt. Eleven som frågade blev mycket förvånad. Speciellt med tanke på att hon fastat en lång tid och själv såg fram mot den här dagen. Dagen då Ramadan bryts och övergår i festligheten Eid. Jag måste setts som en förtappad själ. 

Våren kom ordentligt den här veckan, nästan så att det har känts som sommar. När jag gått ut med hundarna på morgonen har himlen varit klarblå, luften ljum och det har doftat grönska. Jag älskar den här ljusgröna färgen som bäddar in hela min tillvaro. Under veckan har allt fler träd och buskar slagit i blom och det är helt underbart. 

Tidig morgon, ca 7:30, vid mitt jobb. Morronlugnet innan stormen slår till. Jag hör till dem som verkligen tycker det är roligt att komma till jobbet. Att vara i god tid är viktigt för mig. Jag börjar egentligen inte förrän 7:50 så jag skulle kunna ta två senare bussar men jag startar hellre tidigt och kan gå hem en liten stund tidigare utan dåligt samvete. Jag är som effektivast på morgonen. 

Den här våren har jag arbetat i block med årskurserna. Jag startade med år 6 och har sedan arbetat mig neråt. Tyvärr kom jag inte på idén med händerna innan jag började med femmorna. Det gör iofs inte så mycket. Sexorna försvinner efter sommaren till andra högstadium men de som nu är femmor och fyror finns ju kvar. Vid mitt första möte med en elev får den rita sin hand. Under tiden kör jag full intervju och frågar massor om allt från hur de har det i skolan till vad de gör på fritiden, var de är födda, vilket språk de pratar osv. Det har varit effektivt. Jag får en bild av eleven, den blir avslappnad och tycker att det är roligt och mysigt att komma till mig. Jag vill inte att de ska se det som ett straff att lämna klassrummet. Jag tror jag lyckats för i går smög en liten tjej upp till mig och sa "jag älskar att komma till dig". Snacka om att bli boostad. Sen tror många elever att de "slipper" den ordinarie lektionen, att de slipper jobba. Det de inte förstår är att de troligtvis jobbar väldigt mycket hårdare hos mig än i klassrummet. 

Lite dålig bildkvalité men ni ser nog vad det är. Jag har sett det förr, i Norrköping. Här är det bostadsbolaget som hyrt in en mycket miljövänlig och framförallt tystgående gräsklippare. Jag fick höra av en kollega att de gjorde det även förra året. Bra för just våra elever att få se. Många av dem ville fram och hälsa på hästen men här fick vi bromsa dem men att hästen inte har tid, den jobbar. 

Som ni vet har jag ju gjort mig av med min bil. Den blev bara en oro och kostnad. Numera åker jag kollektivt och det fungerar fantastiskt bra. 200 meter till hållplatsen och jag tar mig över hela staden. Priset är också galet bra, 625 kr. Bara parkeringen för bilen gick på över 1000  kr per månad. Eftersom jag åker med en relativt tidig buss så är den väldigt glest befolkad, superbra i pandemitider. Extra kul är det att en av mina bästa arbetskamrater åker med samma buss, så vi får en 20-minuters snacktid med varandra. Under själva skoldagen är vi däremot oftast på två olika håll. 

I går tog jag mig en timma i Trädgårdsföreningen med hundarna. Oj, oj, oj vilken livsglädje det var där. Massor, massor av ungdomar. Några satt och spelade och sjöng, några solade, några spelade spel, andra bara hängde tillsammans och ett helt gäng använde beachvolleyplanen. De flesta verkar ha cyklat hit för det var tonvis med cyklar överallt. Jag var ute mellan 18-19 så barnfamiljerna hade gått hem till sig och övriga hundägare hade inte samma rasttider som jag vilket gjorde min längsamma promenad extra njutbar. 

Jag har sovit bra i natt och vaknade utvilad. Ute var det, som det brukar på helgerna, helt öde och tomt. Jag mötte ingen, såg kanske 2-3 bilar i rörelse och en och annan buss. Jag och hundarna tog en långsam promenad längs Sankt Larsgatan, upp mot Stortorget, in i Trädgårdsföreningen och sen hem igen. Härligt. 

Lugnt och skönt. Observera den hemska byggställningen till höger. Jag försöker bara stå ut. Fönstrena skulle behöva tvättas hos mig då de verkligen har en hinna av vägdamm men det är ju ingen idé. Jag får försöka se förbi det. 

I dag är det den 13 maj och Linnéa har namnsdag. Jag messade min dotter som har det som mellannamn. Jag fick en sån gullig video från när Ozzy (min katt som de tagit över) skulle få mat. Jag vet inte vad som hänt, jag känner knappt igen honom. Jo, till utseendet men rent mentalt är han som en ny katt. Han pratar massor, kommer och kräver gos, vill bli buren, leker med leksaker, mattor och far omkring. Han mår så mycket bättre nu än han gjorde hos mig. Jag tror inte att det beror på mig utan snarare på att min lillhund har jagat livet ur honom här hemma. Freja är inte elak men har velat leka med honom. Tyra och Peter har även lärt honom lite trick. Jag har aldrig tidigare sett en katt som sitter på kommando även om jag vet att många tränar tricks med sina katter. I dag fick jag den här videon. 

Nu önskar jag er alla en fin Kristihimmelsfärdsdag, en härlig Eid, där ni får njuta av vår vackra vår och underbara väder.

Ett stort grattis till alla er som bär det vackra namnet Linnéa. 

Här kommer en liten återblick över de senaste veckorna, mest bilder då jag känner mig ordlös. Eller inte ordlös utan mera att det finns så många tankar, tyckande och reflektioner i huvudet men därifrån är det i nuläget svårt att få ut dem i väl formulerande meningar. 

Nygatan, tidig morgon på väg till jobbet. 

Parken vid Sankt Lars kyrka.

Nu blommar det verkligen. 

Fina portar, kan vara Repslagaregatan, är ff lite osäker på gatunamnen. 

Jag gillar verkligen när man kan hitta bra information på husfasaderna. 

Det här skulle kunna vara den brinnande busken.

Jag älskar verkligen byggstilen som fanns för 100-150 år sedan. 

Trädgårdsföreningen. Magnoliaträden blommar en bit bort. 

En liten tvärgata från Repslagaregatan. Relativt nybyggda hus men de här är ganska så mysiga. 

Det här trädet ger mig så många frågor. Varför har man hyvlat bort barken? Är det gjort med flit? Kan det vara så att man försökte undgå skadeangrepp?

Bilden är från i går då sommaren var på besök. Det här var mitt på dagen så de överförfriskade studenterna hade inte hunnit komma. Istället var parken fylld av barnfamiljer som körde kubb eller lekte, par som promenerade och pensionärer som spelade boule. Någon hade också sitt nioårskalas nära scenen och det såg så himla mysigt ut.

Här har de det gott. 

Hur gammalt är egentligen ett sånt här träd? Vad är det för sort? Jag önskar verkligen att jag var mer kunnig inom växtriket. Jag vet att det finns bra appar, tror jag kanske ska ta och ladda  ner någon. 

Freja efter morgonens promenad då vi passade på att gå i de centralaste delarna av Linköping. På helgerna har jag tiden för långpromenad och då det inte är så många andra ute och kollektivtrafiken är skapligt minimerad passar det bra att träna lilltjejen. Hon blir så stressad när det är "rusningstid". Värst är det vardagar vid 17, då är det också otroligt många andra hundar som rastas. Ni som känner Freja vet ju att hundmöten är hennes sämsta gren. 

Nu ska jag strax ta tag i dagen och de sysslor som står på programmet, dammsuga, tvätta och sen rensa i röran. Hoppas ni alla får en finfin dag även om vädret är mindre glimrande än vad det var i går. 

Så är vi här igen, det är fredag. Veckorna går sinnessjukt fort, det bara rasslar till så är det fredag. På ett sätt är det skönt men jag skulle gärna vilja att den här tiden på året går lite långsammare. Jag älskar våren. Ljuset som återvänder, skirat grönskande växter, påskliljor och tulpaner i rabatterna. Jag blir glad av det. För första gången på 5-6 år skänner jag ingen nedstämdhet den här tiden på året. Kanske handlade det inte om en vårdepression utan om helt andra saker i mitt liv som inte alls var bra. 

Nu när jag inte längre har någon bil åker jag mycket buss men jag går också väldigt mycket i vår fina stad. Kvarteren icentrum är magiska och vart jag än vänder mig ser jag vackra vyer. 

Stora Torget häromdagen. Det var fullt med gäster på uteserveringarna trots att klockan bara var vid tre-tiden. Man höll också på att bygga upp uteserveringar mitt på torgytan. Jag längtar efter att gå ut och käka lite en sen eftermiddag i solen. 

Runt om i staden finns det hus som har fantastiska fasadmålningar. Här är en av dem. 

Nu blommar det!

Så vackert!

Exakt den här gröna färgen är min vårfavorit i naturen. 

Så kom den, äntligen. Min nya luftfuktare. Den lyser så fint på kvällen och är helt tyst.  Den jag köpte på Ö&B surrade hela tiden just därför får har den fått följa med till jobbet. Jobbigt torr luft även där. 

Nu så har jag tagit helg och ska bara vara. Trist nog så har byggarna slängt upp byggställningar utanför min balkong så där känns det omysigt att sitta. Kanske det istället får bli en tur ut på stan och en kaffe på ett fik med en vän. Helgen har många timmar så jag kommer hinna med mycket. 

Det här med byggnationer verkar förfölja mig det senaste halvåret. Först personalrummet på mitt förra jobb, sedan handikapptoaletten på mitt nya jobb (som ligger vägg i vägg med mitt arbetsrum), nu taket här dessutom så har vi drabbats av vattenskador vid personalrummet på mitt nya jobb. Bara att dra på sig skygglapparna och låtsas att allt är ok. 

Nu så önskar jag er alla en fortsatt fin fredag. 

Torsdag är min tvättdag sedan nystart. Det brukar också vara min städdag men efter gårdagens ofrivilliga långpromenad fixar inte mitt knä det. Våren är här, iallafall sen ett par dagar tillbaka. I helgen var det mer eller mindre snöstorm så jag tänker inte ropa hej än. 

Vårplaneteringarna i Trädgårdsföreningen är på plats. Vackert och det gula värmer ända in i min frusna och kalla själ. 

Något som också värmer är reparationen av taket. Men den värmer av en helt annan anledning. Det här är alltså min utsikt från köksfönstret. Den var skapligt ful redan innnan. Det kunde jag ändå leva med. Nu ska detta vara min vardag i 4 månader. En portkod som är urkopplad, byggare som röker utanför mitt fönster (vilket vi boende inte ens får göra), män som kliver runt på byggställningen utanför mitt fönster redan vid 7-tiden, takpannor som ska kastas (!) ner och annat slammer. Jag kommer behöva ta in på vilohem efter semestern och allt detta utan att jag får ett kännbart resultat. 

Lägenheten är torr som fnöske. Jag känner det i mina ögon och mina växer ropar på vatten varannan dag. Tredje gången gillt för denna luftfuktare. Billiga och vackra men sinnessjukt känsliga för vattenmängd mm. Jag har en i sovrummet och i morron kommer nummer två, den ska få bo i vardagsrummet. 

Måndagar är storkoksdagar. Massor av köttgryta med ris och en hel del pasta med köttfärssås blev det. 

Tidig morgon i Linköpings city. Jag far med bussen strax efter 07. Somliga dagar hinner jag köpa en kaffe på 7/11. Det är skönt att åka buss. Och roligt. Jag har en härligt skön kollega som åker med samma buss så de 18 minutrarna det tar till jobbet går som i ett nafs. 

Sankt Larsgatan på morgonkvisten.

I dag nåddes vi av det faktum att ännu en gång har en "Mäns våld mot kvinnor" slagit till. Kan det verkligen vara så att det finns så många "sjuka män" eller är det så att männen formas att "bete sig sjukt". Kvinnor och flickor ska inte behöva lära sig att undvika riskfyllda platser, utan pojkar och män ska för i helvetet lära sig, veta in i märgen att man slår inte, man kränker inte, man skadar inte. Och det här gäller alla män. Inte för att alla söndrar men alla måste lära sig samma sak. Män (inte alla men...) måste lära sig att hantera nerderlag och misslyckanden utan att ha ihjäl en annan människa. De får börja göra som kvinnor (inte alla men...) bli utmattade, utbrända osv. 

Torsdagar är mina planeringsdagar. Jag har mycket att dokumentera och relektera kring och sedan analysera och dra slutsatser. Men alla mina lärarkollegor har lektion då så det slutar oftast med att jag kommer med utkast, "sitter och väntar" på att deras lektioner ska ta slut, så visar jag dem, de tycker till och så får jag revidera. Ganska så kostsamt vad det gäller tid. Det är då väldigt härligt och underbart att hinna hem i dagsljus, ta ut hundarna och bara lunka runt. 

Som jag längtar efter lövsprickningen. Det kommer bli så underbart vacker. I denna glasbyggnad huserar massor av växter som är till salu men även ett härligt café som jag rekommenderar varmt. Speciellt om vädret är som i dag och man kan sitta ute. 

Så har nu även den blåa strumpan kommit på. Jag trodde att det skulle stjäla massor av ljus men det kommer nog inte vara mitt största problem. 

Problem har man alltid, en del har stora, en del har små. Jag tror att storleken på samma problem kan variera från person till person. Det beror liksom på hur man tacklar dem och framförallt vad man tidigare har i ryggsäcken. 

Jag har själv den senaste månaden stött på flera hinder både vad det gäller den fysiska och psykiska hälsan men även sett att sådant som drabbar andra kan påverka mig själv djupt. Jag hade ett superbra snack i lördags med en gammal vän. Hon gav mig mantrat "en sak i taget, vi hanterar saker och ting när vi vet vad vi har att hantera". Bra vän, bra snack. Att hon dessutom kunde ge en massa exempel och egna uppplevelser som referens stärkte mig. 

När det stormar i mitt lilla vattenglas är det ändå fint att mötas av support. Lite som Hasse&Tages "spik i foten".

Nu så väntar tvättstugan och lite annat smått och gott. Jag önskar er som vanligt en fortsatt fin dag och tackar för alla fina meddelanden jag fått. Jag svarar er som alltid även om det kan ta några dagar.

Så "häng i och håll ut"

Och så upp igen. 

I dag är det sista dagen på påsklovet. Det känns helt ok. Jag gillar mitt jobb väldigt mycket så det ska bli riktigt skönt att återgå i morgon. Jag blir lite av en grubblare när jag är hemma längre än en helg. Det har varit lite extra mycket grubblande sista tiden och jag tror det beror på att jag varit lite "låst" hemmavid. Mitt knä vill inte bli bättre utan snarare sämre så då blir det väldigt korta promenader med hundarna och en halverad mängd med gymträning. 

Under lovet har jag ändå fikat med en vän sedan länge. Superkul men trist att vi valde att fika i en galleria för vi fick inte sitta vid samma bord, det hade jag ingen aning om. Hade vi vetat det hade vi valt att fika på ett café med egen entré för där får man sitta vid samma bord. Hur som helst, vi hade det trevligt och passade även på att shoppa lite. 

På tal om shopping så hjälpte Tyra mig att storhandla i går. Nu är förråden påfyllda och det känns bra. Specielllt med tanke på att min bil säljs i dag. SÅ från och med nu är det buss som gäller på vardagarna. Passar mig bra då mitt vänstra knä är så pass instabilt att jag ändå inte velat köra med tanke på att jag måste trycka ner kopplingen lite då och så. Ska jag ha bil i framtiden blir det förmodligen automat såvida inte knäet blir mirakulöst bättre. 

Bullfika är aldrig fel. Perfekt efter en storhandling. 

I går var det riktigt soligt och skönt där det inte kom åt att blåsa. Jag blev så glad när jag tog ut hundarna i Trädgårdsföreningen. Det var så mycket liv och rörelse. Massor med barnfamiljer och väldigt många studentgäng. Just studenterna höll inte coronaavstånd. De satt i ring sida vid sida, inte bra men jag kände ändå att det var mysigt att se deras glädje. 

Lagom till påsk har man fixat blomstersmyckningarna och vem bli inte glad av att se solgula påskliljor?

Mindre glad känner jag mig för den här utsikten från mitt köksfönster. Det ska vara så här i minst 4 månader. Dessutom ska det upp byggnadsställningar.

Ni som känner mig vet ju att jag älskar lyktor. Nu börjar tändaljustiderna vara förbi  för en tid. Jag gillade ändå det här skuggspelet av lyktan som hänger på balkongen. 

Ok, ger er en kort resumé....

När min lägenhet besiktades fanns det ett par mindre saker att åtgärda och sen blev jag lovad att få ommålat överallt förutom i köket. Ommålning skulle ske efter jul men det andra skulle fixas innan jul. Inget hände, jag ringde och de kom och fixade badkaret och lite annat. Veckorna gick, ingen målare hörde av sig. Sen kom en kopia på besiktningen, den var blank. INga åtgärder stod där. Då ringde jag. De visste inte varför det såg ut så, de kollade med besiktningsmannen och det stämde ju att det skulle målas om. Kanske hade nån sparafunktion inte fungerat. Efter ett par dagar ringde en målare. Vi bokade tid längre fram (det var nu vecka 7) och vi bestämde att de skulle komma dagen efter annandag påsk. Då jag har hundar vill jag inte att nån går in i min lägenhet när jag inte är hemma. Jag vill helst inte vara hemma själv heller. Eftersom jag är lyckligt lottad och har Påsklov passade det bra under vecka 14. Jag ordnade annat boende under två dygn och allt skulle bli så bra. 

Det hade kunnat bli jättebra men det blev jobbigt. Jag har ju skadat knäet och måndagen blev jobbig då allt skulle ner från väggarna samt att möbler skulle skjutas i i rummen för att målarna skulle ha plats. Jag satte klockan på 06 i morse, gick upp, ut med hundar och satte mig för att vänta. Vid 09 hade ingen dykt upp och jag började ringa runt. När jag till slut får tag i målaren ber han så mycket om ursäkt. "Jag skulle ringt dig innan påsk men det har varit så mycket....". Men va faan!!! Jag la timmar och en jävla smärta i knäet för att förbereda. Hur svårt kan det vara? Lusten att hänga ut firman på sociala medier blev stor men jag behärskade mig och mailade istället fastighetsförvaltaren. Nu kommer jag få vänta flera månader och sen ska processen göras om. Suck!!!

Och sen fick jag lägga ett par timmar på att återställa. 

Rörigt!!!!

När jag lugnat mig gjorde jag ett omtänk. Det fick bli en biltur till kyrkogården och plantering hos mammma. Jag hoppas pyttepenséerna tar sig. Det kan vara lite olika från år till år. Lyktan ska bort men jag lämnade den då det såg lite tomt ut utan något i mitten. Borde kanske tryckt ner en påsklilja eller liknande men jag orkade inte riktigt åka en gång till till affären. Eller så kan man tänka att det finns andra som vill plantera något. 

Därefter åkte jag och lämnade sommarhjulen hos blivande bilägaren. Bilöverlämningen sker i helgen. Jag har ingen plats i mitt förråd för däck och orkade inte släpa in dem på balkongen för bara några dagar. De kunde heller inte ligga kvar i bilen fram till helgen för jag måste ha plats för passagerar i baksätet på fredag. Då ska vi: jag, Tyra och Peter åka och titta på kattunge i Åtvidaberg. En liten gul/röd hankatt som är supersöt. 

Därefter blev det fika med en fin vän. Räkmacka på Lindahls. Gott och jag slipper laga mat i kväll. Lite shopping blev det. Hårfärg där jag upptäckte att färgtuben saknades, men gjorde det först när jag kom hem. Arg för gång nummer 2 i dag. Ännu en instans som kommer få både argt mail och telefonsamtal av mig. 

Väl hemma i Linköping igen ser jag hur det kommer vara de närmaste 4 månaderna att bo där jag bor. Staket och inbyggd entré. Jag orkar inte ens utveckla vilka problem det kommer ge mig när det gäller hundpromenader, jag måste gå åt fel håll och har noll chans att se om nån annan hund kommer när vi ska gå ut eller in. 4 månader med hantverkare som drar i gång vid 07 och 5 veckor av dem har jag semester. ORKA!!! 

Jag ska väl inte avsluta bittert utan tänka ut något att vara tacksam för. Fika med fina vännen och fynd av ett par supeläckra chockrosa "klackskor". Funderar bara på hur och när jag ska använda skorna eftersom knäet är paj och det blir inte bättre just nu trots sjukgymnastik. Jag har inte gått superlångt men är svullen och har väldigt ont just nu. 

I morgon nya tag och  jag måste hitta nya vanor med hundarna. Morron- och kvällskissen måste ske på ny plats. Men inget är olösligt. 

Önskar er en fin kväll så hörs vi senare....

Jag har ju som ni vet HMS vilket gör min kropp väldigt instabil. Leder kan hoppa ur och lederna är ganska svaga. En läkare sa för ett par år sedan att jag kan räkna med att ha med mig en del proteser när jag lämnar det här livet. Än så länge, via bra träning, har jag mått riktigt bra. Nu har jag dessvärre skadat korsbandet i vänster knä. Trist, instabilt och gör ont. Men, det kan ju alltid bara bli bättre. Sjukgymnastik och bra övningar kommer vara viktigt. 

Duktigt av mig att be barnen komma och hjälpa mig med hundarna. Under lördagen var Tyra här och under söndagen kom Elis och han är ff kvar. I morgon kommer jag jobba men jag tar bussen dit. Att hålla på och koppla är inget jag är sugen på. Bilen ska förresten säljas inom en snar framtid så det är lika bra att jag vänjer mig. Köparen är redan klar så egentligen väntar jag mest på att nytt ägarbevis ska komma. April kom chockerande fort och jag måste skifta till sommarhjul, även det ska jag få hjälp av Elis att göra. 

Jag har nu sett klart min senaste Netflixserie och Syster Yster har skickat ett långt mess med tips. I kväll blir det alltså att påbörja någon ny. Vad är era bästa serietips? Jag har snöat in på historiska serier, allt i från The Crown, Jag heter Anne, till Highlander. 

Nu önskar jag er en fin kväll!