Då har vi kommit halvvägs igenom november. Så himla skönt, det är den värsta måndaden enligt mig. Januari är ganska trist också när man har lämnat julen bakom sig och liksom ska  in i nya rutiner igen och mörkret omsluter en på värsta möjliga sätt. 

I dessa tider gäller det att glädja sig åt det lilla. En blomma som blommor efter ett års väntan. Jag tänker så klart på min novembberkaktus. Jag köpte den i blomaffären här i byn förra året. Då var den full av knoppar men de är sjukt känsliga för omflytt så den tappade givetvis alla sina blommor och knoppar. I år har jag verkligen pysslat om den och den återgäldar omtanken med en hel drös av knoppar som sedan blommar. 

Ett annat projekt att glädjas åt är det som gäller min matmöbel. Bordet har slipats och målats och dynorna är nu omklädda. Jag har bara fyra stolar kvar att ge lite ny färg. 

Två lager med tyg satt på stolarna. Jag tog bort det yttersta men lät orginaltyget sitta kvar, av ren lathet. Det var fastsatt men hundratals små möbelnubb och där tog orken slut, att pillra bort dem kändes som ett för stort jobb. 

Efter ett tips så köpte jag en extra gardin att använda som tyg. Det kommer bli mycket turkost hemma hos mig och det känns bättre än bra. Gardiner, filtar, kuddar och ljuslyktor kommer att gå i samma färgskala. Kanske tröttnar jag sen men det får bli en bra start. 

Kimmohunden, min stora, tunga, gamla älskling hoppar sällan upp till mig i soffan. Kanske är han lite stel i bakbenen och lederna men under veckan som gått har han visat att även han vill vara nära och bli ompysslad. Han är inte lika behändig att gosa med i jämförelse med Freja. Trots det händer det ibland att han också vill sitta i knäet eller som här, ligga mellan mina ben i soffan. 

Lägger man sig vid 21:30 är man utsövd vid 06:30. I alla fall är jag det. Förra lördagen gick jag och la mig vid kvart över åtta, i går höll jag mig till halv tio. Jag somnade bums och sov riktigt bra under hela natten. 

Att få tassa upp, släppa ut hundarna och katten, göra en kopp té, tända ljus och slå på en julfilm från Netflix är absolut vardagslyx för mig. En timma senare bytte jag téet mot kaffe och film mot Nyhetsmorgon. Jag har sagt det förr och säger det igen, älskar söndagsmornar. 

Hittade den här bilden i en grupp på FB. Den illusterar vekligen min känsla väldigt väl. PÅ jobbet har jag barn som sitter med händerna i munnen, tuggar på pennor, går på toa utan att tvätta sig efteråt, vill komma nära, vill ha kramar, som kramar varandra, som är nära varandra under bus och lek, som nyser rätt ut och mycket mer. Ni fattar ändå grejen, de är potentiella smitthärdar 24/7. 

Barnen är på inget sätt sjukare än vanligt men många av personalen vilket ger ett stort flöde av vikarier utifrån. Läget på min arbetsplats är ansträngt. Så pass att högstadiet ska slå om till distansundervisning. Vi på mellan får jobba kvar på plats vilket är en himla tur för mig då mina små fyror ännu inte fått sina datorer. De är slut hos leverantören så det lär dröja.

Det man gör för oss på mellan är att lyfta upp ett par klasser från mellan till högstadiets lokaler för att komma ifrån trångboddheten. Det blir nog bra. Det bästa är att jag får vara kvar i mitt eget klassrum där jag har alla grejor nära tillgängligt. 

Nu börjar det bli dags för frukost och att sedan ta tag i dagen som kommer innehålla alltifrån målning, spegelköp och givetvis hundpromenader i dysterkvistsvädret. 

Önskar er alla en finfin dag och jag tycker att alla ska samla sina krafter för att sätta upp sina ljusslingor mm på balkonger och i trädgårdar. Låt oss alla göra omvärlden något ljusar. Det är inte julbelysning utan se det som vinterbelysning. 

Go förmiddag!

Helgerna går som veckorna, alldeles för fort. Jag har bara tagit det lugnt, varit en vända in till stan men annars mest varit hemma. Jag har börjat froseriet i julfilmer och kände att jag saknade glöggen. Ska nog stanna till på Ica i eftermiddag och köpa både glögg, pepparkakor och brieost. 

I fredagsmorse stannade jag till på Kullersta skogskyrkogård för att tända ljus hos mamma. Jag hade också med mig en dekoration, det blev bra men jag bestämde mig bums att köpa ännu en lite kruka med granris och kottar för att det skulle bli mer balans i smyckningen. Det fixade jag till redan på eftermiddagen. 

Soluppgången var verkligen magisk i fredagsmorse. Det var en ovanligt ljummen höstdag. Jag tycker verkligen att solljuset behövs så här års. Det gäller att lapa i sig det lilla som bjuds. 

På eftermiddagen kom bror och hämtade min bil så jag blev med moppe istället. Den har fått stå parkerad på framsidan för jag har verkligen inte behövt åka nån stans. Vovvarna blir så glada när jag kommer hem innan det är mörkt. Det är väldigt mycket mysigare att gå i dagsljus än i det kompakta mörkret. 

Busfreja fyllde fem år i går. Det firades med både ben och en burk med blötmat. Först hade jag tänkt göra som så många andra, bjuda på leverpastejstårta men Kimmos mage har lite svårt att tåla pastej i större mängd. 

I går kväll tror jag att det blev årets sista grillning. Supergott kött men ugnsrostad spetskål till. Mat är verkligen något av det bästa som finns. 

Om en stund ska jag i väg och "hämta" en matgrupp. Den är köpt den via marketplace.  Visserligen har jag  redan matmöbler men ett högblankt bord gör sig inte i mitt nya boende. Jag har tur och får både bil och släpkärrehjälp i dag. Perfekt, möblerna finns i Katrineholm så det blir nån timmas bilväg både dit och hem. 

Det jag egentligen måste ha nu är spotlights till hallen, sänglampor, sängbord till Elis samt gjutjärnsstekpanna. Ingen panik alls men jag håller mina ögon öppna. 

Nu har jag sett Nyhetsmorgon, druckit två koppar kaffe, varit ute med hundarna och vaknat till ordentligt. Jag har sagt det förr och säger det igen, jag älskar de här långa och långsamma helgmornarna som försiktigt glider över i både förmiddag och lunchtid utan att jag varit speciellt produktiv. Jag får ner min inre stress och blir liksom laddad inför en ny arbetsvecka. Så himla skönt att veta att jag varje måndagsmorgon går till ett jobb som jag älskar. 

Nu änskar jag er en finfin söndag!

Go förmiddag!

Den här helgen har varit både dimmig och ganska så mörk. Solen har inte lyckats bryta igenom många gåner och det har verkligen känts som att det aldrig blir dag. Under fredagen tog jag en promenad i min blivande hemstad tillsammans med Tyra som redan bott i Linköping i drygt 2 år. När jag flyttar till  ny stad, det har ju iofs bara hänt 3-4 gånger, brukar jag investera ganska mycket tid i att lära känna staden. Göra den till min, äga den. Det är viktigt att bli hemma där, det är lättare att tycka om det man känner och vet mera om. Okunskap är farligt i så många olika fall. 

Jag tog bara med mig Freja på den här utflykten. Kimmo tycker inte om att åka bil så han slapp. Det jag kunde notera är att Freja blir superstressad av trafikljuden. Det kändes inte så bra. Jag ska ju bo mitt i smeten. Det blir till att leta upp områden med lugn och ro för längre promenader i vardagen. 

Runt stångån fanns fina promenader helt i samma klass som den Norrköping har runt strömmen. 

Men hur gulligt är inte det här lilla paret? En fin liten installation. 

Höstvackert trots diset och den mulna himlen. 

Jag älskar Pilar, alltså trädet. Jag vet inte om jag minns rätt men mamma kallade alltid dessa för silverpilar. De är vackra och maffiga. I skymningen ser de ut som jättelika troll. 

Den här lilla tjejen var helt slut efter långpromenad i ny miljö. Lite frusen var hon också och kurade i hop sig så gott under en filt. 

På kvällen passade jag på att ta en stund i bubbelbadet. Givetvis under Frejatösens uppsikt. Det gäller ju att se till att matte inte somnar i badet. 

I dag måste jag nog in till stan för att köpa flyttkartonger men det får bli ett snabbt in - snabbt ut- besök. Därefter kan jag lugnt och metodiskt ta och gå igenom en hörna i taget här hemma. Rensa ut, kasta och packa. 

Jag hoppas ni går en fin söndag, att ni följer de allmänna råden och är rädda om varandra. 

...när man är uppe innan Nyhetsmorgon börjat, ja då får man titta på travet...

God morgon på er!

Jag började min dag redan 04:30. Ozzy vaknade till när jag gick upp för att gå på toa. Först ville han ha mat, sen ville han gå ut och därefter kunde jag inte somna om. Jag låg kvar i sängen en stund och lyssnade på pod. Jag har hittat P3ID som mer eller mindre gestaltar och berättar om en känd persons liv. Intressant. Jag lyssnade på historien om Chelsea Manning som föddes som Brad. En mobbad kille som läcker krigsdokument till Wikileaks. När han döms kommer hon ut som kvinna. Hon benådas av Obama men sitter nu i husarrest då hon vägrar vittna mot Julian Assange. 

Jag klev upp vid halv sex och gjorde som jag brukar, släpper ut hundar, dricker kaffe och ser på Nyhetsmorgon. I dag smet dock Freja i väg från sin mysplats under filten ochh upp på övervåningenför att gosa med Tyra som spenderat natten här. I eftermiddag kommer även Peter och Elis på lunch så jag får verkligen mina depåer av barnen påfyllda. 

Jag hade tänkt taco till lunch men det fick bli ett omtänk, istället ska jag göra pastagratäng med grönsallad till. Jag gör den på kalkonbacon eftersom Tyra inte äter kött i annan form än fisk och fågel. Tänk så mycket roligare det är att laga mat när man lagar till fler än sig själv. Jag kan verkligen se mig själv vara den som bjuder hem barnen på söndagsmiddag lite då och då på samma sätt som min mormor bjöd hem mina föräldrar och syskon på middag nästan varje söndag. Tillfällen då man möts och skapar nya minnen samtidigt som man får en fin inblick i varandras liv. 

Nu har ljuset, så pass som det kan bli en gråregning höstdag, kommit till oss och det är dags att ta tag i dagen. 

Ha det bäst!

Gomorron!

Startar med en bild som har 4 år på nacken men är lika fin och värdefull för mig ändå!

Men alltså, hörrni! Det är för underbart och härligt det här med lov. Vanligt folk har semester och många tar ut den sammanhängande på sommaren. Vi lärare, de av oss som inte har bytt till 40-timmars vecka, har vår inarbetade tid och får därmed ledighet både sammanhängande och utspritt. Alla behöver egentligen lite ledigt på hösten. 

I dag tog jag sovmorgon till halv sju. Kan tillägga att jag somnade i soffan vid 19:30 så jag har sovit en sådär 10-11 timmar i natt. Helt galet, men jag tror att jag är lite utmattad. En kombination av jobb och privatliv. Jobbet är ganska så fantastiskt just nu. Jag har en superfin klass som ger mer än den tar. Det var ganska länge sedan jag kände att det var så. 

Precis som i går startar jag dagen på bästa sätt, med kaffe, favoritdoftljuset, hundmys och Nyhetsmorgon. Freja älskar filtar så hon ligger nu totalt gömd under en filt nära, nära mig. Katten har fått blötmat och ligger nöjd och sover i Kimmos Biabädd. Det är väl gött att ett av djuren fattat tycke i den dyra bädden. Kimmo ligger helst på golvet vilket inte är så bra då han får liggsår på sina armbågar. 

Tidig morgon betyder check av mailkorgen. Jag har svarat på ett par jobbmail. Det bekommer inte mig alls, fast många säger att man ska låta bli. Att svara i lugn och ro på mail, att kunna svara genomtänkt och tämligen välformulerat känns bara bra. Det skulle stressa mig mera att komma tillbaka och ha typ 100 mail i inkorgen att svara på. Det är då man börjar svara kortfattat, otydligt och säkerligen felformulerat så missförstånd uppstår.

I dag ska jag hämta Tyra, vi ska gå en loppisrunda, handla mat till i kväll och till vår tacolunch i morgon. Jag har ju en lista på en sisådär 10-15 saker som jag ska hålla ögonen öppna inför. Det blir en del farande i bil för mig i dagarna. Inget som är superbra för min kropp, det ger värk i bäcken, nacke och axlar. Jag måste komma i håg att balansera upp det genom att träna. Dessvärre sa jag upp mitt årskort på det lokala gymmet, jag trodde jag hade tre månaders uppsägningstid men det var det visst inte. Tror jag får slå till på ett 10-kort. Att träna hemma har jag aldrig varit bra på. 

Nu ska jag ta tag i dagen och hoppas att ni kan göra detsamma i ett lagom tempo.

Ha en trevlig tisdag!

Och där försvann helgen som en avlöning. Jösses vad fort det gick. Trots att det bara rasslade till så har jag hunnit med en hel del. Jag startade fredagen med att träna, dammsuga, plocka i ordning på lite småsaker, bubbla bubbelbad och somna i soffan vid 20:30. Jag höll ändå ut till halv nio, ändå bra med tanke på att jag  längtat efter att få sova från 18 varje kväll under veckan som gick. Innan jag slocknade beställde jag n ny säng, den kommer om 6-8 veckor vilket är ganska så perfekt. Får se om Kimmo kommer klara att hoppa upp i den eller om jag får snickra i hop en hundtrapp. 

Under lördagen skulle jag egentligen ha åkt in till Norrköping och köpt en grå soffa. En viss kommunikationsbrist med säljaren ledde till att så inte blev fallet. Med tanken att jag skulle ha en grå soffa kände jag att jag inte kunde ha min bruna kista som soffbord. Det ledde till att jag for in till stan och köpte ett soffbord via Marketplace. Väldigt prisvärt med andra-hands-möbler. Eftersom jag har hemmet fullt av djur känns det fullkomligt tokigt att köpa nya möbler, förutom när det kommer till säng då. 

Tidigare i veckan var jag över till Linköping och köpte ett barbord med två barstolar. De var i helt ok skick och kommer fungera finfint i mitt pyttelilla kök. Bra att ha som avlastningsyta men kan säkert bli perfekt att sitta vid och ta en kopp kaffe eller en snabblunch. 

Helt spontant i går em blev det ett soffköp ändå. Jag gillar modellen men på bilden såg den grå ut. När jag väl såg den live var den mera brunbeige. Priset var ändå så pass bra att jag inte kunde låta bli att köpa den. 

Så nu kan vi nog säga att jag har möbelemang så det räcker till. På önselistan står dock två fåtöljer. 

Under lördagen kom bror med fästmö förbi lite spontant. Jättekul. Det går allt för långt mellan gångerna vi ses men livet kommer liksom emellan. 

I går, söndag, kom Elis över på fika och middag. Jättekul. Han har så himla mycket med skolan att göra så tillfällena blir så få. Jag hoppas verkligen att vi kan ses mer när jag flyttat och bor i staden där han pluggar. 

Nu är det måndag och det är ett kompakt mörker ute. Jag blir inte direkt deppig av mörkret. Min nedstämdhet dyker istället upp på våren. Jag gillar mörkret då jag myser till det med massor av ljus, gott té, tjocka tröjor och gosiga raggsockor. Det enda är väl att jag inte gillar att gå hundpromenader i mörkret. Jag var på Biltema i helgen men glömde givetvis att köpa med mig hundlampor hem. Jag måste verkligen köpa på mig sådana under veckan. I väntan på det får det bli reflexväst på (vilket jag ändå har oavsett om hundarna har lampr eller ej). När jag ser på nyheterna känner jag ändå en tacksamhet över att jag inte bor i Luleå där det kommit 30 cm snö sista dygnet. 

Nu har vi fem arbetsdagar fram tills jag har lov. Jag längtar faktiskt. Det ska bli så skönt med lite ledighet. Men innan dess ska omdömen göras och skickas hem. Jag är nästan klar så jag hoppas verkligen att det ska gå smidigt och inte krångla. 

Nu så önskar jag er alla en riktigt härlig måndag!

God förmiddag!

Jag har uppenbarligen en hel del för mig i veckorna. Det blir inte av att jag bloggar så ofta men här kommer en liten summering över min vecka. 

Jag var på min första jobbintervju i Linköping under måndagen. Den gick bra och det är ju inte bara som så att arbetsgivaren ska bedöma och vilja anställa mig utan jag ska också få en inblick i tjänsten och avgöra om jag vill ha den. I nuläget har jag verkligen ett bra jobb och med en bättre lön skulle jag utan att tveka bli kvar i minst tre år. Tyvärr kan man inte göra nåt åt sin lön när man redan finns i kommunen. Det rör sig om ett lönepåslag på 1,5-2,5% per år. Det tar sin tid att komma upp i genomsnittlig lön om man gick in med underlön från start. 

Då jag söker jobb och man är tvungen att lämna sin nuvarande chef som referens behövde jag berätta på jobbet att jag ser mig omkring. En ganska obekväm situation och jag känner mig som en svikare. Det är just den känslan som jag ogillar väldigt mycket som gjort att jag inte sökt mig bort speciellt ofta. Bara två gånger tidigare i min lärarkarriär. Jag hoppas att chefen är just nog och säger det som sägs om och till mig i arbetsvardagen. 

Vädret har varit toppen så det har blivit många fina promenader med hundarna. Det är perfekt att få en stund av reflektion eller att passa på och prata i fatt i telefonen med mina vänner. 

Mat, så älskat att äta och somliga dagar sprutar idéerna. Just nu är kålen fin. Här gjorde jag det enkelt för mig och strimlade spetskål och stekte upp på spisen. Vanligtvis brukar jag ungsrosta klyftor men det tar aningens längre tid. Bara att dressa den med olivolja och flingsalt. Galet gott och min mage har nu vant sig vid min kålrika kost. 

I går saknades dock fantasin och det blev genvägen via pizzerian. Jag har en favorit i kantarellpizzan. Den är inte bara fantastiskt god utan väldigt fin att titta på också. 

Nu märker man att hösten knackar på. Det blir allt mörkare på både kvällar och mornar. Lördagen bjöd dock på en finfin dag och det blev en tur med båten. Förmodligen årets sista. När det är högsommar delas det bilder på brunbrända ben mot en sommarblå himmel. Här är en höstvariant. 

Vilken dag. Så perfekt, nästan vindstilla och ljummet. Det enda som jag saknade var fikat. Kaffe och kanelbulle skulle ju varit pricken över det perfekta i:et. 

I dag är det söndag. Jag har börjat min dag på bästa sätt. Nybryggt kaffe, Nyhetsmorgon och favoritljuset tänt. 

Att vakna relativt pigg och utsövd och må så bra som man möjligvis kan är härligt. Jag har ganska svårt att ligga länge i sängen, ryggen fixar inte det riktigt men 6-7 timmars sömn är ju glimrande. 

Nu ska jag ta tag i dagen, förbereda lite jobb och så. Jag hoppas att även ni känner er utvilade och redo för måndagen i morgon. Jag vet att många får söndagsångest men jag har eg aldrig fastnat i det mönstret. Jobbdagar är bra dagar för mig. Även när det varit supertufft har jag gillat att gå till mitt jobb. Det har alltid funnits en balans. Har elever eller föräldrar varit mattande har kollegorna uppvägt det med pepp och stöttning. Har det gungat i arbetslaget så har tiden med eleverna satt guldkant på dagen. Japp, lyckligt lottad över att jag faktiskt, under så många år, alltid känt att jag valde rätt bana. 

Ha nu en finfin söndag!

Jag känner verkligen att jag är igång med jobbet efter sommarlovet. Plötsligt är jag supertrött redan 20:30 och sitter och väntar på att få gå och lägga mig. Nu i helgen har jag hållt ut till 21:30 men sen slocknar jag. Eftersom jag är i säng tidigt vaknar jag relativt tidigt men turligt nog med en känsla av att vara utsövd. En skön känsla. Frejahunden älskar de här lugna helgmornarna och kommer tassande och kryper upp i famnen. Hon gör samma försök i veckodagarna men då blir mysstunden max fem minuter. 

I går röjde jag runt lite i källaren och letade efter lite skolgrejor som jag behöver. Tyvärr slängde jag lite väl mycket i och med att jag bytte jobb för två år sedan. Då trodde jag att jag var klar med mellanstadiet. I dag vet jag annorlunda. Nästan varje dag saknar jag något av det material jag tillverkat eller något av alla de kopieringsunderlag jag hade samlat på mig. Jag är en kastare, så är det bara. 

I går var Elis här under förevändning att han ville klappa lite på hundarna. Det var bra för då fick jag klappa lite på honom. Han är nu inne i universitetsstudierna och jag blir så där mammaorolig. Jag tycker att det är sinnessjukt högt tempo och långa dagar. Och han ska hålla på i fem år. Helt galet!

I dag ska jag göra en rekorunda inför veckan som kommer. Jag tänker mig också lägga ett par timmar på lite jobb, planera undervisning och ta fram lite material. Många kanske tycker att det skulle vara hemskt att behöva jobba på helgen men det är inte det. Jag gillar att jag kan välja, att jag kan jobba lite mindre hemma i veckorna när jag ofta är trött i huvuvdet och det jag behöver bäst då är att varva ner. 

Morgondagen innebär en del undervisning, utvecklingssamtal men jag ska också träffa Tyra på eftermiddagen, när jag ändå har ett ärende i grannstaden. Mammahjärtat har längtat väldigt mycket efter barnen den senaste tiden. 

Nu önskar jag att även ni får en finfin söndag.