Där skuggan sveper förbi tystnar rösterna. Luften blir sval och hållningen spänd. Som ett pulserande fyrtorn andas ljuset. Det är något vilsamt över känslan. Av, på... Ljust, mörkt... Varmt, kallt.... Natt, dag.... Inget är konstant och det är tröstande. Visst önskar jag att jag alltid, alltid skulle kunna få bebos av lycka, kärlek, trygghet och så vidare men utan mörkret kan vi inte ana ljuset. Just den vetskapen kan få mig att orka. Inget är dåligt hela tiden. Om det så bara är fem fina minuter på en timma så är just de där minutrarna värda de övriga 55 besvärliga.

Jag manar mig själv att orka. Andas in och andas ut. Ibland är det inte ens svårt utan glimrande enkelt. Som en varm handduk av lugn och ro kring hela mitt jag. Det kommer stunder när lyckan omger mig som en älskad parfym. Inte tungt och kvävande utan förnimmande lätt och förtjusande.

Livet. De där dagarna och nätterna som kommer och går. Jag måste vara rädd om det. Jag har bara det här, det är det enda jag vet riktigt säkert. Är du rädd om ditt liv? Hur ska jag kunna veta att jag använder mitt liv på allra bästa sätt? Det är ju inte som så att jag medverkar i en generalrepetition. Det är direktsändning. Live! Varje litet val spelar ju stor roll i slutändan. Fråga snickaren som mäter två mm fel i början av bygget.

Jag måste tänka att varje val jag gör och har gjort, gjorde jag utifrån det som jag tyckte var allra klokast och bäst just då. Det är väl ingen som tänker "nu så klantar jag till det lite här bara för skojs skull". Eller?

Livets puls, av på... Som skenet från en fyr... Efter varje mörker kommer ljuset, efter varje olycka kommer lycka... Så måste eget bara vara...

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Upptäcker att det är 10 månader sen sist. Vad beror det på? Jag har väl helt enkelt inte haft någon skrivlust, eller snarare energi över till det. Livet är lite som en berg-och dalbana. Mest pga av fysiska problem.    2,5 år med bursit i höften. ...

Det är högsommar nu, men även jag måste erkänna att vädret inte varit något vidare. Många dagar med skyfall och översvämningar. De sista dagarn har dock varit kanonbra, lite för bra i min smak. När temperaturen går över 22 tycker både jag och Tjejen ...

Så kom då det efterlängtade påsklovet. Skönt för jag var ganska så trött och det hade varit svårt att gå upp på morgonen. Lite typsikt så hade jag glömt stänga av larmet på mobilen så jag väcktes abrupt i morse. Då var jag lite veckovill tills jag sa...

  Sedan sist så har ljuset verkligen återkommit. Redan strax innan sex så känns det som mitt på dagen. Jag gillar det lika mycket som när mörkret återkommer på hösten. Jag är nog född på rätt plats då jag  älskar dessa växlingar i både ljus, väder...

    Under ett par dagar har jag haft som vårkänslor inom mig. Ljuset kommer tidigare och lämnar senare om dagarna. Småfåglarna kvittrar i parken under våra morgonpromenader. Det har känts ljuvligt. Ändå vet jag ju att vintern inte är över på lå...