Stolt är jag över mina vackra barn. Över deras fina inre. Över deras förmåga att genomskåda spel och oärlighet. Deras glimrande själar bländar, inte bara mig utan de flesta de möter.

Familjen tog en kvällspromenad till Storsjön vid Mariehov. Elis badade och vi andra tittade på.

Ibland behöver man få gnälla. Det är nog det bästa, ösa ur sig och sen ta nya tag. Just nu bottnar mitt gnäll i sämre hälsa. Den konstanta värken tilltar och jag har även fått låsningar och muskelsvaghet i benet. Två gånger har jag dammat i grusvägen som en tallrik kräm. Okul!

Just nu känner jag ändå starkt att sjukskrivning och vila inte är ett alternativ jag har längtat massor efter jobbet och mina nya arbetsuppgifter. Jag har mycket att lära och det kommer kräva många timmar och en hel del egen fortbildning.

Snart är den här helgen till enda och ny vecka drar i gång. Mina barn ska klara sig hemma under dagarna men det tror jag kommer gå fint. Lite sysslor att göra, en hund att rasta och mat som ska fixas kommer få deras dagar att gå fort.

Troligen kommer även mina dagar svischa förbi så att det snart är helg igen.