Ibland kan jag falla i vardaglighetens fälla. Ni vet, allt snurrar på och gör det fort. Det blir lättare att ventilera, tänka och tycka kring det som är svårt, jobbigt och energitjyvande. Man ser bara det man inte har, kan eller har hunnit. Bort faller livets och ens egen storhet.

På min morgonpromenad med fina Kimmo valde jag i dag att gå utan musik i öronen. Tankarna flyter så mycket mer fritt och smidigt utan konstgjorda ljud. Fågelkvitter, lövens sus från träden, prassel från smådjur i vägkanten och liknande fyllde min själ. Frisk luft i lungorna och solens läkande värme över mina bara armar. Underbart!

Vilken lycka att ha den här miljön utanför dörren. Jag slipper asfalt, avgaser, stadens alarmerande och stressframkallande ljud och dofter.

När jag lyfter min blick så möter mig de vackraste av gröna nyanser. Träd, ängar och åkrar allt verkar finnas där av en särskild mening eller kanske bara som en slumpartad målning. I tanken stannar jag upp och verkligen tar in allt. Det är sådana här stunder som verkligen ger mig energi och kraft.

Jag som inte alls är en "landetmänniska" börjar tro att det kanske visst är det här som är min plats i livet. Ännu finns det små bitar av mig som längtar efter stadslivets bekvämligheter, speciellt när väder och vind känns trist. Men kanske är det så att jag på något vis kan införliva alla de bitar jag älskar i just det liv jag lever. Säger inte talesättet att var och en är son lyckad smed?

 

Barbamamma

2 augusti 2012 19:46

Det är underbart att ha naturen nära jag trivs bäst med mittemellan, alltså inte stad eller rena landet, som tur är är det så jag bor:-)

http://barbamammas.wordpress.com

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Upptäcker att det är 10 månader sen sist. Vad beror det på? Jag har väl helt enkelt inte haft någon skrivlust, eller snarare energi över till det. Livet är lite som en berg-och dalbana. Mest pga av fysiska problem.    2,5 år med bursit i höften. ...

Det är högsommar nu, men även jag måste erkänna att vädret inte varit något vidare. Många dagar med skyfall och översvämningar. De sista dagarn har dock varit kanonbra, lite för bra i min smak. När temperaturen går över 22 tycker både jag och Tjejen ...

Så kom då det efterlängtade påsklovet. Skönt för jag var ganska så trött och det hade varit svårt att gå upp på morgonen. Lite typsikt så hade jag glömt stänga av larmet på mobilen så jag väcktes abrupt i morse. Då var jag lite veckovill tills jag sa...

  Sedan sist så har ljuset verkligen återkommit. Redan strax innan sex så känns det som mitt på dagen. Jag gillar det lika mycket som när mörkret återkommer på hösten. Jag är nog född på rätt plats då jag  älskar dessa växlingar i både ljus, väder...

    Under ett par dagar har jag haft som vårkänslor inom mig. Ljuset kommer tidigare och lämnar senare om dagarna. Småfåglarna kvittrar i parken under våra morgonpromenader. Det har känts ljuvligt. Ändå vet jag ju att vintern inte är över på lå...