en mintpastill i munnen, handuk runt håret så har jag nu krupit upp i soffan. Mjukt och behagligt. Lugnt och skänt. Å så har klockorna ändå stannat. Det är den absoluta känslan. Jag har haft bus och prat runt mig ett par dagar nu, och när Suss tar Doris och "min" Pajsarn med sig hem så blir det jäkligt tomt. Jag överlever, absolut men de är jäkligt saknade. 

Att vara saknad är egentligen ett previlegium. Någon tycker så mycket om en att man är önskad. En skön känsla. Den borde alla få känna. Jag saknar det. 

De senaste två kvällarna har jag haft möjlighet att prata, berätta och bli lyssnad på. Jag har fått kloka råd och nya ingångshål som tidigare varit osynliga för mig. Jag har fått höra många bra saker och fått ett antal goda råd. Mycket handlar om vad man förväntar sig. Och som en kompis till mig sa under våren. "Du Mia, du beter dig som om du inte är värd nåt, som om du måste kliva in i nån annans liv och skrubba badkar. Fatta att du ska förvänta dig att bli förförd och vunnen varje dag. Allt annat är under din nivå". Jag kan säga att det kändes lite hårt, jag blev lite som tagen på sängen. 

Lite som när man vill renovera. Man vill först utvärdera och se vad som är bra och vad som måste åtgärdas. Sen kommer tipsen på hur man går vidare. Ibland blir man liksom hemmablind. Och sånt är ju aldrig bra. Man måste kunna kliva tillbaka och liksom få ett helikopterperspektiv. Se hela bilden. Agera utifrån den. 

Men, bland det värsta som finns måste nog vara "Att bli tagen för given".. Inte någon förtjänar den behandlingen eller känslan. Att "ta för givet" är inte alls samma sak. Jag tar för givet att min syster kommer stötta och hjälpa mig men jag tar henne inte för givet. 

Hoppas ni förstår skillnaden...

Så i kväll, i min värld så känner jag en stor saknad och en stark längtan....  efter så många och så mycket.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Så kom då det efterlängtade påsklovet. Skönt för jag var ganska så trött och det hade varit svårt att gå upp på morgonen. Lite typsikt så hade jag glömt stänga av larmet på mobilen så jag väcktes abrupt i morse. Då var jag lite veckovill tills jag sa...

  Sedan sist så har ljuset verkligen återkommit. Redan strax innan sex så känns det som mitt på dagen. Jag gillar det lika mycket som när mörkret återkommer på hösten. Jag är nog född på rätt plats då jag  älskar dessa växlingar i både ljus, väder...

    Under ett par dagar har jag haft som vårkänslor inom mig. Ljuset kommer tidigare och lämnar senare om dagarna. Småfåglarna kvittrar i parken under våra morgonpromenader. Det har känts ljuvligt. Ändå vet jag ju att vintern inte är över på lå...

       Jösses vilken trött vecka jag har haft så här långt. Den startade med världens huvudvärk i måndags, den satt i lite grann även under tisdagen. Onsdagen var helt ok. Men i dag, vid tio-tiden slog störa tröttheten till. Jag hade lätt kunnat...

Jag brukar ju alltid göra ett bokslut här i bloggen men valde bort det för år 2023. I stora drag var det ganska pissigt år. Disbråck, två hundar som lämnade mig, brutna händer, slemsäcksinflammation i höften och en massa annat elände. Inget kul att l...