Sådärja...ännu en helg har blåst förbi. Det går löjligt fort. Hur kommer det sig? Är det för att jag passerat 40-års strecket med råge och att tre dagar är en försvinnande liten andel i mitt liv? Eller beror det på att jag har så himla roligt? Jag hoppas på det senaste.

I fredags kom mina älskade barn till mig. Plus två extra. Elis fixade hamburgare med sallad och pomme åt oss medans Tyra och hennes kompisar utnyttjade den lokala pizzerian. Det är så jäkla mysigt att ha tre fnissiga femtonåringar i köket som tisslar och tasslar. Lite senare dök min härliga granne upp hos oss. Kaffe, choklad och Idol. Sämre kan man ha det.

På lördagen blev jag hämtad av en vän, en ny sådan som tagit ett stort kliv in i mitt liv. Vi gick en lugn promenad genom Kolmårdens gamla mormorbrott. Underbar omgivning. Vackra träd, magiska stenar, vattnet, luften allt var bara så fantastiskt. En fika på Oskarshäll blev den berömda pricken över i.

På lördagskvällen dök min älskade granne upp igen. Eftersnack och reflektion var ämnet för kvällens prat. Vi blir lite tokigt svamliga när vi slår våra påsar i hop. Efter hundpromenad och kaffe så var det sovdags. Jag har ju så svårt att sova. Jag måste ta kemins hjälp. Men med rätt röst i örat så kunde jag somna jättebra. Undrar om det är bra eller dåligt, att jag blir så avslappnad.

I dag har jag fått ganska mycket gjort. Jag och barnen tog med hunden till mitt jobb. Över två timmar var vi där. Jag gjorde Powerpoint-presentation för glatta livet och de gjorde läxor. Väldigt välanvänd tid. Väl hemma så dammsög Tyratösen lägenheten och Elis hjälpte mig med maten. Sen så blev det dags för Miatid, egentid.

Jag är ju inte bortskämd med fina bilar, eller ens en egen skrotig bil... För mig är det så lyxigt att få "åka med". Jag njuter verkligen av bilturer. Sitta tyst eller småprata, det är mysigt. Att "få känna sig som hemma" och "bara vara" är också himla gött. Att få lägg mig ner i ett varmt bubbelbad, bara blunda och slappna av, det är ju helt glimrande. I dag har avslappning fått en ny innebörd för mig.

Tänk vad livets väg kan vara slingrig och märklig. Jäklar i havet vad den här bergochdalbanan är svängig och märklig. Vissa svängar i livet har varit bättre och andra sämre men jag tror verkligen, och hoppas, att jag lärt mig mycket.

Nu är det snart dags för kvällspromenad med vovven. Det blir den vanliga rundan. I veckan måste jag verkligen ta tag i vår träning. Här ska det övas på att ränna mellan konerna. Han är jäkligt duktig och lättlärd, Kimmohunden.