Nu är det dags, på tiden... verkligen. Tid att sätta ord på tacksamheter och glädjeämnen.

I dag blev jag så otroligt glad över att möta en kollega som jag inte sett på ca 10 månader. Vi sprang i hop på Willys, vid kassan. Var träffas småstressade, sjukskrivna mammor om inte där. Tacksam är jag över detta möte.

Glad blev jag över att få hem mina fina barn en extra kväll för att deras pappa skulle jobba. Vi har haft en mysig kväll med baguette, räkor, kex, ost, röror och givetvis godis. Många mysiga samtal har vi hunnit med, för att inte tala om gos med hund och katter.

Tacksam är jag också över att barnens pappa stannade på en kopp kaffe. Det är inte ofta vi talas vid på tu man hand. Skönt för mig att få berätta lite om hur livet är och de orosmoment som följer sjukskrivningslivet som en parasit vilket sedan förpestar våra barns liv.

Tacksam är jag även över att min bror ska hjälpa till imorgon med att hämta de sista möblerna ur mormors lägenhet.

Glad är jag över att Finaste traskade i väg till vännen på 30-års fest. Han är väldigt saknad här hemma just nu men.... När jag inte funkar just nu i somliga sammanhang vill jag inte hålla honom tillbaka. Att umgås med mig måste ju till slut ses som nån slags bestraffning. Jag älskar om möjligt Jonas ännu mera för att han finns där för mig. Jag förstår att det måste vara himla knepigt och förvirrande.

Tacksam är jag också för de i härdiga samtal och påminnelser som jag får från vänner och kollegor. Det värmer otroligt mycket.

 

Barbamamma

22 oktober 2012 06:13

Glad att du hittar det positiva i mörkret men hur skriver du? att umgås med dig måste ses som en bestraffning? även om det var lite ironiskt menat så, nä tänk inte ens tanken, han ska vara GLAD att ha dig! och självklart stöttar man varandra när det behövs KRAM:-)

http://barbamammas.wordpress.com

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Upptäcker att det är 10 månader sen sist. Vad beror det på? Jag har väl helt enkelt inte haft någon skrivlust, eller snarare energi över till det. Livet är lite som en berg-och dalbana. Mest pga av fysiska problem.    2,5 år med bursit i höften. ...

Det är högsommar nu, men även jag måste erkänna att vädret inte varit något vidare. Många dagar med skyfall och översvämningar. De sista dagarn har dock varit kanonbra, lite för bra i min smak. När temperaturen går över 22 tycker både jag och Tjejen ...

Så kom då det efterlängtade påsklovet. Skönt för jag var ganska så trött och det hade varit svårt att gå upp på morgonen. Lite typsikt så hade jag glömt stänga av larmet på mobilen så jag väcktes abrupt i morse. Då var jag lite veckovill tills jag sa...

  Sedan sist så har ljuset verkligen återkommit. Redan strax innan sex så känns det som mitt på dagen. Jag gillar det lika mycket som när mörkret återkommer på hösten. Jag är nog född på rätt plats då jag  älskar dessa växlingar i både ljus, väder...

    Under ett par dagar har jag haft som vårkänslor inom mig. Ljuset kommer tidigare och lämnar senare om dagarna. Småfåglarna kvittrar i parken under våra morgonpromenader. Det har känts ljuvligt. Ändå vet jag ju att vintern inte är över på lå...