Jag upplever inte att jag är jättedålig. Bara lätt feber, halsont och allmän nedsatthet. Tyvärr är jag ändå så pass dålig att det krävs att jag är hemma. Det skulle vara respektlöst mot både kollegor och elever att försöka jobba. Det skulle bara leda till en opedagogisk pedagog med dåligt tålamod och en gnällig och opålitlig kollega. 

När jag sitter här hemma i soffan med datorn i knäet och Nyhetsmorgon på tv blir jag rastlös. Som i vågor skäljer lust att göra saker över mig. Bara att resa på mig och gå uppfr trappan gör mig anfådd och att gå er i källaren för att sätta på en tvätt slutar i yrsel och svettningar. Så jag sitter där jag sitter. 

Jag får rapporter om Coronavirus, idrottsgalan och det galna vädret. Däremellan kollar jag mail och slösurfar lite. 

Den ostädade och ostylade sanningen hemma hos mig. Det stökiga glasbordet fyllt med mina måsten, levande ljus, läsglasögon, snus och halstabletter. Se bortom stöket och notera Freja i sin älsklingskorg. Där ligger hon och har full koll på tillvaron, redo att fara upp och larma om någon går förbi utanför eller om katten vill in. Just nu är katten iofs inne och har dagsvila uppe i fotöljen i sovrummet. Kolla in pälshögen på dryga 40 kilo som alltid lägger sig inklämt mellan bordsben och soffa. Där mår han gott, slappnar av totalt och känner ändå närheten till mig.

Vad gjorde jag utan mina pälsklingar? Hade jag inte haft dem hade jag inte kommit ut en snabbis i dag. Som hundägare får man pallra sig ut oavsett feber eller magsjuka. Det har hänt att jag gått hundpromenad och fått ställa mig och kräkas i buskarna. Inte ett drömläge men vad gör man. 

Jag hoppas den här lilla baskilusken är snabbt övergående så att jag snart är tillbaka på jobbet då mitt arbete är något av det bästa jag vet. Det handlar kanske inte så mycket om bara jobbet utan om att just jobbet är en del i mitt liv och utan det så rubbas balansen. Precis som att träningen fallerar nu när jag är sjuk. 

Det kan nog vara det värsta för mig, att jag inte kan träna. Det leder till att smärtan i rygg och bäcken kommer, det räcker med 3 dagars frånvaro så känner jag av det. Ordentligt. Föreställ er att jag nu inte kan träna, inte kan röra mig så som jag gör när jag jobbar utan bara sitter eller ligger i soffan. Helt enkelt skitdåligt för mig. 

SÅ snälla, håll tummarna för snabbt tillfrisknande för annars blir återhämtningen lång och svår. 

Nu ska jag zappa runt lite se om jag kan hitta nåt program där jag slipper tjutkalas. Hade Veterinärerna på nyss, tjöt mig mosig. När jag är sjuk eller nedsatt är jag extra filterlös vilket innebär att allt går rätt in. Jag kan inte skydda mig. Allt, precis allt påverkar mig. Jag blir tårig av reklamfilm, när trisskraparen vinner även om det är lägsta summan, när jag ser pristagarna på Idrottsgalan eller bara för att det kommit nya skott på min novemberkaktus. Ni hajjar va... helt ur balans. 

Önskar er en fin tisdag trots det gråa lock som ligger över oss som en våt yllefilt som hindrar solen att göra sitt.