Vill du möta kärleken måste du öppna din dörr, släppa in och ta emot. Vill du dela kärleken med någon annan måste du lära dig att ge och ta!

Shit! Så svårt. Både att ge men allra främst att ta. Mitt svåraste de senaste två åren har nog varit det här med att ta emot. Det ringer så många klockor inom mig. "not good enough" är väl den värsta. Varför skulle jag? Hur kan jag, när jag är mitt värsta jag, ändå duga till? Förmodligen för att jag, mot alla odds, har hittat hem.

Att få smälta samman, gå in i dimman, pusta ut, njuta, småprata och bara vara är en gåva utan dess like. Att känna sig önskad, saknad och efterlängtad gör att jag känner mig oerhört älskad. Denna kärlek kan bara överleva om parterna väljer att kompromissa.

Just detta kompromissande är jäkligt svårt för mig. Herrejösses! Hur ofta har inte ord som "principfast" och "envis" kastats som spjut mot mig. Ja, jag vet. Jag är jäkla svår att leva med. Gissa då hur svårt det är att vara jag.

Full av tankar, ide'er, känslor och omtanke. Så full av allt, att jag i omtänksamhetsdjungeln sladdar av banan och hamnar i diket. Jag vill så väl, glöm aldrig det. Jag kan vända utochin på mig för att rädda, så att jag nästan sjunker själv.

Turligt nog för mig så finns Finaste där. Han sträcker ut sin hand, leder mig rätt, håller om. Kupar sina händer runt min själ, varsamt och ödmjukt. Älskar utan villkor.

Jag blundar. Njuter. Utan tvekan kan jag falla bakåt, säker på att bli fångad. Tacksam men ändå väl medveten om att jag är så värd detta.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Upptäcker att det är 10 månader sen sist. Vad beror det på? Jag har väl helt enkelt inte haft någon skrivlust, eller snarare energi över till det. Livet är lite som en berg-och dalbana. Mest pga av fysiska problem.    2,5 år med bursit i höften. ...

Det är högsommar nu, men även jag måste erkänna att vädret inte varit något vidare. Många dagar med skyfall och översvämningar. De sista dagarn har dock varit kanonbra, lite för bra i min smak. När temperaturen går över 22 tycker både jag och Tjejen ...

Så kom då det efterlängtade påsklovet. Skönt för jag var ganska så trött och det hade varit svårt att gå upp på morgonen. Lite typsikt så hade jag glömt stänga av larmet på mobilen så jag väcktes abrupt i morse. Då var jag lite veckovill tills jag sa...

  Sedan sist så har ljuset verkligen återkommit. Redan strax innan sex så känns det som mitt på dagen. Jag gillar det lika mycket som när mörkret återkommer på hösten. Jag är nog född på rätt plats då jag  älskar dessa växlingar i både ljus, väder...

    Under ett par dagar har jag haft som vårkänslor inom mig. Ljuset kommer tidigare och lämnar senare om dagarna. Småfåglarna kvittrar i parken under våra morgonpromenader. Det har känts ljuvligt. Ändå vet jag ju att vintern inte är över på lå...