Veckan som gick började med kyla, snö och härligt solsken. 

Skolan och därmed mitt jobb har dragit i gång och det med besked. Många i personalen har varit hemma, sjuka eller med symtom. Ungefär en tredjedel faktiskt. Undrar hur man ska tänka kring det? Men oj så bra vi klarar oss ändå, här finns pengar att spara?!? De som är på plats får jobba för två, ibland tre. Eleverna däremot är inte hemma i samma utsträckning. Jag oroar mig för de som är på plats. Hur länge ska man orka detta tempo som nu pågått i snart två år. Tyvärr är det ungefär samma personer hela tiden som får rycka in då det ofta är samma personer som upprepade gånger blir hemma. Det är beklagande oavsett vilken grupp man tillhör. Inte roligt att ständigt vara hemma och må dåligt och drabbas av sjukdom precis som det blir vidrigt för de som sliter vidare varje dag på arbetet. Hur kan det komma sig att så många drabbas om och om igen?

Jag hör ofta saker som "jag har dåligt immunförsvar", jag har nog sagt det själv ett par gånger, men det är inte många som faktiskt har ett diagnostiserat svagt immunförsvar. Själv försöker jag mota Olle i grind med extra mycket grönsaker, extra vitaminintag, frisk luft, handhygien, munskydd och mycket sömn. Jag hoppas det ska hjälpa. Tyvärr är jag inne i en dålig period med mycket smärta i kroppen. Jag behöver ta min starka medicin för att kunna jobba. Då jag blir lite illamående första timmarna av den så går jag upp vid halv fem på morgonen så att jag ska hinna bli något sånär fit for fight. Skönt nog behöver jag bara ta halva dosen som jag är ordinerad. 

Varje kväll förbereder jag min jobbfrukost som består av turkisk yoghurt med frusna hallon och blåbär. Lyxigt gott men också fullproppat med vitaminer. 

Jag är dock glad att ha ett jobb att gå till, inte alla som har det. Dessutom så trivs jag jättebra och det är härligt att trots det ansträngda läget mötas av glada, hejande kollegor på morgonen. Kanske den positivaste arbetsplats jag varit på. Alla hugger i och in och ställer upp för att det ska bli så bra som möjligt för eleverna under deras skoldag. Vi kan dock inte komma ifrån att de inte får samma undervisning, stöd och hjälp som om hela personalstyrkan är på plats. Eftersom det pågått under två år så måste vi räkna med att vi får ett kunskapsglapp. Här kanske man måste tänka till och göra något. Kanske måste man förlänga vissa elevers tid i grundskolan eller liknande. 

Vårkänslor hos både mig och hundarna.

Vinterlandskap i början av veckan, sedan kom varmare dagar och därefter rejäl blåst. Detta väderomslag gjorde att jag under fredagens långpromenad med hundarna verkligen fick vårkänslor. På eftermiddagen, medan det ännu var både ljust ute och strålande sol tog vi min favoritsväng upp mot Ramshäll. Här får vi oftast vara i fred från både människor och andra hundar. Jag blir så glad av att se hur Kimmo njuter av varje steg och han låter som en gris av allt sniffande på diverse "pee-mail" och annat. Freja blir mer manisk, drar och drar och nästan gräver sig fram i selen. Vi jobbar på det. Jag stannar, inväntar att hon kommer till mitt ben och sen går vi. Vi kommer ofta bara tre, fyra steg innan jag får stanna igen. Men efter ett tiotal stopp brukar hon fatta och på hemvägen går hon som en prinsessa i kopplet. På nästa promenad börjar allt om igen. Har hon teflonminne eller är hon bara en terrier?

I går kunde man läsa om 2022´s julkalender. Den verkar superbra. Bara 10.5 månader kvar tills den börjar. Bra, då har man något att se fram emot...

I Trädgårdsföreningen kan man fortfarande njuta av fin beslysning, precis som i resten av staden. Jag tror den ska sitta uppe månaden ut. Det är så konstigt, just i år så hade jag inte alls bråttom att bli av med julsakerna, tomtar och stakar. Jag hade lätt kunnat ha dem uppe hela januari. Nu passar jag ändå på att njuta extra mycket av levande ljus och lyktor. Mitt ljuslager håller på att ta slut. Eller det gör det inte alls men jag vill ändå fylla på. Därför tänker jag ta en snabb tur till IKEA i dag innan jag ska möta upp Elis för en storhandling. 

Jag behöver få hem en säck hundmat, tvättmedel, sköljmedel, hushållspapper och annat både tungt och skrymmande. Nån gång i månaden får sonen eller dottern rycka ut och hjälpa sin gamla mamma att handla. Bra förevändning för mig att få umgås med dem på tu man hand. Annars så har vi ju vår månatliga söndagsmiddag. Ibland blir den på lördagen eller om jag har lov så kan det bli på fredagen. 

Trots att det är lördag så vaknade jag i vanlig tid, strax innan fem. Jag känner mig utsövd och pigg ändå så det beror inte på dålig sömn att jag vaknar vid den tiden. Till skillnad från jobbdagarna så tillåter jag mig att sitta i sängen en dryg timma för att dricka kaffe, surfa runt, blogga och mysa med hundarna. En väldigt lugn och skön start på dagen. Strax ska jag ta första promenaden med Freja och Kimmo och sedan pyssla runt lite här hemma i väntan på Nyhetsmorgon och gofrukost. 

Min stora, älskade Kimmo. Han är gammal nu och kanske just därför lite extra krävande eller mera uppmanande. Han ber oftare om gos och tjatar ständigt om något att äta på. Det är så svårt att stå emot hans ständiga sug på godsaker men vill jag ha honom kvar ännu en tid gäller det att hålla koll på hans vikt. I nuläget behöver han verkligen tappa några kilon. Maten är svår att dra ner på så fokus får bli på att öka längden på promenaderna. Så i dag ska han få flera långpromenader om väglaget tillåter. Det var hiskiligt halt i går kväll när det frös på. 

Nu önskar jag er alla en finfin lördag.