Lärare följer ett annat årshjul än ?vanliga? människor. Vårat startar i augusti o slutar i juni.

För mig blev det ett konstigt år. I oktober lämnade jag Ektorpsringen efter 20 år. Tyvärr inte när jag låg på topp. Allt för mkt hade ändrats den senaste tiden för att det skulle vara vemodigt att gå. Jag var inte heller ensam om att släppa taget då, vi måste varit runt 10 lärare minst som valde att lämna under ett par månaders tid.

Som ett sista farväl gick jag på skolans avslutning i onsdags. Jag träffade några få av mina gamla kollegor, där än fler byter arbetsplats till hösten. Jag fick krama om mina gamla elever som nu går vidare mot högstadiet.

Själva avslutningen var tyvärr den sämsta av de som jag varit med om. Glädjelös skulle jag vilja säga. Känslan var att ?nu gör vi det här så det blir gjort. Jag hoppas för skolans skull att det bara var ett mellanår pga stora organisationsförändringar under året.

Innan eleverna dök upp.

På torsdagen fick jag uppleva Mosstorpsskolans avslutning. Skillnaden var brutal. Här var det stolar som eleverna satt på, en hög scen som byggts upp, röda mattor, strålkastare, rökmaskin, konfettiregn och allt detta ledde till en otrolig feststämning.

Här var känslan att man gick in i en konserthall. Proffsigt!

Under förra veckan nåddes jag av förändringsbesked på jobbet. Av den tråkigare sorten. Jag bara kände att jag orkar inte ta den känslan nu för då blir jag supernere, jag fick stoppa undan det och tänka att jag hanterar det efter skolavslutningen när allt lugnar sig lite. Föreställ er sen den glädjen när jag under torsdagen fick veta att allt blir som det var tänkt från början och som jag tänkt.

Jag är ju ganska ny på jobbet fortfarande men har hittat mina favoritmänniskor. De är underbara och gör att jag trivs så ofantligt bra. Det räcker därför så bra med att en av dem byter hus och stadie till hösten. Skulle det blivit fler hade jag inte sett fram emot hösten på samma sätt.

I dag är det lördag, solen skiner och jag tror att jag ska ta vara på den. Jag vet inte riktigt hur än men en hundpromenad med vovvarna lär det iallafall bli. Kanske lite bokläsning på altanen och givetvis en stunds träning.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Upptäcker att det är 10 månader sen sist. Vad beror det på? Jag har väl helt enkelt inte haft någon skrivlust, eller snarare energi över till det. Livet är lite som en berg-och dalbana. Mest pga av fysiska problem.    2,5 år med bursit i höften. ...

Det är högsommar nu, men även jag måste erkänna att vädret inte varit något vidare. Många dagar med skyfall och översvämningar. De sista dagarn har dock varit kanonbra, lite för bra i min smak. När temperaturen går över 22 tycker både jag och Tjejen ...

Så kom då det efterlängtade påsklovet. Skönt för jag var ganska så trött och det hade varit svårt att gå upp på morgonen. Lite typsikt så hade jag glömt stänga av larmet på mobilen så jag väcktes abrupt i morse. Då var jag lite veckovill tills jag sa...

  Sedan sist så har ljuset verkligen återkommit. Redan strax innan sex så känns det som mitt på dagen. Jag gillar det lika mycket som när mörkret återkommer på hösten. Jag är nog född på rätt plats då jag  älskar dessa växlingar i både ljus, väder...

    Under ett par dagar har jag haft som vårkänslor inom mig. Ljuset kommer tidigare och lämnar senare om dagarna. Småfåglarna kvittrar i parken under våra morgonpromenader. Det har känts ljuvligt. Ändå vet jag ju att vintern inte är över på lå...