När vi omigen, på ett hemskt sätt, får erfara att världen är allt annat än god då gäller det att inte fastna i rädsla och fientlighet. Jag försöker kanalisera och fokusera på det goda som finns i min närhet. Jag plockar fram allt som jag är tacksam för. 

Mina barn, min pojkvän, mina vänner, min granne, mina syskon, min lägenhet, min bil, mitt jobb, att jag inte har någon livshotande sjukdom, mina djur, att mina basilikafrön redan börjat gro, att bilen gick igenom besiktningen, att jag har någon som vill lyssna när jag behöver prata och väldigt mycket mera. 

Ofta är det lätt att fastna i det som man saknar, inte har och insikter om att livet inte blev som man tänkt sig. Men just i dag kan jag känna starkt att det blev inte som jag tänkt mig när jag var 25, men vad visste jag då? Oc av allt jag upplevt i livet är det nog bara något som jag verkligen ångrar och borde gjort på annat sätt. Jag har gjort massor av felval och tokigheter men de har också format mig till den jag är i dag. 

Nu får ni, om ni vill, göra som jag - glädjas åt Kimmos och Frejas bus.