Tid att ta emot, att lyssna, att processa, att känna in, att lyssna, att bara vara.

Jag står här och nu och jag inser att där jag är, där är jag ensam men ensam kan ju vara stark.

Vissa beslut i livet måste man ta själv. De beslut som är jobbiga och svåra blir tyngre att fatta medan roliga saker går lekande lätt att bestämma omkring. När jag fattar beslut så försöker jag alltid fundera ut vilka konsekvenser det ska få. Om det i efterhand visar sig vara ett dåligt beslut jag tog, där och då, kan jag alltid trösta mig med att jag gjorde mitt allra bästa med de förutsättningar och insikter jag hade då. 

Jag tror inte det finns en enda människa som säger "Nä, nu jäklars ska jag se till att fatta ett riktigt dåligt beslut".

De sista månaderna har jag förändrat min livsituation en del. Skaffat bil, köper en hund till osv. Jag vet att båda dessa leder till både ett enkare men också svårare liv. Men jag har bara detta liv och just därför måste jag ju prova. Hellre ångra att jag gjort för mycket än för lite. 

Nu väntar 5 arbetsdagar och sedan är det dags för lov, det känns helt underbart.