Nu är det snart 10 dagar sen jag sov mer än 40 min i streck. Så mattande. Jag har nog aldrig haft så här ont konstant. Ingen paus, ingen vila. Inte ens förlossningarna kan mäta sig mot detta. Jag har senaste veckan varit 3 ggr på akuten. Det enda de egentligen gör är att dundra i muskelavslappnande och stark smärt lindring. Senaste gången var jag kvar ett dygn.

Min oro över hundarna löste sig i och med att en fin vän tog ledigt från jobbet och kom och bodde med dem. Så tacksam för det.

Det enda man hittat är en kalciumbrist i blodet. Det ska följas upp på Vc. Kaliumbrist har jag hört talas om men inte kalcium.

Så man tryckte i mig så mycket skit blev jag ändå duktigt övervakad. Jag har fortfarande märken över hela bröstet av klisterlapparna från elektroderna.

Jag har vandrat ganska mycket även i natt, mellan säng, soffa och badkar. Jag har till och med även försökt sova på spikmattan. Inget har egentligen fungerat.

Nu ska bara ta en stund med kaffet och fortsätta se en serie. Jag hittade ännu en dansk, Örnen, som jag kanske sett men inte minns mycket av. Perfekt för då får jag lite annat att tänka på.

Jag hoppas ni har en bättre dag än jag.