Så är det dags för ännu en separerad vecka. Känner mig ändå lugn så jag börjar fatta att vi blir sambos om fyra veckor.

Jag sorterar, fixar, säljer, visar lägenheten och försöker däremellan vara mamma. Laga mat, tvätta och allt sånt.

I helgen har jag varit så glad och lycklig. Jag hoppas på flera sådana dagar. Jag är kär, jag är i brytpunkten på så många plan. Och det bästa av allt, mina barn är med i hela processen.