Ja, eller nåt i den stilen. Ibland känner jag att jag har svårt att hitta orden. De senaste åren har jag faktiskt blivit väldigt mycket sämre på spontanprat. Att sätta ord på vad jag tycker, tänker och känner är iband frustrerande svårt. Jag börjar bra men tappar så lätt tråden. 

Då är det enklare att få ur mig det jag behöver i skrivt. Jag får då möjlighet att tänka längre. Formulera mig så att jag känner att jag kan står för det som kommer ur mig. Dessutom kan jag, som här i bloggen, backa tillbaka, ändra, lägga till och dra ifrån. Inte förrän jag är helt nöjd klickar jag på publicera. Var är livets pausknapp? 

I dag blev det en gåipyamasdag. Inte för att det var tänkt så från början. Trista omständligheter gjorde det. Det har iofs givit mig en hel del tanketid. Ibland måste man liksom stanna upp, kliva utanför sig själv och försöka se på saker och ting på ett nytt sätt. 

Det är så lätt att jag bara åker med i bergochdalbanan utan att ifrågasätta eller ställa krav. Allt snurrar på så fort att jag blir fartblind. Till slut går saker på automatik och det som man egentligen totalt ogillar blir en del av vardagen. Så hjärta och hjärna har gått på högvarv när resten av mig bara segat runt. Lite hemmasysslor har jag tagit tag i, inte för att jag var tvungen utan snarare för att jag helt plötsligt fick tid till det. 

Ingen superkul dag för mina kids dock men det är ju bara nyttigt för dagens ungdomar att ha tråkigt. Jag försöker verkligen ta fasta på den tanken. Fast jag känner mig skyldig till deras besvikelse. För "jag lät det hända". 

Det är väl den ständiga kampen som vi föräldrar tampas med. "Gjorde jag rätt?" De allra flesta gånger har vi verkligen gjort rätt. Några få gånger gör vi fel. Men jag tror nog att ni håller med mig när jag säger att; det finns väl ingen förälder eller människa som nånsin tänk "nu gör vi så här så går det käpprätt åt helvete". Nej, alla tar nog sitt allra klokaste beslut varje gång. Att ångra saker är jag mästare på men försöker bli bättre på att låta bli. Jag använder mitt egna mantra "just där och då, med de erfarenheter och den kunskap jag hade så kunde jag inte valt på något annat sätt". 

Jag är ganska så väl medveten om att jag har fastnat i vissa mönster. Det går ofta upp för mig att jag gör liknande val i helt nya situationer och att jag borde lärt mig. Men när hjärtat säger en sak så får hjärnan svårt att övertala. Hur kan det komma sig? Är jag alltså en känslostyrd person? Förmodligen. Ändå så tycker jag att jag i många siuationer biter ihop och stänger av och ner. 

Fast när jag blir oxarg på dottern, de där gångerna när jag helt tappar fattningen. Ja jäklar i havet, dåå stormar känslorna. Ingen snygg historia. 

Nu är det dags för mig att ta mina kids på dagens enda event och det blir allsvensk premiär i fotboll. IFK-Örebro. Kul att få se en match. Som Pekingbo är det tvunget att gå på parken lite då och då. Tyvärr ser vädret ut som skit men det struntar jag i. 

På grund av dagens omstrukturering så hade  jag ett par biljetter över, som jag nu kunde glädja en kompis med. Härligt. Det gäller att nosa upp det positiva i situationer och händelser även om det från början kändes som piss. Allt som händer, händer av en mening. Och i och med det så tror jag även att "what comes around, goes around"  

 

Vännen ;)

5 april 2015 18:53

Helt rätt att bromsa upp och tänka. Du vet ju att jag med gör det emellanåt. Det är så lätt att bara låta allt rulla på, att man gillar läget, att man fogar sig. Jag gillar visserligen att du inte är så rastlös längre men att vara ifrågasättande och aldrig sluta sträva efter det bästa, det får du inte sluta med. Ingen annan är så värd det bästa, som du är. Kramiz på dig gumman!

Mia

6 april 2015 14:42

Kramiz tebaks!

 

Inge Minne

5 april 2015 19:39

Ja, lättare att skriva än att prata. Ju mer man tänker på hur dåligt det kan gå, ju sämre går det. Det blir lite självuppfyllande det där...

Lugn i stormen säger jag...

http://anslagstavlan.bloggplatsen.se

Mia

6 april 2015 14:41

Bra råd! Tack!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Så kom då det efterlängtade påsklovet. Skönt för jag var ganska så trött och det hade varit svårt att gå upp på morgonen. Lite typsikt så hade jag glömt stänga av larmet på mobilen så jag väcktes abrupt i morse. Då var jag lite veckovill tills jag sa...

  Sedan sist så har ljuset verkligen återkommit. Redan strax innan sex så känns det som mitt på dagen. Jag gillar det lika mycket som när mörkret återkommer på hösten. Jag är nog född på rätt plats då jag  älskar dessa växlingar i både ljus, väder...

    Under ett par dagar har jag haft som vårkänslor inom mig. Ljuset kommer tidigare och lämnar senare om dagarna. Småfåglarna kvittrar i parken under våra morgonpromenader. Det har känts ljuvligt. Ändå vet jag ju att vintern inte är över på lå...

       Jösses vilken trött vecka jag har haft så här långt. Den startade med världens huvudvärk i måndags, den satt i lite grann även under tisdagen. Onsdagen var helt ok. Men i dag, vid tio-tiden slog störa tröttheten till. Jag hade lätt kunnat...

Jag brukar ju alltid göra ett bokslut här i bloggen men valde bort det för år 2023. I stora drag var det ganska pissigt år. Disbråck, två hundar som lämnade mig, brutna händer, slemsäcksinflammation i höften och en massa annat elände. Inget kul att l...