25 grader varmt redan klockan nio på morgonen borgade för en fantastisk dag i skärgården. Bara en halvtimma efter i planeringen anlände vi hos svärmor och svärfar.

Då de båda haft namnsdagar den senaste tiden så passade vi på att fira dem lite och vi blev bjudna på fika. Mmmm, vilken underbar bakelse vi fick. Den hemgjorda jordgubbssylten var fantastisk. Det var så mysigt att sitta i trädgården med hönsen skrockandes omkring benen. Åh vad jag saknar dem, det var så kul att få låna dem förra sommaren.

Vid halv tolv tiden hoppade jag, Finaste, Lilla H och Kimmo i båten för att stråla samman med våra vänner. Vi styrde kosan ut mot ytterskärgården. Jag tror nog aldrig att jag har sett så många seglare ute på en och samma gång. Det ser så härligt ut med de vita seglen mot den klarblå himlen och det glittrande vattnet.

Vi själva har ingen segelbåt utan en motorbåt. Behändigt och bra i de flesta lägen. Just i dag valde vi att gå till Ådskär. Min älsklings favoritplats och även en av mina. Vi har varit där ett flertal gånger och jag har fått så underbara minnen. Jag minns en sen kväll för två år sedan. Säkert kan mi också minnas den om jag berättar att det var den kvällen då den östgötska skärgården drabbades av ett sånt åskväder som man aldrig tidigare skådat. Det kändes som om ett gigantiskt stroboskop lyste upp i natten. Jag har också minnen av heta klippor, måsars skri, havets brus, nakna kroppar som mjuknade i värmen... Ja, ni förstår säkert... Helt underbart och magiskt.

Även i dag var vädret på vår sida. Luften nästan dallrade av sol, värme och saltdoft. Att få dela en sån dag med de man älskar är glimrande. Tyvärr fattades tre små som semestrar på annat håll.

Lika oväntat (för mig som inte kan läsa vädret) som plötsligt blev luften förändrad. Vinden blev svalare och vattnet kallare. Kanske begav vi oss hemåt "i grevens tid". Återfärden blev otroligt skumpig och båten slog obarmhärtigt. Jag har åkt med Jonas i hårdare väder och litar fullt på hans sjövana men det var innan mina ryggproblem.

Nu ligger jag lite i en av Karros gästsängar. Rygg, bäcken, höfter och ben skriker ut sin protest mot hur jag behandlat den här kroppen i dag. Jag blir så besviken när kroppen inte lever upp till mina förväntningar. Inom mig lovade jag mig själv att det här får vara sista båtturen innan ryggen är fixad.

Snart är det dags för lite grillmat. Är faktiskt riktigt hungrig. Det stämmer ju det där med att sjön suger (hmmm undrar om det är därför som en viss man jag känner älskar att bada naken?!).

Jag tror jag avslutar inlägget med att citera Saltkråkans Farbror Melker "Denna dagen, ett liv".

Röd är tydligen min färg just nu! Nyfärgad med punkrött hår, i allafall närmas hårbotten, brännröd på bröstet efter en dag i solen, även ansiktet hettar och lyser rött och så har jag mumsat i mig ett tjugotal vackert röda kräftor. Så ni hör ju bara hur det låter, jag är röd som en eldfängd glädjeflicka.

Röd är ju av tradition kärlekens färg. Rent humörsmässigt ger röda rum lätt aggressioner hos de som vistas i dem. Men kärlek har jag, ger jag och får jag i massor. Så rött är ju passande för mitt liv.

I morron ska jag ut på sjön i sällskap av människor jag älskar väldigt mycket. Jag måste bara komma i håg att kladda på duktigt med solskydd för min röda hud vill inte bli mer bränd. Hjärtat behöver dock inte skyddas alls för min största kärlek hanterar det med största varsamhet. Och det är jag så otroligt tacksam för.