... bara effektiv och verksam. 

Ja, även den här sommaren har varit en ganska smärtsam och inskränkt historia. Men å andra sidan så vet jag ju att EDS påverkar kroppen på detta sätt. De allra flesta med min sjukdom är heltidssjukskrivna. Just nu är det höften som spökar, sedan januari. Jag har ätit naproxen, kortison, fått sprutor, sjukgymnastik och akupunktur. Jag har bra dagar och mindre bra dagar. 

Den här veckan har jag trotsat det onda genom att tvätta, dammma, dammsuga, svabba och träna. Läkaren säger att det inte förvärrar mitt tillstånd utan att jag kan "ta i lite". Är dock orolig hur det ska gå när jag börjar jobba nästa vecka. Men som min fina chef skrev i ett mail "Hälsan först". Av 7 chefer har 6 varit helt fantastiska. Tacksam att jag "valt" rätta arbetsplatser. Jag har faktiskt bara haft 4 under mina dryga 25 år som lärare, chefer alltså. 

I dag har jag hunnit varit hos min sköterska för provtagning, tränat och sedan gått en långsam promenad runt ån. Det finns löpband på jobbet men jag går hellre ute så jag får dagsljus, frisk luft och lite att titta på. Det låter, när jag vandrar runt i staden, som att Linköping har många turister. Jag har hört både nederländska, tyska, danska, franska och ev italienskat. Kul! Linköping är en fin stad. Påminner lite om Tallin med sina slingrande gator, gamla byggnader och vackra torg. 

Mellan alla "måsten" och serier så väcker jag hjärnan till liv, jobbmood., med lite tankeväckande läsning. Den ena boken har jag läst sedan tidigare men bläddrar och kollar mina överstrykningar. Jag hittade också mina anteckningar från några föreläsningar vilket alltid är bra att påminna sig om. En vecka kvar till jobbstart och jag längtar verkligen. Är sååå nyfiken på hur det gått med renoveringarna. Skolan är på väg att bli den lyxigaste och den mest elevanpassade som jag arbetat på. Utemiljön är stimulerande med alltifrån uteklassrum till olika klätter- och gungställningar. En konstgräsplan har vi också tillgång till. Inomhus har ljudet helt dämpats genom anpassade golv, väggar och annat. Jag är faktiskt inte så lite stolt över att vara en del av en nystartad skola. 

Nu ska jag ta en liten lunch och sedan läsa en helt "vanlig" skönlitterär bok. Jag har något kapitel kvar på "Där kräftorna sjunger" men pendlar mellan den och Denise Rudbergs "Det första chiffret". Rekommenderar båda böckerna väldigt mycket. Älskar böcker där jag får googla fram kartor, kolla årtal och se hur väl det stämmer med verkligheten. 

Nu önskar jag er en fortsatt fin onsdag.