Torsdag är min tvättdag sedan nystart. Det brukar också vara min städdag men efter gårdagens ofrivilliga långpromenad fixar inte mitt knä det. Våren är här, iallafall sen ett par dagar tillbaka. I helgen var det mer eller mindre snöstorm så jag tänker inte ropa hej än. 

Vårplaneteringarna i Trädgårdsföreningen är på plats. Vackert och det gula värmer ända in i min frusna och kalla själ. 

Något som också värmer är reparationen av taket. Men den värmer av en helt annan anledning. Det här är alltså min utsikt från köksfönstret. Den var skapligt ful redan innnan. Det kunde jag ändå leva med. Nu ska detta vara min vardag i 4 månader. En portkod som är urkopplad, byggare som röker utanför mitt fönster (vilket vi boende inte ens får göra), män som kliver runt på byggställningen utanför mitt fönster redan vid 7-tiden, takpannor som ska kastas (!) ner och annat slammer. Jag kommer behöva ta in på vilohem efter semestern och allt detta utan att jag får ett kännbart resultat. 

Lägenheten är torr som fnöske. Jag känner det i mina ögon och mina växer ropar på vatten varannan dag. Tredje gången gillt för denna luftfuktare. Billiga och vackra men sinnessjukt känsliga för vattenmängd mm. Jag har en i sovrummet och i morron kommer nummer två, den ska få bo i vardagsrummet. 

Måndagar är storkoksdagar. Massor av köttgryta med ris och en hel del pasta med köttfärssås blev det. 

Tidig morgon i Linköpings city. Jag far med bussen strax efter 07. Somliga dagar hinner jag köpa en kaffe på 7/11. Det är skönt att åka buss. Och roligt. Jag har en härligt skön kollega som åker med samma buss så de 18 minutrarna det tar till jobbet går som i ett nafs. 

Sankt Larsgatan på morgonkvisten.

I dag nåddes vi av det faktum att ännu en gång har en "Mäns våld mot kvinnor" slagit till. Kan det verkligen vara så att det finns så många "sjuka män" eller är det så att männen formas att "bete sig sjukt". Kvinnor och flickor ska inte behöva lära sig att undvika riskfyllda platser, utan pojkar och män ska för i helvetet lära sig, veta in i märgen att man slår inte, man kränker inte, man skadar inte. Och det här gäller alla män. Inte för att alla söndrar men alla måste lära sig samma sak. Män (inte alla men...) måste lära sig att hantera nerderlag och misslyckanden utan att ha ihjäl en annan människa. De får börja göra som kvinnor (inte alla men...) bli utmattade, utbrända osv. 

Torsdagar är mina planeringsdagar. Jag har mycket att dokumentera och relektera kring och sedan analysera och dra slutsatser. Men alla mina lärarkollegor har lektion då så det slutar oftast med att jag kommer med utkast, "sitter och väntar" på att deras lektioner ska ta slut, så visar jag dem, de tycker till och så får jag revidera. Ganska så kostsamt vad det gäller tid. Det är då väldigt härligt och underbart att hinna hem i dagsljus, ta ut hundarna och bara lunka runt. 

Som jag längtar efter lövsprickningen. Det kommer bli så underbart vacker. I denna glasbyggnad huserar massor av växter som är till salu men även ett härligt café som jag rekommenderar varmt. Speciellt om vädret är som i dag och man kan sitta ute. 

Så har nu även den blåa strumpan kommit på. Jag trodde att det skulle stjäla massor av ljus men det kommer nog inte vara mitt största problem. 

Problem har man alltid, en del har stora, en del har små. Jag tror att storleken på samma problem kan variera från person till person. Det beror liksom på hur man tacklar dem och framförallt vad man tidigare har i ryggsäcken. 

Jag har själv den senaste månaden stött på flera hinder både vad det gäller den fysiska och psykiska hälsan men även sett att sådant som drabbar andra kan påverka mig själv djupt. Jag hade ett superbra snack i lördags med en gammal vän. Hon gav mig mantrat "en sak i taget, vi hanterar saker och ting när vi vet vad vi har att hantera". Bra vän, bra snack. Att hon dessutom kunde ge en massa exempel och egna uppplevelser som referens stärkte mig. 

När det stormar i mitt lilla vattenglas är det ändå fint att mötas av support. Lite som Hasse&Tages "spik i foten".

Nu så väntar tvättstugan och lite annat smått och gott. Jag önskar er som vanligt en fortsatt fin dag och tackar för alla fina meddelanden jag fått. Jag svarar er som alltid även om det kan ta några dagar.

Så "häng i och håll ut"