Så har skolan dragi ti gång på riktigt. Eleverna är på plats och undervisningen har startat. Eller jag får väl lov att säga att eleverna till största del är på plats. En handfull ägnar dagarna åt att bullra runt utanför klassrummen, försvinna och rent allmänt inte göra det de ska. Det känns direkt att det kommer bli slitigt men det har också goda förutsättningar att bli bra. Första veckorna med helt nya elever som dessutom till stor del är nya för varandra är alltid lite röriga. 

När jag kommer hem på kvällarna är jag rätt så utmattad och slut. Då är det himla skönt att bara lägga sig i sofan nån timma med myskorven brevid sig. 

Freja, så yttepytteliten men med världens största ego. Lite trygghet och självförtroendde vore inte dumt om hunden hade. Rädd och skällig för allt, riktigt jobbig faktiskt men kanske just därför som jag älskar henne så mycket. 

Vad har då hänt sedan sist, inte något stort eller spännande men dagarna har gått i ett rasande tempo. Resumé kommer här:

Att börja helgdagsmornarna med en kopp kaffe på trappen är en välbehövlig lyx. Tystnad, lugn, ro och massor för plats för tankar och reflektioner. 

Jag och sambon tog en tur till Oxelösund förra helgen. Jag har innte varit där för, ialla fall inte inne i det som kan kallas centrum. Det var som en tidsresa till när jag var liten. I Norrköping hade varje område ett sånt här centrum, byggt som en fyrkant med torg i mitten och nån staty eller fontän. Post, bank, mataffär, nån sybehörsbutik, kanske ett konditori osv. Att vara en hel stads centrum är lite pyttigt och säger en del om dess storlek. 

Oxelösund ligger ju vid vattnet och vi åkte till en underbar plats, SKärgårdsvåfflan.

Vackert belägen på ett berg vid havet. Tyvärr var det lite blåsigt så det blev kallt. Jag som är så temperaturkänslig satt med dubbla jackor och tyckte ändå inte det var behagligt. 

Fransk våffla med röra och räkor. SOm den finsmakare jag är drog jag slutsatsen att vill man ha en supergod våffla med räkor behöver man inte åka ända hit utan man kan istället bege sig till färgargården i Norrköping. Det var inget fel på våfflan men den var liksom "bara" god. 

Vi tog även svängen förbi Nyköping. Vädret inbjöd inte heller här till utomhusvistelse. Jag tror att jag ska komma tillbaka en solig högsommardag. Det verkar vara fullt av fina restauranger vid vattnet som man kan besöka. Kanske sitta på en uteservering och bara njuta. 

Kvällarna bjuder på skymning och mörker innan man går och lägger sig. Min dotter fullkomligt avskyr den här tiden, när det blir mörkare ute. Jag är tvärt om. Jag älskar de mjuka kvällarna och att tända ljus. De allra flesta dagarna är vädret fint, utan blåst eller nederbörd. 

Japp, när Mia får välja blir det skaldjur. Även om det blir det två gånger samma dag. 

En fika på Espresse House hanns också med förra helgen. 

Linköping är en fin stad men den gör sig, precis som de flesta städer, bäst när det är vackert väder och uppehåll. Jag hade helt fel skor på mig den här dagen. Platta med mjuk sula utan några eg räfflor. SNacka om att marken blev hal. Jag slipprade runt som Bambi på hal is. Jag var inte ensam om att hamna på glid. Såg flera som gick lika stelt som jag. 

Alltså, Kimmohunden! Världens snällaste. När jag ger hundarna mat lägger och han ätit upp sin portion lägger han sig ner och väntar på att Freja ska äta sig mätt för att sedan ta hennes rester. Han skulle lätt kunna putta bort henne men det gör han inte. Serverar jag maten i samma skål låter han henne äta först. Iofs så behöver han inte hennes portion, eller kattens eller nån extra mat alls. Han är gammal och han är tjock och behöver inte få i sig mer än vad jag portionerar ut till honom. 

Vad sjutton händer på Kunsgsgatan i Norrköping? Ser det alltid ut så här på eftermiddagarna? Livsfarligt!!! Man fick krypköra, cyklister korsade gatan fram och tillbaka utan att ens notera att det kom bilar. Även gångarna klev rätt ut i gatan. Inte en eller två på sträckan mellan Sankt Persgatan och Polishusrodellen utan närmare 20-talet. Jag blev upprörd på riktigt, inte så kul om man råkar köra på någon. 

Här är hela min klan av pälsklingar samlade. Fredag eftermiddag och jag pustar ut i soffan och samlar energi inför dagens långa hundpromenad. En ganska ovanlig syn att se Ozzy och Freja hänga så nära i hop. Freja är för energisk för Ozzys smak. 

Lördagsmorgon! Jag tassar upp vid 7, släpper ut hundarna och in katten. När Ozzy fått äta lite så talar han om att han vill ha uppmärksamhet. Själv avnjöt jag senaste avsnittet av Barnmorskorna i East End. Jag har ju berättat tidigare att jag älskar serier med förankring i 40-60-talet. Svt Play har nån norsk serie som handlar om den tiden  och livet i Stavanger. Den ska jag ta mig an, Lyckolandet tror jag den heter. 

Nu är resten av huset vaket och det är dags att ta tag i Storstädningen. Som jag längtat, på riktigt. Jag är så trött på att göra det själv så nu är det tidsbestämt för att alla ska vara engagerade. Städning innebär ju mer än att bara damsuga och torka av Bänkarna i köket och borden.