Efter en skön stund i bubbelkoppen sitter jag nu uppkrupen i soffhörnet. Mina älskade hundar ligger nära, nära. I köket håller mannen på och fixar nyårsmiddagen. Utanför fönstret vräker snön ner, smällare hörs på avstånd. Framför mig glimmar granen.

Jag kan inte tänka mig ett skönare eller bättre sätt att avsluta 2017. Året som varit fyllt av så mycket skratt och glädje men också en enorm sorg.

2018 kommer bli ett fantastiskt år, eller hur?!?