Ibland går det livat till här hemma. Två hundar, stor o liten. Liten är en yttersk ettrig historia. Emellanåt behöver hon en rejäl tillsägning och nedtagning. Hon lär sig fort. När matte får sträng röst och lägger ner henne på sidan så behövs ingen muskelkraft alls längre. Efter bara nån minut börjar hon klippa med ögonen. Det är helt enkelt ganska okej.



Mindre okej är våra hundmöten. Det är så att jag får skämmas. Hon drar, skäller, ylar och gnäller. Tyvärr påverkar grejas Frejas beteende Kimmo o han vill också dra. Mindre bra då han väger 10 ggr så mycket. I eftermiddags fick jag lägga stor kraft på att hålla honom. När jag tog ett steg bakåt var där en stor grop i gräsmattan vilket ledde till först en vrickad högerfot och sen även den vänstra. Typisk skada fören sån som jag, med hypernobilitet. Det gör rejält ont nu men lär nog vara mycket bättre i morgon.

Jag vet att jag ligger långt efter vad det gäller matlagning. Jag gillar det vanliga och rejäla. Men så har nu kokosmjölken kommit in i mitt liv. Lagade i kväll en jättegod kycklinggryta med wokgrönsaker och kokosmjölk. Succé, fast Elis ville inte prova. Han fick en ugnsstekt kycklingfilé istället.

Känner mig lite trött i kväll. Ska bara hänga lite tvätt, rasta vovvarna och sen ta mig en kopp té innan det blir läggdags. Det är en sån där dag då jag längtat länge på att få sova.