Jag känner en sån otroligt stor tacksamhet, kanske lite extra nu i kväll. Jag har de jag älskar allra  mest runtomkring mig. Känner mig trygg och har tilltro till framtiden. Med mitt bagage så är det inte ofta livet känns så lätt. Jag känner min oerhörda smärta i ryggen och mitt infekterade knä brinner ändå spirar lust och engagemang i mig.

Helgen har laddat mig med massor av energi. Först ett firande där Jonas hade dukat en vacker bricka med kaffe, kaka, bubbeldricka, jordgubbar och blommor plockade från vår egen tomt. Min älskade Karro dök upp med present både från henne och från vårt jobb. Jag blev så glad, kände mig så speciell.

När våra småkillar blivit återlämnade till sin mamma tog vår resa mot Dalarna fart. Jag ville visa Jonas en liten del av mitt förflutna som var lycklig och viktig för mig. Falun var resans mål men resan var målet, inte målet i sig. 5 timmar i bilen och många pauser för att jag skulle klara det men fram kom vi. God mat, vacker promenad och löjligt härligt turistande stod på programet.

Utan att vara för detaljerad kan jag säga att min 40-årsdag blev den finaste av födelsedagar. Glada, vackra, ljusa, underbara, sköna och härliga minnen skapades i helgen. Jag stoppar dem i min ryggsäck och inser att glada minnen är lätta att bära.

När helgen sen tog slut, alldeles för tidigt hämtade vi upp mina barn och vovven som mina barns pappa så snällt tagit hand om. Jag blir nästan fnissig när jag tänker på hur jag på nåt lustigt sätt lyckats få denna pälsallergiska man att husera vår hund under ett par dygn. Dessutom berättade mina kids att "Pappa och Kimmo bondade", han tom pussade på hunden. Jösses i havet och allt det där... Men, jag tror jag ska vara försiktig med att låna ut min gula, fyrfota vän. Han var inte helt i form i går kväll. Rastlös vandrade Kimmo runt, inte ville han ligga hos mig heller.... Antingen ville han straffa mig för jag lämnat bort honom eller så var det så enkelt att han saknade sin nya husse.

I dag var det dags för skola för barnen. Jag har haft möte med arbetsgivare, personalkontor och skyddsombud. Inget trevligt göra men jag tror att det kommer leda till något bra. Jag är bra jobbsugen nu.

I bästa "våga-vägra-måndag-stil" åt vi sent i dag. Grillad fläskfilé, rotfruktsgratäng och kryddsmör tillsammans med en kall öl har satt ribban. Jag vill hålla kvar i romantiken, omtänksamheten och glädje. Å kan det bli annat än glädje med mina två busiga ungar. Som vi skämtat och skrattat under middagen. Jag älskar mina barn och det är så härligt att skämta, skoja och busa med dem.

Nu är klockan mycket och det är dags för kvällsläsning. Jag läser och Jonas masserar mina fötter. Underbar stund som betyder så mycket för mig.

Jag är tacksam för min stund här på jorden. Nu är det dags att ännu mer fylla dagarna med liv och inte tvårtom. Jag ska vara rädd om min tid, för jag vet inte hur mycket tid jag har.

Klockan är halv tolv, och allt är lugnt...

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Så kom då det efterlängtade påsklovet. Skönt för jag var ganska så trött och det hade varit svårt att gå upp på morgonen. Lite typsikt så hade jag glömt stänga av larmet på mobilen så jag väcktes abrupt i morse. Då var jag lite veckovill tills jag sa...

  Sedan sist så har ljuset verkligen återkommit. Redan strax innan sex så känns det som mitt på dagen. Jag gillar det lika mycket som när mörkret återkommer på hösten. Jag är nog född på rätt plats då jag  älskar dessa växlingar i både ljus, väder...

    Under ett par dagar har jag haft som vårkänslor inom mig. Ljuset kommer tidigare och lämnar senare om dagarna. Småfåglarna kvittrar i parken under våra morgonpromenader. Det har känts ljuvligt. Ändå vet jag ju att vintern inte är över på lå...

       Jösses vilken trött vecka jag har haft så här långt. Den startade med världens huvudvärk i måndags, den satt i lite grann även under tisdagen. Onsdagen var helt ok. Men i dag, vid tio-tiden slog störa tröttheten till. Jag hade lätt kunnat...

Jag brukar ju alltid göra ett bokslut här i bloggen men valde bort det för år 2023. I stora drag var det ganska pissigt år. Disbråck, två hundar som lämnade mig, brutna händer, slemsäcksinflammation i höften och en massa annat elände. Inget kul att l...