Oj vilket gråväder jag vaknar upp till i dag. Hela huset kändes kallt och lite höstigt. Morgonkaffet smakar om möjligt ännu bättre när man får kura upp sig i soffan med morgonrocken hård virad kring sig. Givetvis tänder jag ett par ljus också och nyhetsmorgon  står som vanligt på och surrar i bakgrunden.

Till och med Ozzy känner av rusket och är ännu kvar här inne. Han har varit ute hela nätten och kom in vid sextiden när sambon åkte till jobbet. Nu ligger han, katten alltså inte sambon, likt en kringla under matsalsbordet på den mjuka mattan och bara myser. 

I går övningskörde Elis till Finspång och vi tillbringade nån timma på Medley. Han tränade medan jag "bara" bastade.  För mig är det inte bara, för mig är det himmelriket. Jag har min ritual, som en reningsprocess. Schampo, inpackning, saltscrubb och cremer är med. När kroppen blivit riktigt varm passar jag på att stretcha nacken, axlar och armar. I är min hud mjuk och len. Den har nog inte varit så peelad sedan jag var på turkiskt hamham för 11 år sedan. Saltscrub is the shit. 

Jag har provat lite olika saltscrub. Den dyraste var från Rituals, kostade runt 150 kr. Den billigaste är den jag använder nu. 30 kr på Dollarstore. Så prisvärd, inte lika rinnig och oljig som den från Rituals men tillräckligt. Jag tyckte nog att den dyrare hade för lite scrubeffekt.

Jag rekommenderar den här, otroligt prisvärd och doftat väldigt bra. 

Jag använder den nån gång i veckan när jag duschar men absolut bäst effekt får du om du smörjer in hela kroppen när du suttit en stund i bastun. Glimrande och underbart. Väldigt viktigt att man smörjer in sig med någon skön lotion efteråt då huden, trots oljan i scruben, törstar efter fukt. 

På eftermiddagen i går for jag och sonen i till Norrköping för en träff med bror och hans fästmö. Det här åkandet är väldigt bra med tanke på att Elis får övningsköra ofta och mycket. Vi har inte tagit oss igenom så många moment än men i går provade vi även vänstersväng. Det gick finfint. 

Jag lämnade hundarna hemma i går, tänkte att det kanske skulle bli röjigt och stökigt med tre hundar i lägenheten. Vilket misstag! Det gör nästan ont i magen när jag tänker på hur besviken Vicki blev. Hon sprang och mötte bilen och for runt den för hon väntade på att jag skulle släppa ut Freja och Kimmo. O så var de inte ens med. Stackars liten!

Brorsan är en duktig kock. Bra på att sätta samman smaker och kryddar så att det blir lagom hetta. Vi gick som en gryta med lövbiff, nudlar och massor av härliga grönsaker. Lite asieninspirerat, något man kunde fått på en kinarestaurang. 

Till efterrätt blev det en giganstisk portion med en blandning av digistivekex, grädde, jordgubbar och kondenserad mjölk med limesmak. Gud så gott! Jag är fortfarande mätt.

Den här efterrätten tänker jag också göra någon gång. Helt i min smak. Glasen var verkligen stora och hälften hade räkt väl men jag är ganska nöjd med att den var så stor som den var. 

I dag blir det en ganska lugn dag. Jag ska fika med en pluggkompis från Falutiden, vi passar ju på när vi har lov. Ser fram emot det. Vi har bestämt att ses på Färjargården men om det här lite kyliga vädret håller i sig kanske vi får tänka om. Ett utomhuscafé känns lite osäkert även om det finns latser under tak. Det är himla omysigt att sitta och frysa. 

Givetvis ska det övningsköras också och kanske hinner jag med en tur till gymmet. Den som lever får se, som mamma brukade säga. 

Allt gott till er, denna lite muliga onsdag!

Nu känns det att det är nedräkning till jobbstart. Eftersom jag är lärare så är min nedräkningsperiod längre än vad en del "vanliga" människors totala semester. Orättvist kan tyckas men den långa ledigheten behövs verkligen för att klara trycket under terminerna. Att beskriva den verkligheten lämnar jag till ett annat blogginlägg. 

Min ledighet har även i år varit en hemester. Jag har nog inte varit längre bort än till Söderköping och Kvarsebo. Ingen fara alls, jag befinner mig ju i nytt boende och behöver lägga kraft på att göra det till mitt hem. Även det är viktigt för att jag ska kunna hitta återhämtning här när jobblivet drar i gång. 

Jag har varit ganska så bra på att fånga upp de vänner som jag inte hinner med att träffa under jobbåret. Fikat, lunchat och umgåtts. Mina vänner ger mig livskraft. De som jobbar i samma bransch som jag utbyter jag erfarenheter med som rör just jobbet, mina andra vänner fyller mig annat som är så livsviktigt. Att få samtala, diskutera, lyssna på och skratta med är så otroligt välbehövligt. Det får mig att känna mening och livlust. 

Det här med mammografi är ju ett kapitel för sig när det gäller mig. Långt innan jag kallades för första gången hade jag utsatts för historier om hur fruktansvärt ont det gör. Att tuttarna plattas mer eller mindre sönder och samman och att det gör ont i dagar efteråt. Kvinnor! Så himla onödigt, precis som alla förlossningsberättelser man får höra. Hur många gånger har du hört om en förlossning som gick bra, var uthärdlig och bättre än man väntat sig? Dessa smärthistorier om mammografi har gjort att jag varje år, under fem år, bara struntat i att gå. Inte ett lätt beslut men så länge jag känt mig ok har det varit enklare än att ta sig till undersökningen. 

I år tog jag tag i det. Efter påtryckning från en vän så gick jag verkligen i väg. Och vet ni vad? Det gjorde inget ont alls, inte under själva undersökningen och givetvis inte efteråt. Jag var klar på tre minuter och det var ingen väntetid alls. 

I går kom resultatet i min digitala brevlåda. Jätteskönt! Min tanke gick till alla de som inte får samma positiva resultat utan blir kallade till Linköping på en extra undersökning. Vilken oro och ångest de måste uppleva från den dag de får brevet fram till själva undersökningsdagen. Många, många är det också som verkligen har bröstcancer och måste genomgå en lång, lång behandling. Jag vet att många klarar sig men alla drabbade, även om de tar sig igenom och blir friska, kommer alltid leva med en erfarenhet som påverkar dem och gör dem till "överlevare". Vad jag har förstått är det en smärta i sig, att ha den erfarenheten med sig i livet. Jag känner tacksamhet över att inget upptäcktes den här gången och jag har nu lovat mig själv att gå varje gång jag kallas på mammografi. 

Jag har nu min "egentid" i soffan, framför tv:n. Kaffe och Nyhetsmorgon tillsammans med lite surfande är en bra start på dagen. I dag lagades det morotsbollar som middagstips. Det skulle jag vilja rova att göra men behöver nog en mixer. Jag tror inte att det fungerar med en mixerstav. Brukar ni laga den mat som tillagas i diverse matprogram? Det händer inte ofta att jag gör det, det kan bli någon kaka eller efterätt ibland. Tyvärr hör jag till dem som mest lagar det jag redan kan. Kanske borde det bli min nya grej att en gång varje helg laga något nytt elelr åtminstone en gång i månaden. Det skulle ju innebära 12 nya maträtter om året och det i sig är inte dåligt alls. 

I dag ska jag och Elis övningsköra till Finspång för att besöka Medley. Han ska träna och jag ska göra något av det bästa jag vet, basta. Det är så underbart att sitta i värmen och bara vara, låta en inpackning gosa in sig i håret under tiden. Bra att förena nytta med nöje genom att Elis får köra både dit och hem.

I eftermiddag ska sonen och jag hem till storebror och hans fästmö på middag. Det ser jag fram emot. De är verkligen världens finaste människor som jag älskar oerhört mycket. Att umgås med dem, speciellt när de håller på och lagar mat, är som att se en fars. Inte på ett dåligt sätt, absolut inte. Men de vimsar runt, krockar, bär runt saker för varandra och stökar i största allmänhet på ett så mysigt och kärleksfullt sätt. Allt fyllt av skratt och fniss. Maten blir dessutom alltid underbart god. 

Det känns som om det här kan bli ännu en fin dag på min hemester. Önskar er detsamma oavsett vad vad ni gör och var ni är. 

Nu tar vi klivet in i vecka 29 och jag är halvvägs in i smestern. Skönt att vara ledig men jag drabbas inte av jobbångest. 

I går hade vi en riktigt varm och sommarsolig dag. Jag höll mig hemmavid och lyssnade på bok i solstolen och bara hade det gött. 

Mats däremot gav sig ut med båten. Det gick sisådär, något gick sönder (jag är ju inte alls kunnig inom motorämnet) och motorn driver varken framåt eller bakåt. Själva båten drev väl helt okontrollerat tänker jag. Han fick iallafall bogserhjälp hem av en snäll medtrafikant eller vad det nu heter på sjön. Så nu vet vi vad han ska pyssla med den kommande tiden, laga båtmotor. Alltid är det något som ska lagas. Nyss var det min bil, avgasrör och nån skarv till katalysatorn. Den reparationen blev väldigt mycket enklare och billigare än vad vi först hade trott och ingen blev gladare än jag. 

Sommarväder är ofta likställt med grillning. I går grillades det hamburgare hemma hos oss. 

Jag äter väldigt sällan mjukt bröd. Speciellt till hamburgare tycker jag att brödet "slukar" den goda köttsmaken. På min tallrik hamnar istället massor av sallad och Biggan Grill-och Kebabsås. Det smakade himmelsk gott. Mats är verkligen en duktig matlagare och jag är en hejjare på tillbehören. 

Avslutar det här inlägget med en liten filmsnutt på en jättetrött Kimmo som förmodligen drömmer. Jag hoppas det är sköna drömmar han har efter långpromenad och simtur. 

Trevlig måndag på er!

  I går morse skrev jag ett långt blogginlägg som jag tydligen glömde publicera och sen så försvann det. Suck! Lusten tappades lite när jag upptäckte det. Bilderna finns kvar men inspirationen till texten försvann så i dag får det bli en tvådagars bildkavalkad. 

En självis från gårdagens hundpromenad bakom mig syns Motalaström. Hundarna tog sig såklart en simtur. Kimmo är så rolig, när det är varmt ute så visar han väldigt tydligt att det är hit han vill gå. 

På Kimstad station finns den här fina blomsterurnan. O vet ni vad? Jag blev en tjuv. Jag snodde med mig några skott av palettbladen hem. Jag tror iaf att det är palettblad. Konstigt för dagen innan hade jag köpt mina allra första egna palettblad och läst på om dem. De är ganksa dyra att köpa in men i gengäld är de väldigt lätta att ta sticklingar av. De finns i en mängd olika färger. 

Nu har jag en liten vas med fyra små sticklilngar och hoppas på att det ska komma rötter inom en snar framtid. 

Här är min egenköpta palettblad. Underbara färger. 

Skärpan är inget vidare och jag glömde att fota innan jag hade rensat bort de blommor som såg värst ut. Det här är från kyrkogården vid mammas grav men det ser lika illa ut hemma på jordgubbsplantor, basilikan och prydnadsblommor. Nån insekt eller larv kökar hål i bladen. På det stora hela verkar vi ha galet mycket med ohyra i år, löss, spinn, sniglar och annan skit förstör mina växter, inte kul alls. 

Turligt nog satte jag mig på trappen i fredagskväll och väntade in Ozzykatten. Han kommer vanligtvis inom ett par minuter. Jag höll honom inne natten mellan fredagen och lördagen vilket var jättebra då vi drabbades av årets absolut värsta åsk- och regnoväder. Jag blev nästan lite rädd, iallafall var det en känsla av olustighet som kom över mig när det small och blixtrade i ett. 

Här är gymmet jag hänger på lite då och då. Oansenligt på utsidan men otroligt bra på insidan. Jag är mer än nöjd och det ligger bara en kilometer hemifrån och typ 200 meter från jobbet. Perfekt. 

Stationsvägen eller Stationsrakan som den också kallas. Raka spåret från "centrum" där gymmet finns och hem till mig. Lite tråkigt att själva centrumet är så tomt och känns övergivet. Här finns o princip bara gymmet, frisör, bibliotek, blomsterhandel, apotek och Coop. Jag minns, från när mormor och morfar bodde i Skärblacka, att centrummet var mer levande. Det fanns på den tiden både post, bank och tydligen har försäkringskassan haft kontor här. 

När jag var liten fanns det ett levande centrum i samtliga små "förorter" som Vilbergen, Ektorp, Navestad, Eneby, Åby och ännu flera. Nu är det endast de starkaste som överlever som företagare i dessa små centrum banker har centraliserats och nästan dött ut pga internet, samma väg är väl apoteken på väg att gå. 

Förr fanns det också fler butiker som var specialiserade på tex ost, fisk, chark, garner, fiske osv. Nu har vanliga Ica-butiker och andra kedjor sina egna chark- och fisk avdelningar. Stöter man på en butik specialiserad på något är det lite av lyx och priserna därefter. Alltså butiker för de som har det lite bättre ställt. De som har skralt i plånboken får köpa chips, läsk och godis på Lidl. Där är skräpmaten billigast, inte konstigt att folkhälsan sviktar och att vi får ett alltmer tydligt klasssamhälle. Något jag skulle kunna skriva mer om men det inlägget sparar jag till en annan gång. 

Loppisfynd! Ljuslyktor i min favortfärg. 20 kronor, superbra!

Mitt bästaste fynd. En liten handväska för bara 15 kronor. Billigare än ett paket tuggummi men räcker väldigt mycket längre. Hade jag hittat den i en seconhandbutik hade jag nog fått betala mycket mer. Erikshjälpen är en väldigt bra loppis här i Skärblacka. Dessutom så är det inte bara ett billigt fynd, jag bidrar även till ett hållbart samhälle samt att överskottet går till behövande. Win-win helt enkelt. 

På förmiddagen under fredagen var det soligt och vackert ute. Jag hann med en timma i solstolen innan det mulnade på. Därefter blev det en tur tillreturpunkten och Willys tillsammans med min sambo som slutade tidigt. 

I går hämtade vi Tyra och Peter på Kimstad station (där jag stal tidigare nämnda sticklingar men till mitt försvar vill jag nämna att jag bröt av dem på ett sådant sätt att det inte syns samt att när man tar toppskott så breder moderplantan ut sig mer och blir tätare, jag gjorde alltså arrangemanget en tjänst). Vi hade bokat in en dag med fika först och sedan grillmat på kvällen. 

Jag hade bakat Lolas kolakaka som jag sedan garnerade med noguatcreme, jordgubbar, florsocker och myntablad. Det är inte ofta jag äterfika bröd men tillsammans med en klick grädde var det här underbart gott och jordgubbarna var naturligt väldigt söta i sig. 

Fick inte en bild på ungdomarna under gårdagen, glömde bort det. Kanske är det ett bra tecken, man är närvarande på riktigt så det blir liksom inte tid att fota. Vi hade iallafall en mysig dag, de var lite "dageneftertrötta" och stannade inte så länge. Redan vid halv åtta skjutsade vi hem dem. 

I dag är det söndag, solen skiner och dagen är ännu ett oskrivet blad. Jag hoppas att ni kan njuta av sommarvädret för vi vet ja aldrig när det slår om. 

.... mamma är en fantastisk grej. Man kan summera det med att man ständigt bär en oro inom sig, alltid har beredskap, alltid är behövd, aldrig gör riktigt rätt, är pinsam, ständigt står i grytorna, är schaufför men allra mest känner och får gränslöst med kärlek. 

Jag är ingen bebismamma. Tyvärr hade jag väldigt svårt att "njuta" av mina bebisar. När min dotter kom drabbades jag av förlossningsdepression, och när nummer två dök upp fanns det redan ett litet monster (hon blev lite av ett sådant) som agerade kravmaskin. Ju äldre mina barn blivit desto mer har jag njutit av dem. Alla samtal, tokigheter och klokheter vi upplever tillsammans förgyller verkligen mitt liv. Båda är snart vuxna och jag kan nöjt konstatera att de båda har blivit bättre människor än jag någonsin vågat hoppas på. 

... matte är även det lite som en bergochdalbana. Vill man ständigt vara kopplad till hemmet med en radie på ca 2 timmar så ska man skaffa hund. Det kopplet uppvägs av allt annat som hundlivet ger. Promenader, närhet, frisk luft, gränslös och vilkorslös kärlek men framförallt en bättre hälsa både fysiskt och psykiskt. 

När man tar med sig hundarna ut i skogen och långsamgår då blir allt så väldigt mycket mer vackert. Om man dessutom sätter sig ner i mossan och liksom ser allt  ur ett annat perspektiv då kommer naturen närmare. Den liksom tränger sig in i själen och färgar sinnet avslappnat och rofyllt grönt. 

Naturen är fylld av mönster och perfektion. Ta en titt på en kotte, om du inte gjort det tidigare, så regelbundet och mjukt mönster. Mönster behövs för att skapa ordning i vår omgivning. Det finns ju en anledning till att man väljer en viss storlek på fönster i förhållande till fasadens yta. Nu, i modern tid, har man börjat frångå regelbundenheten i det man bygger för att "skapa ett fritt och kreativt tänkande". Det kanske är bra för många men inte för de med olika NPF-diagnoser eller andra som behöver stilla sina hjärnor. 

Även i naturen finns det oregelbundenhet, såklart. Kolla bara på bilden här nedanför. 

Tallarnas trädkronor. Men sett på håll skulle bilden lika gärna kunna företälla ett virusprov sett genom ett mikroskåp. Hur många gånger har du lagt dig på rygg och tittat upp mot trädkronorna i skogen? Inte så många va? Prova det nästa gång du är i skogen, väldigt läkande och lugnande. Kan vara bra som motvikt till allt stirrande på marken efter kantareller. 

Bara det att göra saker och placera sig själv i andra lägen än vad man vanligtvis befinner sig i är intressant och ger nya perspektiv. Själv tänker jag öva mig lite på det under den kommande tiden. Men, när jag ger mig ut i skogen nästa gång ska jag komma i håg att ta på myggmedel. Jösses vad myggen har kommit nu efter värmen och regnet. Får inte glömma att smörja in de små hundmagarna också, de blir så lätt uppätna av mygg då pälsen är så mycket tunnare där. 

Önskar er alla en finfin onsdag. Min kommer bestå av fika med en kompis, lite krukfixning och kanske även lite omplanteringar. 

Nu har helgen farit förbi. Jag tyckte nog att den räckte ganska länge. Det hanns med mycket, både roligheter och kanske sånt som inte var måsten men välbehövligheter. 

Jag har ju snart bara vuxna barn, nummer 2 blir 18 om fyra månader. Givetvis behöver de fortfarande en hel del hjälp och stöttning och sonen bor ju fortfarande hemma och behöver därmed mat- och tvätthjälp. Han är ganska självgående men jag gillar ju både att laga mat och att sköta tvätten. Att gå med hundar, tömma diskmaskinen, gå ut med sopor och dammsuga och städa gemensamma utrymmen är sånt han gör utan att jag ber honom. Precis som det ska vara. 

Vi har börjat övningsköra i hop. Det går bra. I går var även min sambo med och jag hamnade såklart i baksätet. Då slog det mig. Det är som att cirkeln sluts. Precis innan han kastas ut i vuxenlivet så hamnar jag i baksätet igen, precis som jag gjorde när han var helt ny här i världen. Då satt han i barnstol i passagerarsätet men nu är han i förarsätet. Och givetvis med hans vanliga tur skuttade ett rådjur ut över vägen. Jösses, jag tycker det är lättare att sitta brevid honom än att vara där bak. 

I går hade jag vila från träning. Just därför tänkte jag att det var en superbra tid att röja i ordning i tvättstugan. Där samlas det lätt på hög, vanligtvis med ren tvätt som ska strykas. Det fungerar lite som förråd också. När man inte har någon annan plats ställer man eller lägger det på den långa fina bänken. Nu är det städat och fint där. Jag är väl medveten om att det kommer behövas röjningar framöver också, förmodligen under höstlovet. Det är så det funkar, lite som mina garderober. Strukturen faller efter ett par veckor. 

Röjningsarbetet fortsatte och jag letade rätt på mina spetsgardiner. De fick fungera som lätt draperie in till vår lilla garderobsdel i sovrummet. Det hade inte blivit bra med ett tjockt, tunt och tätt draperie. Man ser inte rätt igenom spetsen men och den släpper igenom ljus. Blev ganska bra och gulligt tycker jag och det är ju det viktigaste. Sambon har inte så mycket åsikter men skulle nog invända om det blev för  blommigt, rosa eller så. 

Efter middagen i går kväll for jag in till Norrköping för att hämta Tyra. Hon har jobbat hela helgen och i går hade hon ett tolvtimmarspass. Vilken kämpe! Började 7:30 i går och åkte hemifrån vid 06:00. Hon blir så tacksam över skjuts, att slippa ta buss sen tåg och därefter buss igen. Vi åkte från stan hem till mig där vi bytte bil och även slet med oss Mats. Syftet var att Tyras cykel skulle få flytta hem till henne igen så den satt fast på cykelstället bakpå BMW:n. Tösen fick också med sig en av mina jeanskjolar som jag inte trivdes så bra i. Det är kul att kunna dela kläder med sin 20-åriga dotter. Blir lite billigare också. 

På hemvägen från Linköping såg vi den här dubbla regnbågen. SÅ vacker! Först gick den ner i IKANO-huset men när vi kom ut på motorvägen syntes hela, från början till slut över östgötaslätten. 

Dagen i dag ska också ägnas åt lite övningskörning. Vi ska in till Norrköping och hämta ett paket som Elis beställt och jag ska köpa hobbyfärg på Biltema. Jag ska spraya om lite krukor här hemma. Allt det där får vänta några timmar då jag tror det dröjer innan sonen vaknar till liv. 

Det är alltså gott om tid att njuta av mitt morgonkaffe, som alltid med rejält med mjölk och en tesked socker i. Dagens absolut godaste kopp och den allra finaste starten på dagen. Till det tar jag en stund framför Nyhetsmorgon. Jag tycker att det är ett ganska trevligt program med bra innehåll. Just i dag är det väl lite torka då man fokuserar på seniorer som är på sommarkollo och kör vattengympa. 

Jag har ju ett antal vänner som är pensionärer. De är helt galet aktiva, så pass att de också tar semester på sommaren. Imponerande att de har mer utflykter, resor och liknande för sig än vad jag har. Ibland verkar det faktiskt riktigt stressigt att vara just pensionär. Eller så är det så att även de sparar alla roligheter till sommaren och vi som fortfarande arbetar känner att vi bara vill vara hemma och ta det lugt. Att resa bort längre tider kräver ju i sig en hel del arbeta. 

Nu så är det tid att gå en sväng med hundarna, önskar er därmed en fin måndag. 

  Lördagen blev en lång dag, på flera sätt. Jag hann göra väldigt mycket och var vaken ovanligt länge för att vara mig. I gengäld sov jag länge i dag, gick inte upp förrän efter nio. Så här sitter jag nu i morgonrocken, har kaffemuggen brevid mig, ser på nyhetsmorgon och allt detta ca 2-3 timmar senare än jag brukar. 

Förmiddagen startade med att jag övningskörde med sonen. Det gick finfint. Vi är precis i början så krypkörning, bromsa, ligga rätt i högerfilen och kunna växla upp och ner till och från treans växel är det vi pysslar med. Han klarade av både ett oväntat möte på ett krön i en kurva samt råddjur som sprang ut över vägen. 

Därefter drog jag och sambon över till IKEA. Jag skulle ha tag i en hylla som ska fungera som fönsterhylla. Ett alternativ för att minska insynen i vårt kök. TYvärr hade inte IKEA så långa hyllor men då åkte vi vidare till Bauhaus. De har typ allt man behöver eller nånsin kommer kunna behöva till sitt hem. 

Det blev superbra. Jag ska prova att flytta runt lite på krukorna och givetvis även plantera något i den tommat krukan. Det gäller att välja växter som inte Ozzy går på och vill käka upp, han skulle lätt kunna riva ner alltihop om han börjar tugga och dra. Hans matplats är dessutom på bänken framför fönstret. Jag vet att det är både konstigt och lite äckligt att katten ska äta på en köksbänk men han kan inte ha maten på golvet för då äter hundarna upp den. 

Vid fyratiden drog jag och sonen till gymmet. I dag stod överkroppen med fokus på axlar och biceps på programmet för min del. Det gick bra, vi var nästan ensamma på gymmet, bara en av mina gamla elever som var där. I dag har jag faktiskt en skön men grym träningsvärk. Jag kan njuta av det, då vet jag att det gjort nytta. I dag däremot har jag vila. Ingen träning alls för mig. 

Jag gillar gymmet i Skärblacka allt mer för varje gång jag är där. Inget flashigt alls, bara funktionellt och välutrustat. Att de sedan har yogapss är som en stor bonus. 

När gymmandet var klart blev det hög tid att rasta vovvar. Uppehållsvädret skapade sug efter en skogspromenad. Ibland, framförallt när vi väljer skogen, följer Husse med. Han föreslog att vi skulle ta varvet förbi våra svampställen. Och gissa lyckan jag kände när vi hittade detta. 

Sammanlagt hittade vi nån liter med kantareller. Så gott och tänk att det äär gratis, bara men är beredd att ge sig ut i skogen och bli lite myggbiten. 

Hundarna bara älskar de här koppelfria promenaderna. Kimmo tar det lugnt. Han travar på sin höjd, hans kropp säger ifrån och han blir väldigt anfådd. När vi plockade svampen så la han sig och vilade brevid oss. Freja har ju som ett 7 kilos paket med energi och emellanåt, när vi ser rådjur, behöver vi koppla henne. 

Som så många andra passar vi på att grilla åtminstone en gång på helgen. I går blev det fläskfilé. Till den hade jag sallad och stuvade kantareller. Underbart gott. 

O så lite Biggans vitlöks och kebabsås. Det finns inte många maträtter som inte lyfter sig med hjälp av Biggans. Kan tom tänka mig att ha det på pannkakor. Tänk er pannkaka med krispig isbergssallad och tomat och sedan ringla lite Biggans över. 

Nu är det dags att ta tag i söndagen övningsköring står så klart på programmet men säkert en hel del annat också. 

Hur skönt är det inte, när man får sova aningens längre och mer än vanligt. Det är ju ljuvligt och underbart. Jag somnade redan vid nio framför någon serie i går kväll och sov till 8:30 nu på morgonen. Det känns bra i hela kroppen. 

Vilket väder vi fick här i går. Regn i massor och åska. Det blev väldigt mörkt inomhus och då kan man alltid passa på att tända ljus. Pälsklingarna älskar att ligga i uterummet när det regnar. Både Kimmo och Ozzy somnar så gott. Freja gillar inte åskan så hon slappnar av lite dåligt så länge mullret kvartstår. 

Det händer inte ofta, kanske nån gång varannan månad, att vi tar latmasken och köper hem skräpmat. Just med tanke att det är så sällan såblir jag ganska petig med att jag vill att det blir rätt. I går beställde vi pizza från Anitas. Jag tog en kantarellpizza. Det var så konstigt. Jag brukar ha jättesvårt att få i mig en hel, den här gången bara slank den ner, inga svårigheter alls och jag blev inte ens proppmätt. 

Lök, fläskfilé, bea och kantareller! Sååå glimrande gott. 

I dag ska jag hämta hem sonen, vi ska passa på och veckohandla när vi ändå är inne i stan. Nu på morgonen har jag pysslat i hop både matlista och inköpslista. Jag är väldigt sällan "sugen på något speciellt" dessutom är jag verkligen van vid att inte ha råd att småhandla så då har jag alltid tyckt om att ha matlistor. Givetvis går det att kasta om eller ändra, inget är hugget i sten men det är så avslappnande att veta att maten är planerad och inhandlad för en vecka. Kanske måste jag handla mer bröd och mjölk under veckan men annars är det lugnt. 

Alla sätt som kan förenkla livet är bra. Har man issues så är det bra att bygga vägar runt dem. Jag skulle lätt kunna låta bli att laga mat när jag inte är sugen på nåt och käka knäcke istället. Sånt funkar inte när man har en hungrig 17-åring här hemma.  

I dag är det sol från en himmel med molntussar och temperaturen har än så länge bara orkat sig upp till 13 grader. Ett helt ok väder för mig. Då kan man göra annat än att ligga vid poolen och sola utan att få dåligt samvete åt något håll. Extra skönt är temperaturen för Kimmo som faktiskt lider så fort det närmar sig 20 grader. Då  blir han en trött gammal gubbe men dagar som denna kan även han bjuda in till lek och bus.