I dag påminde facebook mig om att det är ett år sedan jag sa upp mig. Efter 20 år på samma skola sa jag slutligen upp mig. Då det förflutet så pass lång tid har jag börjat få perspektiv på det hela. Jag slutatde verkligen inte med flaggan i topp. Det kändes svårt att göra det när hela situationen var som att klamra sig fast vid ett sjunkande skepp. Jag borde givit upp för länge sedan. 

Vi var många som slutade samtidigt, många som liksom jag sökt nytt arbete under sommaren. Kanske var just vi den tunga barlast som höll skeppet nere?  När jag kom till min nya arbetsplats hamnade jag som i chock. Man kunde alltså vara lärare på en skola och ägna sig åt att undervisa till största del, man kunde få arbetsro både på lektioner och i sitt arbetsrum, jag kunde röra mig i korridorer utan att stoppa både fysiska och verbala konflikter. Jag hamnade i en frisk arbetsmiljö. Jag har haft en fantastisk tid på mitt nya jobb. 

Nu när jag inte längre är nyast där och sist in så känns det ännu bättre. Jag ser verkligen fram emot hösten då jag får ta emot min nya mentorsklass och ska dela den med en av de mest fantastiska, kompetenta, roliga och omtänksammma människa jag mött. Det finns, som alltid, en massa saker som jag fortfarande behöver lära mig och det känns toppen. Varje dag är en möjlighet att utvecklas. 

När jag nu kommit in i min semesterlunk lägger jag en del tid på att pyssla och dona här hemma. Senaste projektet är att förvandla alla svarta och omaka krukor till nån form av enhetlighet. Med sprayfärg från biltema är det inga problem alls. Älskar att det finns en spray som förvandlar dem från sorgligt svart till betongliknande. Bäst blev det när jag i botten la silvergår och sedan la ett tunt lager med granit över. 

Först täcka det svarta med silvergrått. 

Är man mindre vänligt inställd mot den här krukan kan man tycka att de ser ut som 70-talets stänktapeter eller en gammal trappuppgång i ett hyreskomplex. Jag däremot är väldigt välvilligt inställd. Har nu ett antal krukor till att spraya så jag får nog bege mig till Biltema igen och bunkra sprayflaskor. Det är så himla kul och det blir bra också. 

Dagen i dag kommer vara fylld av diverse små ärenden men jag ska även hinna med att övningsköra med sonen och så ska han och jag passa på att luncha inne i stan. Vädret är ganska tråkigt så det passar bra med lite inomhusaktiviteter. 

Nu har helgen farit förbi. Jag tyckte nog att den räckte ganska länge. Det hanns med mycket, både roligheter och kanske sånt som inte var måsten men välbehövligheter. 

Jag har ju snart bara vuxna barn, nummer 2 blir 18 om fyra månader. Givetvis behöver de fortfarande en hel del hjälp och stöttning och sonen bor ju fortfarande hemma och behöver därmed mat- och tvätthjälp. Han är ganska självgående men jag gillar ju både att laga mat och att sköta tvätten. Att gå med hundar, tömma diskmaskinen, gå ut med sopor och dammsuga och städa gemensamma utrymmen är sånt han gör utan att jag ber honom. Precis som det ska vara. 

Vi har börjat övningsköra i hop. Det går bra. I går var även min sambo med och jag hamnade såklart i baksätet. Då slog det mig. Det är som att cirkeln sluts. Precis innan han kastas ut i vuxenlivet så hamnar jag i baksätet igen, precis som jag gjorde när han var helt ny här i världen. Då satt han i barnstol i passagerarsätet men nu är han i förarsätet. Och givetvis med hans vanliga tur skuttade ett rådjur ut över vägen. Jösses, jag tycker det är lättare att sitta brevid honom än att vara där bak. 

I går hade jag vila från träning. Just därför tänkte jag att det var en superbra tid att röja i ordning i tvättstugan. Där samlas det lätt på hög, vanligtvis med ren tvätt som ska strykas. Det fungerar lite som förråd också. När man inte har någon annan plats ställer man eller lägger det på den långa fina bänken. Nu är det städat och fint där. Jag är väl medveten om att det kommer behövas röjningar framöver också, förmodligen under höstlovet. Det är så det funkar, lite som mina garderober. Strukturen faller efter ett par veckor. 

Röjningsarbetet fortsatte och jag letade rätt på mina spetsgardiner. De fick fungera som lätt draperie in till vår lilla garderobsdel i sovrummet. Det hade inte blivit bra med ett tjockt, tunt och tätt draperie. Man ser inte rätt igenom spetsen men och den släpper igenom ljus. Blev ganska bra och gulligt tycker jag och det är ju det viktigaste. Sambon har inte så mycket åsikter men skulle nog invända om det blev för  blommigt, rosa eller så. 

Efter middagen i går kväll for jag in till Norrköping för att hämta Tyra. Hon har jobbat hela helgen och i går hade hon ett tolvtimmarspass. Vilken kämpe! Började 7:30 i går och åkte hemifrån vid 06:00. Hon blir så tacksam över skjuts, att slippa ta buss sen tåg och därefter buss igen. Vi åkte från stan hem till mig där vi bytte bil och även slet med oss Mats. Syftet var att Tyras cykel skulle få flytta hem till henne igen så den satt fast på cykelstället bakpå BMW:n. Tösen fick också med sig en av mina jeanskjolar som jag inte trivdes så bra i. Det är kul att kunna dela kläder med sin 20-åriga dotter. Blir lite billigare också. 

På hemvägen från Linköping såg vi den här dubbla regnbågen. SÅ vacker! Först gick den ner i IKANO-huset men när vi kom ut på motorvägen syntes hela, från början till slut över östgötaslätten. 

Dagen i dag ska också ägnas åt lite övningskörning. Vi ska in till Norrköping och hämta ett paket som Elis beställt och jag ska köpa hobbyfärg på Biltema. Jag ska spraya om lite krukor här hemma. Allt det där får vänta några timmar då jag tror det dröjer innan sonen vaknar till liv. 

Det är alltså gott om tid att njuta av mitt morgonkaffe, som alltid med rejält med mjölk och en tesked socker i. Dagens absolut godaste kopp och den allra finaste starten på dagen. Till det tar jag en stund framför Nyhetsmorgon. Jag tycker att det är ett ganska trevligt program med bra innehåll. Just i dag är det väl lite torka då man fokuserar på seniorer som är på sommarkollo och kör vattengympa. 

Jag har ju ett antal vänner som är pensionärer. De är helt galet aktiva, så pass att de också tar semester på sommaren. Imponerande att de har mer utflykter, resor och liknande för sig än vad jag har. Ibland verkar det faktiskt riktigt stressigt att vara just pensionär. Eller så är det så att även de sparar alla roligheter till sommaren och vi som fortfarande arbetar känner att vi bara vill vara hemma och ta det lugt. Att resa bort längre tider kräver ju i sig en hel del arbeta. 

Nu så är det tid att gå en sväng med hundarna, önskar er därmed en fin måndag. 

  Lördagen blev en lång dag, på flera sätt. Jag hann göra väldigt mycket och var vaken ovanligt länge för att vara mig. I gengäld sov jag länge i dag, gick inte upp förrän efter nio. Så här sitter jag nu i morgonrocken, har kaffemuggen brevid mig, ser på nyhetsmorgon och allt detta ca 2-3 timmar senare än jag brukar. 

Förmiddagen startade med att jag övningskörde med sonen. Det gick finfint. Vi är precis i början så krypkörning, bromsa, ligga rätt i högerfilen och kunna växla upp och ner till och från treans växel är det vi pysslar med. Han klarade av både ett oväntat möte på ett krön i en kurva samt råddjur som sprang ut över vägen. 

Därefter drog jag och sambon över till IKEA. Jag skulle ha tag i en hylla som ska fungera som fönsterhylla. Ett alternativ för att minska insynen i vårt kök. TYvärr hade inte IKEA så långa hyllor men då åkte vi vidare till Bauhaus. De har typ allt man behöver eller nånsin kommer kunna behöva till sitt hem. 

Det blev superbra. Jag ska prova att flytta runt lite på krukorna och givetvis även plantera något i den tommat krukan. Det gäller att välja växter som inte Ozzy går på och vill käka upp, han skulle lätt kunna riva ner alltihop om han börjar tugga och dra. Hans matplats är dessutom på bänken framför fönstret. Jag vet att det är både konstigt och lite äckligt att katten ska äta på en köksbänk men han kan inte ha maten på golvet för då äter hundarna upp den. 

Vid fyratiden drog jag och sonen till gymmet. I dag stod överkroppen med fokus på axlar och biceps på programmet för min del. Det gick bra, vi var nästan ensamma på gymmet, bara en av mina gamla elever som var där. I dag har jag faktiskt en skön men grym träningsvärk. Jag kan njuta av det, då vet jag att det gjort nytta. I dag däremot har jag vila. Ingen träning alls för mig. 

Jag gillar gymmet i Skärblacka allt mer för varje gång jag är där. Inget flashigt alls, bara funktionellt och välutrustat. Att de sedan har yogapss är som en stor bonus. 

När gymmandet var klart blev det hög tid att rasta vovvar. Uppehållsvädret skapade sug efter en skogspromenad. Ibland, framförallt när vi väljer skogen, följer Husse med. Han föreslog att vi skulle ta varvet förbi våra svampställen. Och gissa lyckan jag kände när vi hittade detta. 

Sammanlagt hittade vi nån liter med kantareller. Så gott och tänk att det äär gratis, bara men är beredd att ge sig ut i skogen och bli lite myggbiten. 

Hundarna bara älskar de här koppelfria promenaderna. Kimmo tar det lugnt. Han travar på sin höjd, hans kropp säger ifrån och han blir väldigt anfådd. När vi plockade svampen så la han sig och vilade brevid oss. Freja har ju som ett 7 kilos paket med energi och emellanåt, när vi ser rådjur, behöver vi koppla henne. 

Som så många andra passar vi på att grilla åtminstone en gång på helgen. I går blev det fläskfilé. Till den hade jag sallad och stuvade kantareller. Underbart gott. 

O så lite Biggans vitlöks och kebabsås. Det finns inte många maträtter som inte lyfter sig med hjälp av Biggans. Kan tom tänka mig att ha det på pannkakor. Tänk er pannkaka med krispig isbergssallad och tomat och sedan ringla lite Biggans över. 

Nu är det dags att ta tag i söndagen övningsköring står så klart på programmet men säkert en hel del annat också. 

Hur skönt är det inte, när man får sova aningens längre och mer än vanligt. Det är ju ljuvligt och underbart. Jag somnade redan vid nio framför någon serie i går kväll och sov till 8:30 nu på morgonen. Det känns bra i hela kroppen. 

Vilket väder vi fick här i går. Regn i massor och åska. Det blev väldigt mörkt inomhus och då kan man alltid passa på att tända ljus. Pälsklingarna älskar att ligga i uterummet när det regnar. Både Kimmo och Ozzy somnar så gott. Freja gillar inte åskan så hon slappnar av lite dåligt så länge mullret kvartstår. 

Det händer inte ofta, kanske nån gång varannan månad, att vi tar latmasken och köper hem skräpmat. Just med tanke att det är så sällan såblir jag ganska petig med att jag vill att det blir rätt. I går beställde vi pizza från Anitas. Jag tog en kantarellpizza. Det var så konstigt. Jag brukar ha jättesvårt att få i mig en hel, den här gången bara slank den ner, inga svårigheter alls och jag blev inte ens proppmätt. 

Lök, fläskfilé, bea och kantareller! Sååå glimrande gott. 

I dag ska jag hämta hem sonen, vi ska passa på och veckohandla när vi ändå är inne i stan. Nu på morgonen har jag pysslat i hop både matlista och inköpslista. Jag är väldigt sällan "sugen på något speciellt" dessutom är jag verkligen van vid att inte ha råd att småhandla så då har jag alltid tyckt om att ha matlistor. Givetvis går det att kasta om eller ändra, inget är hugget i sten men det är så avslappnande att veta att maten är planerad och inhandlad för en vecka. Kanske måste jag handla mer bröd och mjölk under veckan men annars är det lugnt. 

Alla sätt som kan förenkla livet är bra. Har man issues så är det bra att bygga vägar runt dem. Jag skulle lätt kunna låta bli att laga mat när jag inte är sugen på nåt och käka knäcke istället. Sånt funkar inte när man har en hungrig 17-åring här hemma.  

I dag är det sol från en himmel med molntussar och temperaturen har än så länge bara orkat sig upp till 13 grader. Ett helt ok väder för mig. Då kan man göra annat än att ligga vid poolen och sola utan att få dåligt samvete åt något håll. Extra skönt är temperaturen för Kimmo som faktiskt lider så fort det närmar sig 20 grader. Då  blir han en trött gammal gubbe men dagar som denna kan även han bjuda in till lek och bus. 

För att vara en så mörk person, på insidan alltså, har jag en bra förmåga. Förmågan att glädjas åt sånt som i andras ögon kanske ter sig som småsaker. Jag har just strosat runt på ägorna och blivit glad över den växtkraft som finns där. Än så länge har inte rötterna sugit tag i sitt fulla utrymme men de trevar sig fram och ger växtdelarna möjlighet att sträcka sig till fullo mot solen och njuta av sommarluften. 

Pelargonerna håller ännu andan men jag kan räkna till många blomsterstänglar på alla mina plantor. Mycket tillfredställande syn. 

Rosen jag planterade i vår har nu bjudit på sin första blomma. Jag trodde det var en klängros men precis som med de trodda fläderbuskarna visade det sig vara något annat. Jag blir så förvirrad vid mina inköp så det blir som en överraskning när jag väl har planterat om och ser vad som sedan händer. 

Underbar färg! Det blir nog bara två rosor det här året men jag känner mig ändå nöjd. Lavendeln, som också är perenn, kommer däremot att ge mig ett hav av blommor. Nu är det inte långt borta innan de slår ut, till glädje för mig men allra mest för alla små insekter. Jag valde lavendel helt med tanke på att jag vill mata alltifrån fjärilar till humlor. 

Vi har en allt annat än uppstyrd trädgård. Jag tror att den varit fantastisk en gång. Många fruktträd, trädgårdsland och pionbuskar. Allteftersom har min sambo förenklat sitt liv och framförallt gräsklippningen genom att såga ner och gräva bort. Nu är det min uppgift att styra upp det igen. Jag kan dock bli lite otålig. Vill fixa allt på en gång. Det har man, läs jag, inte råd med. Det får bli lite krukor med säsongsväxter och kanske några buskar och nåt träd per år. Jag måste tänka att jag har tid på mig att få till det som jag vill. 

Vi beskar buxbomarna ganska brutalt tidigare i år. Det såg bedrövligt ut. Jag trodde aldrig att de skulle ta sig. Innan så såg man inte ens att det fanns en pelare här i mitten. Gissa om jag blev glad när jag såg att det kom fullt med små gröna blad på de nakna, ledsna grenarna. 

Lite här och där finns spår av det som en gång var något större och mäktigare. Här smyger sig prästkrakar fram, som lite på nåder. Jag blir så glad när jag ser dem. På samma sätt som jag blir glad över alla maskrosor som lyser på gräsmattan. Varför har maskrosorna ett så blandat negativt och positivt namn på svenska? Mask är ju inte så trevligt men rosor är ju det. Dandelion heter det  på engelska... 

Här är det på G. Trodde inte det, men kanske, kanske kommer jag kunna skörda sallad och spenat vad det lider, underbart!

Dill som är färdig och brevid är det dill på väg upp. Vi gillar dill och använder det till mycket, både till nypotatisen men också i röror, stuvningar och såser. I affären är dill helt galet dyrt. Tre små kvistar går på nästan 20 kronor. Mycket härligare att kunna gå ut och hämta sin egen. Förhållandevis lätt att odla är det också. 

Min fina uggla har spruckit av sol, vind, vatten och kyla. Jag borde ha tagit bättre hand om den men får tänka att den gläder mig varje dag där den står och välkomnar mig. Den har fått fin patina och på sätt och vis är den kanske ännu värdefullare så. 

Till oss är man så välkommen, när man vill och har lust. Jag bjuder gärna på kaffe men har nog kanske inget fikabröd hemma. Däremot bjuder jag på glada hundar, hårtussar på golvet och ett hus med viss oordning. 

Och har du tur kan du få klappa Ozzykatten där magen är lika len som en ängels vingar. 

Jag börjar verkligen landa i ledigheten. Det tar ett par veckor. Jag tänker på alla som kanske bara har tre veckor sammanhängande semester, hur kan de ens hamna i en relaxad känsla? Blir de inte bara stressade av att nedräkningen startar, på nåt vis, på en gång?  

I enlighet med min semesterlunk så startar jag även den här dagen med en stund i soffan, kaffe och nyhetsmorgon. Det är bara jag och hundarna hemma, jag njuter av min egentid. Så välbehövligt och det låter mig hitta tillbaka till den Mia som jag tycker rätt så bra om. När jag får mina pauser och kan ladda mina batterier så blir mitt sinne så mycket ljusare och lättare. 

  I går förmiddag var det dags att färga utväxten igen. Håret växer som ogräs, speciellt på sommaren. Det är väldigt mycket enklare att hantera håret sedan jag valde att klippa av det. Älskar att ha det kort. Skulle kunna tänka mig att ha det ännu kortare men det får vara som det är nu över sommaren. 

"Som av en skickelse" bestämde jag och Veronica att vi skulle göra en favorit i repris. Jag läste på Fb att Lundby hade 50% på alla växter och då jag gärna ville ha en ampel till altanen föreslog jag att vi skulle fara dit. Det var mycket utplockat men amplar med upp till 80 cm i diameter fanns det massor av. Jag fick med mig en underbar rosa hängpetunia hem. 

Det blev även några singelpetunior som jag ska plantera om och placera ut runt poolen. Jag brukar vanligtvis välja traditionella röda pelargoner men har gått utanför min bekvämlighetszon och valt rosa och även i petuniaform. Jag har inte gillat petunior då man blir så klibbig när man ska plocka bort överblommade blommor för att ge kraft åt fortsatt blommning. Men som sagt, jag provar den här säsongen och får utvärdera sedan. 

Så vackra, det kommer bli fint när jag har planterat om dem i lite större krukor. Med ny jord och ny plats för rötterna hoppas jag att de kommer blomma ännu mera tacksamt. Min sambo skojade i går med mig och sa att det här med blommorna börjar bli som med min mani på ljuslyktor. Snart får han säga stopp och belägg. 

I går upptäckte jag även glädjande nog att det börjar krypa upp små, små blad av sallad och spenat i min pallkrage. Hoppas, hoppas att det kommer gå vägen trots att jag sådde lite väl sent. Hoppas, hoppas också att snigelj---arna håller sig borta. Jag längtar efter lyxen att kunna gå ut och plocka min egenodlade sallad när det vankas grillmat. 

Efter handelsträdgården åkte vi vidare till Blomsterlandet för att jag skulle komplettera med några krukor. Jag hade tidigare köpt två och de var både bra och snygga så jag ville ha två till. Däri ska jag plantera om Stinas gamla Mårbackapelargoner som blommar så fint nu i vårt sovrum. 

Vi hann även med att ta en sen fikalunch på Lindahls i Mirum. Jag är väldigt svag för skaldjur så det blev en räkmacka. Det var mycket räkor på den men jag tycker nog att den var lite smaklös, tror att det var dillen jag saknade. 

Efter att ha hämtat upp A efter jobbet och vi kommit hem så satte jag saxen i hennes hår. Det är oanat tjockt så det tog sin lilla stund. Jag är på inget sätt bra på att klippa men det blev iallafall inte jättesnett. 

Jag avslutade min ganska så aktiva dag med en tur  till gymmet. Det var storande mycket folk och det var högljutt. En handfull män kan låta som en halv arena. När de dessutom ska hävda sig lite till mans brölas det extra mycket. I går var det kommande helgens utgång och planerade dryckesintag som avhandlades. Det kändes ganska oseriöst när de står och pumpar upp sina armar och axlar, dricker PWO och spänner framför spegeln men samtidigt diskuterar ölens olika procentsatser. Herregud så gammal jag kände mig men samtidigt så skönt att ha passerat den delen av livet för länge sedan. Å andra sidan tror jag att det är en manlig grej. Tjejer fokuserar nog mer på kläder, hår och smink. Japp, det är stereotypt framställt av mig men det är min upplevelse och erfarenhet jag relaterar till. 

Freja är fortfarande lite märklig men det är väldigt mycket bättre. Hon väljer dock oftast att gosa ner sig på nån skön kudde nån meter ifrån mig istället för att krya intill. Förrutom på natten då hon ska ner under täcket och skeda. Skönt att något iallafall är som vanligt. 

Dagen i dag ska ägnas åt mina plantor så länge det är uppehåll. Om det blir regn sak jag ta tag i mina garderober. Eller, jag har ju inga garderober men jag ska röja i byråer, klädkorgar och klädställningar. När tiden går och man har fullt upp med att jobba blir strukturen i klädsystemet till slut obefintlig. Dags att sortera, vika och hitta någon form av fungerande system. 

Dagen i dag har alla möjligheter att bli en bra dag. Varierad och nyttig. Någon träning ska det inte bli, jag måste ha en paus i dag. Det är bra det med, vila är lika viktigt som träning. 

Det är bra att variera sig. Nyttigt för både kropp och själ. När jag fick Tyra drabbades jag av förlossningsdepression. Det är en lång historia men det jag tänker på nu är något som min KBT-terapeut lärde mig. Man ska variera sig, välja olika vägar till jobbet, olika kastruller till potatisen (alltså från gång till gång, inte koka i tre olika samtidigt), variera skor, sitta på olika platser runt matbordet och mycket mera. Allt detta för att hjärnan inte ska gå in i bekvämlighets och viloläge. 

Låter ganska logiskt så just därför försöker jag tänka på att variera mig. Det är ganska jobbigt. Jag inser att jag allt mer börjar bli en sådan människa som vill göra samma sak, på samma sätt och tid  det skapar ett lugn i mig. Kontroll när resten av världen är kaos. Jag gör mina ändringar i det lilla, varierar mina promenader, tränar på olika sätt, skär grönsakerna olika osv. Tänk efter hur mycket du gör i din vardag som du gör på ett visst sätt utan att det egentligen har någon mening och funktion. 

Läste ett roligt exempel en gång, hämtat ur verkliga livet. En kvinna gjorde söndagsstek så som hon alltid gjort. Då frågar dottern "Men mamma varför skär du av ena änden av steken och lägger brevid". På det hade mamman inget svar utan gick till sin mamma som lärt henne laga söndagsstek och frågade. Svaret är ganska underbart. "Jag var tvungen att dela steken då min gryta var för liten". Ännu en sån där grej som man gör utan att veta varför. Hur många saker i livet har vi som vi bara gör, för att?

I går var det en regnig dag. Skönt och mysigt. Till och med katten verkade tycka att det var gött att hålla sig inomhus och bara vila. 

På gymmet hittade jag en ny grej, ny för mig alltså, som jag i brist på medtränare vågade mig på att prova. 

Det är alltså en bräda man ska stå på och den är upphängd i fjädrar. Balans och styrka som kan varieras i oändlighet. Jag älskade den. Precis vad jag behöver och löjligt jobbig. Från och  med nu kommer den ingå i min träning, varje gång. 

Jag blev väldigt matt under träningen men kämpade på. Efter sista övningen blev jag helt slut. Jag var tvungen att gå in i omklädningsrummet och lägga mig ner på golvet med benen i högläge.

Jag stannade så kanske 20 minuter. På hemvägen kom illamåendet över mig och jag kände mig yr. Brist på energi kanske så jag åt en duktig kycklingsallad men det gav sig ändå inte. Det blev ligglgäge i soffan och vila. Sambon fick order om att köpa med sig min sötsaksfavorit hem. 

Kokostoppar som man hittar i självplocken vid Exotic Snacks på Ica. Jag kan lätt dra i mig ett par hekto av de här små vita godingarna. 

I dag vet jag ännu inte riktigt hur jag känner mig. Lite darrig men ändå ok. Jag ska träffa Veronica för ännu en handelsträdgårdstur. Kul att ha någon att dela sitt intresse med. Vi ska nog hinna med en fika också innan jag måste hem till vovvarna igen. 

I dag är det väldigt mulet ute. Det är riktigt jackväder och uterummet är svalt. Många älskar och längtar efter sommarvärme, sol och kortbyxor. Det gör jag också, ibland. Oftast räcker de svenska sommardagarna till för mig så länge vi är över +15 grader och det till största del är uppehåll. Med tanke på att jag hade en heldag på sjön i lördags och blev lite bränd så tycker jag att det är njutbart med en sån här dag. 

Inne är det så pass mörkt att det lämpar sig perfekt för datoriserande, pysslande med tvätt och disk men framförallt... Det är supermysigt att tända ljus och krypa ner under en filt.         

O nu så kom regnet också. Då tänker vi positivt, att regnet behövs för vi vill inte ha det som förra sommaren då det blev både skogsbränder och grillförbud. Bara häromdagen när jag vattnade ordlingslådorna med vattenslangen märkte jag att det blev livat på småfåglarna. De små liven var törstiga och jag tog på mig uppgiften att göra små vattenpölar åt dem på asfalten och trädgårdsgången. Jag vet att de har hela poolen att bada i och dricka ur men den är faktiskt klorerad. Och man ska vara rädd om de små vännerna i naturen. 

I villaområdet där jag bor är det lite dåligt med igelkottar. Jag såg att det fanns ett par stycken för typ 3-4 år sedan men i år och förra året har jag inte sett en enda. Harar, ekorrar, rådjur finns men några små kottisar har jag inte sett på länge. Har man igelkottar i trädgården slipper man huggormarna, det sa iaf alltid mamma. Och det en mamma säger visar sig nästan alltid att stämma.